Yukiko Duke: ”Det märkligaste och vackraste jag har läst på länge”
Ett roligt kvinnoporträtt inifrån fattigdomen, kolonialismens möte med mytisk fantasy och en pärla för de som gillar gotisk skräck. Yukiko Duke tipsar om den bästa läsningen att inleda 2025 med.
// Foto: Thron Ullberg
Lyssna på artikeln
Ett roligt kvinnoporträtt inifrån fattigdomen, kolonialismens möte med mytisk fantasy och en pärla för de som gillar gotisk skräck. Yukiko Duke tipsar om den bästa läsningen att inleda 2025 med.

Jag visslar i den mörka vinden – Maria Navarro Skaranger
I sina romaner skildrar norska Maria Navarro Skaranger med återhållen ilska den strukturella fattigdomen: hur ofta nedärvda, ojämlika livsvillkor skapar ensamhet, men också fysisk och psykisk ohälsa. Hon använder sig av romanens alla möjligheter och väver in sitt eget liv i berättelsen, kommenterar sina romangestalters göranden och låtanden – och ifrågasätter omvärldens blick på dem. Sidsel närmar sig de sextio och lever ensam i en förort till Oslo. Hon är sjukpensionär efter att länge ha arbetat som förskollärare och lever ett stilla liv. Men ensamheten gnager i Sidsel och blir uppenbar när hon råkar ut för en trafikolycka. Då vänder sig världen bort från henne i stället för att hjälpa henne. Navarro Skaranger tecknar ett oförglömligt, rörande och – jo, faktiskt – också roligt kvinnoporträtt.
Översättning: Ninni Holmqvist
Förlag: Weyler

Spricktand – Tanya Tagaq
Den namnlösa berättaren i den kanadensisk-inuitiska författaren, sångerskan och aktivisten Tanya Tagaqs roman är till en början en vanlig tonårstjej. Hon är intresserad av smink och hårstilar och gör allt för att se bra ut. Hon och hennes kompisar tittar efter killar och står ut med deras hårdhänta tafsanden. Men en kväll går hon ut på isen och förenas med norrskenet – och sedan blir tillvaron aldrig mer sig lik. Tagaq skildrar sitt folks starka känsla för naturen, men också kolonialismens efterbörd: sorgen över förlusten av den animistiska tron, nomadlivet och fångstkulturen. Det här är det märkligaste, kraftfullaste och vackraste jag har läst på länge: på samma gång en svidande vidräkning med kolonialismen och mytisk fantasyberättelse.
Översättning: Nika Abiri
Förlag: Tranan

Carcoma – Layla Martínez
Den som gillar gotiska skräckromaner får inte missa den här pärlan! Layla Martínez är visserligen bördig från Spanien, men visar ett tydligt litterärt släktskap med latinamerikanska författare som Mariana Enríquez, Mónica Ojeda, Fernanda Melchor och Samanta Schweblin. Författarna är sinsemellan mycket olika varandra, men förenas av att de skildrar maktmissbruk och olika former av övergrepp. Det gör de genom att skriva mörka, suggestiva berättelser där det övernaturliga ofta spelar en stor roll. I Martínez bok befinner sig en mormor och hennes vuxna dotterdotter i ett hus, en byggnad som lever sitt alldeles egna liv. Där lever levande och döda sida vid sida, mormodern talar med helgon och håller illvilliga skuggor borta. Dotter-dottern arbetar som barnflicka hos en förmögen familj, men en dag försvinner barnet hon tar hand om. Vad har egentligen skett?
Översättning: Annakarin Thorburn
Förlag: Rámus

Röster – Ursula K. Le Guin
Amerikanskan Ursula K. Le Guin (1929–2018) tillhör vår tids stora berättare. Hon skrev om mörkret i vår tid: totalitära stater, övergrepp, förtryck, terror och klimatkris – men förlade handlingen i sina böcker till odefinierade tidsepoker i fiktiva länder. Den stränge litteraturkritikern Harold Bloom kallade henne ”en utsökt stilist” och imponerades av Le Guins visionära kraft och förmåga att skriva allegorier om vår tid. Röster är andra delen av Krönikor från Västra kusten, en fantastisk trilogi där delarna kan läsas fristående. Den 17-åriga Memer lever i Ansul, en stad ockuperad av de barbariska alderna. De hyser en vidskeplig skräck för bokstäver och avrättar alla som äger böcker. Memer har en livsfarlig uppgift: hon vakar över stadens stora, hemliga bibliotek. Snart får hon ytterligare en uppgift, en av yttersta betydelse för Ansul, hemstaden som håller på att resa sig mot förtryckarna.
Översättning: Lena Jonsson
Förlag: Palaver press

Bartleby, skrivaren – Herman Melville
Äntligen finns en av mina favoriter bland klassikerna i nyutgåva! Deprimerad över att hans ambitiösa roman Moby Dick sågats av kritikerna, skrev Herman Melville den här mångbottnade, ljuvliga boken om passivt motstånd. Berättaren är en äldre advokat som en dag anställer en något excentrisk kontorsarbetare, Bartleby. I en tid innan datorer och kopieringsapparater var uppfunna, var kopiering för hand en viktig syssla för de anställda på advokatbyråerna. De första dagarna visar Bartleby prov på stor skicklighet och snabbhet i detta arbete. Men en dag vägrar han att göra något alls. Vad advokaten än ber honom att göra, svarar han bara samma sak: ”Jag föredrar att inte göra det.” Det gör advokaten och den övriga personalen på kontoret helt ställda. I romanen frågar sig Melville varför passivt motstånd är provocerande. Det här är en roman som ger läsaren mycket att tänka på.
Översättning: Marie Berthelius
Förlag: Bakhåll

