Stulna pengar och tårta – konstskandalerna vi minns

Anna Odell fortsätter att väcka starka känslor med sin konst. I en ny utställning återvänder hon till tiden då hon vårdades för schizofreni och blev gravid med en skötare. Vi tittar närmare på några andra spektakulära konsthändelser genom åren.

När Anna Odell var 21 år tvångsvårdades hon och blev gravid efter att en skötare på avdelningen inlett en relation med henne. I det nya uppmärksammade videoverket Rekonstruktion – Psyket försöker hon gå till botten med vad som hände. Hon går igenom sina gamla journaler och pratar med personalen som var med under sjukdomstiden. Något som blivit omdiskuterat är att hon uttrycker tacksamhet över att skötaren gick över gränsen. Det gjorde att hon tillfrisknade säger hon, vilket leder till frågor hos betraktaren om vad som är rätt och fel.

Det är inte första gången Anna Odell använder sig själv i sin konst. Hon blev känd för allmänheten genom sitt examensarbete på Konstfack: Okänd, kvinna 2009–349701, där hon rekonstruerade sin egen psykos och blev inlagd på S:t Görans sjukhus. Verket ledde till en hätsk offentlig debatt om vad konst får vara.

Här är sex andra spektakulära konsthändelser.

Take the money and run, Jens Haaning

2021 fick den danska konstnären Jens Haaning låna över en halv miljon kronor från ett konstmuseum i Ålborg. Sedlarna skulle bli ett konstverk och ramas in för att visa skillnaden i årsinkomst mellan Danmark och Österrike. Men när tavelramarna anlände till museet var de tomma. Konstnären hade tagit pengarna och stuckit. Han hävdade att det var själva konstverket. Take the money and run. Det hela landade senare i en rättstvist mellan museet och Jens Haaning som vackert fick betala tillbaka.

Painful cake, Makode Linde

2012 blev den dåvarande kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth (M) ofrivilligt en del i ett konstverk. Till Konstnärernas riksförbunds 75-årsfirande på Moderna museet hade Makode Linde designat en tårta i svart marsipan och placerat sig själv vid huvudändan i blackface-sminkning. Verket Painful cake var tänkt att belysa den dolda rasismen i samhället och visst blev det uppståndelse. Bilderna av den leende kulturministern som skär i tårtans underliv samtidigt som Linde skriker i högan sky kablades ut över världen och hon själv – och konstnären – blev anklagade för rasism.

Profeten M. som rondellhund, Lars Vilks

2007 tecknade konstnären Lars Vilks profeten Muhammed som rondellhund. Han hade inspirerats av danska Jyllands-Postens Muhammedkarikatyrer och rondellhundarna som börjat dyka upp i svenska städer. Reaktionerna blev massiva i den muslimska världen. Inom islam är hunden oren och profeten får inte avbildas. Lars Vilks fick betala ett högt pris för sin konst. Han förföljdes av islamistiska terrorister och fick leva med personskydd. Han dog i en bilolycka tillsammans med två poliser 2021.

Love is in the bin, Banksy

Den hemliga gatukonstnären Banksys ikoniska verk Girl with balloon auktionerades ut på Sotheby’s i London 2021 för en miljon euro, men så fort budgivningen avslutats sattes en inbyggd mekanism i gång som strimlade sönder verket inför den gapande publiken. Det sades att Banksy ville protestera mot de svindlande summorna i konstvärlden, men vad han inte hade räknat med (eller så var det just det han gjorde) var att konstverket nu ökade ännu mer i värde. Några år senare såldes det omdöpta verket Love is in the bin för 22 miljoner euro.

Buy bye beauty, Pål Hollender

För de flesta var nog konstnären Pål Hollender mest känd för att ha deltagit i dokusåpan Robinson när han 2001 gjorde den utskällda dokumentären Buy bye beauty om sexhandeln i Riga. I filmen köper han själv sex av de prostituerade han porträtterar, vilket ledde till ramaskri. Clean var ett annat provokativt verk av Hollender. Det bestod av en hög med flera ton kokainliknande pulver som ställdes ut på konstbiennalen i Göteborg 2007. Besökarna uppmanades att gömma sitt knark i högen, vilket ledde till att konstnämndens ordförande Helena Nyhus (S) bojkottade invigningen.  

Snövit och sanningens vansinne, Dror Feiler och Gunilla Sköld-Feiler

Det är nog få konstverk i Sverige som väckt så mycket vrede som Snövit och sanningens vansinne. Året är 2004 och på Historiska museet i Stockholm visas en installation av makarna Dror Feiler och Gunilla Sköld-Feiler. I en bassäng med blodrött vatten flyter en liten båt med ett porträtt på den palestinska självmordsbombaren Hanadi Jaradat. Israels ambassadör Zvi Mazel blir rasande och fångas på film när han vandaliserar verket. Diskussionerna ville aldrig ta slut och Sverige anklagades för att vara antisemitiskt.

Läs mer:

Var Hilma af Klints konst egentligen ett lagarbete?

Arne Högsander: ”Jag gjorde massor av totalfiaskon”