Inringning – Carl Frode Tiller
Flo förlag gör en stor och viktig insats för att få svenskarna att upptäcka nordisk samtidslitteratur. Nu har turen kommit till Carl Frode Tiller. Inringning, som gavs ut för 17 år sedan, är första delen i en trilogi som fick stor betydelse för norsk samtidslitteratur. Den 30-årige huvudpersonen David har helt tappat minnet: han minns inte ens vem han själv är. I en tidningsannons ombeds människor som har känt honom att höra av sig. Tre personer svarar.
Men vem berättar de egentligen om? Kanske mer om sig själva än om den arme David. Vännen Jon, en bitter och misslyckad musiker, minns David som kärleken som togs ifrån honom. Styvfadern Arvid berättar om ett harmoniskt familjeliv, men något skorrar i hans berättelse. Ex-flickvännen Silje berättar om en plågad, identitetssökande ung man. Tiller skildrar avsiktligt David som en gäckande skugga, och låter i stället småstaden framträda i all sin inskränkthet. Det är stor, stor berättarkonst.
Översättning: Nils Sundberg
Förlag: Flo förlag

Thérèse och Isabelle – Violette Leduc
Vad är det som gör den här klassikern så läsvärd? En kärlekshistoria mellan två unga flickor på ett internat på 1930-talet, kan det verkligen vara intressant romanstoff? Jodå, franska Violette Leduc skriver fram den första kärleken och det unga utforskandet av sexualiteten med en intensitet som tar andan ur läsaren. Berättelsen ingick egentligen i en annan roman, men den ansågs alltför erotiskt frispråkig och censurerades 1954. Först 2000 kunde den ges ut som en egen kortroman. Lärardottern Isabelle är internatets stjärna, självmedveten och stöddig. I alla fall är det så romanens berättare, den osäkra Thérèse, upplever henne. Thérèse har det tufft, hon har press på sig att prestera. Gör hon inte det, hotar hennes mamma att hämta hem henne. Men snart inser Thérèse att Isabelle intresserar sig för henne, de två inleder en passionerad kärleksaffär – och världen blir som ny.
Översättning: Sara Gordan
Förlag: Lind & Co

Hissen i Saigon – Thuân
Vi ser oftast samhällsförändringar i andra länder som statistik över ökad livslängd, ökad medelinkomst och utbildningsnivå. Det är då litteraturen är så fantastisk, eftersom den berättar om människorna bakom siffrorna. Den här romanen för oss till ett nutida Vietnam, där ekonomin blomstrar och en burgen medel- och överklass har bildats. Entreprenören och fastighetsmogulen Mai ska inviga sin senaste skapelse: ett skrytbygge i Saigon. Det är ett enfamiljshus, det första i Vietnam med privat hiss. Mai låter sin mamma premiäråka i hissen, en kvinna som arbetat hängivet för parti och fosterland. Nästa morgon ligger hon död i hissschaktet. Det är Mais syster som berättar om sorgen som drabbar familjen. Men också om upptäckten av ett mystiskt fotografi av en ung västerländsk man. Vem är han?
Översättning: Tobias Theander
Förlag: Tranan

Gloria: I rasismens skugga – Gloria Ray Karlmark och Elisabeth Åsbrink
Bilderna är historiska: nio förskrämda svarta tonåringar omringade av hatiska, skrikande vita vuxna. I september 1957 är ungdomarna, som kom att bli kända som ”Little Rock Nine”, på väg till sin första skoldag på en vit skola i Arkansas, USA. De vita, med guvernören i spetsen, har länge motsatt sig detta pilotprojekt för att bryta segregationen i sydstaternas skolor. Till slut tvingas rasisterna backa, ”Little Rock Nine” börjar på skolan. Men det blir en skoningslöst hård skoltid där mobbning, våld och dödshot hör till vardagen. En av de svarta ungdomarna, Gloria Ray Karlmark, lever numera i Sverige. Det här är hennes berättelse om skoltiden som kom att förändra amerikansk historia, men som hon och de andra modiga ungdomarna fick betala ett högt pris för. Gloria: I rasismens skugga är ett viktigt litterärt reportage som tecknar en levande bild av medborgarrättsrörelsens kamp för lika rättigheter.
Förlag: Polaris

Snövit jord – Lilja Sigurðardóttir
De senaste åren har isländska deckarförfattare kommit att utmärka sig alltmer internationellt. Ett av de nyare namnen är Lilja Sigurðardóttir. Det här är den tredje, fristående delen i serien om den ekonomiska utredaren Áróras och kriminalkommissarien Daníels relation och samarbete. Den här gången hittas en övergiven fraktcontainer nära Reykjavik. I containern ligger fem kvinnor, fyra är döda. Men den femte visar tecken på liv. Vilka är kvinnorna och var kommer de ifrån? Samtidigt hör en kvinna av sig för att be Áróra kolla upp hennes hemlighetsfulle pojkvän. Lite motigt blir det när hon inser att kvinnan är Daniels ex-fru. Det här är en gedigen spänningsroman, där skildringen av samhälle och mänskliga relationer är minst lika viktiga och trovärdiga som själva deckarintrigen. Kanske är det detta som är förklaringen till varför nordiska krimförfattare säljer så bra i utlandet?
Översättning: Sara Lindberg
Förlag: Modernista
Ur Vi Läser #1 2025.
Läs mer av Yukiko Duke:
Yukiko Dukes vinterläsning: ”Oj, vilken fantastisk historisk roman!”