Varför uttråkade apor intagit internet – så funkar digital konst

Det pågår en hysteri omkring digital konst, så kallade NFT. Ett verk har sålts för 600 miljoner kronor och nu är det tecknade apor som sprider sig över världen. Är det här en konstscen att ta på allvar?

Apor har tagit över internet! Plötsligt verkar var och varannan profilbild ha bytts ut till apa i solglasögon, apa i randig t-shirt och cigg i mungipan eller apa med propellerhatt. Gemensam nämnare är att alla ser otroligt uttråkade ut. Avatarerna kommer från Bored Ape Yacht Club som lanserades i våras som en reaktion på NFT-hysterin som började trenda då. Idén var att göra en kul grej eller en exklusiv klubb av snygga men roliga illustrationer och att figurerna skulle identifiera ägaren. Det funkade, snart blev aporna till statussymboler, typ som den digitala motsvarigheten till att bära rätt slags sneakers.

När aporna först såldes som original kostade de runt 200 dollar styck, men nu har de blivit så populära och ökat i pris så mycket att ungdomar bekostar hyran genom att bedriva byteshandel mellan olika apor. Alla ingår också i ett sinnrikt ekonomiskt system som innebär att om en apa säljs för ett högt pris så ökar värdet på alla andra tiotusen apor samtidigt. Dessutom såldes ett par av aporna för 26 miljoner på Sothesbys alldeles nyss!

En NFT eller ”nifty” (non-fungible token) är en digital bild, video, låt, ljud eller animation som är gjord i en teknik som kan liknas vid den som alla digitala kryptovalutor är uppbyggda av. Skillnaden är att en NFT är unik och inte går att byta mot en likadan NFT. Översatt till svenska betyder det att en köpare av en NFT kan skryta med att hen äger något som kanske redan finns på internet, som kan användas av alla, går att skärmdumpa helt fritt, men att det häftiga ligger i att ens namn står registrerat i en blockkedja. Det är ungefär som att äga originalet av en favoritmålning och inte bara en helt vanlig affisch som säljs överallt.

Tekniken har funnits sedan 2017, men det är under det senaste året, och pandemin, som den har boomat. Förståsigpåare förklarar det med att vi har suttit i soffan och inte haft bättre saker för oss än att surfa upp typiskt onödiga digitala grejer att köpa. Och att Elon Musk och andra framträdande tech-människor lovordat fenomenet!

I våras chockades konstvärlden när det anrika auktionshuset Christie’s sålde ett digitalt konstverk för nästan 600 miljoner kronor. Konstverket av Mike Winkelmann (eller Beeple som är hans artistnamn) består av 5000 bilder, tagna under lika många dagar och heter ”Everydays – the first five thousand days”. Men det var knappast hur konstverket såg ut som var snackisen, nyheten var att det var första gången en NFT såldes på det här sättet.

Startskottet på ett nytt kapitel inom konsthistorien.

Galleristerna och konstkännarna stod gapande inför auktionen, lika förvirrade som alla andra. Hur kunde en kod och en jättestor JPEG vara värd mer än en klassiker som Monet? Än en skulptur av Louise Bourgeois? Och vem var beredd att betala enorma pengar för ett… fenomen? Deras senare fråga besvarades så snart Vignesh Sundaresan hade betalat. Han är en kryptovalutainvestare, bosatt i Singapore, som under namnet MetaKovan samlar och säger sig främja virtuell konst via egna digitala museer. Dessutom äger han fler digitala mynt än de flesta andra och är alltså en av cyberrymdens rikaste personer. Han ville såklart inte missa chansen att bli historisk när chansen dök upp. Med köpet kom också möjligheten att höja värdet både på konsten och på den valuta som han själv sitter på. I ett uttalande har han sagt att han har förhoppningar om att verket ska kunna säljas vidare för en miljard dollar.

I Stockholm följde Bukowskis den galna budgivningen med stort intresse och runt kaffemaskinen snackades det högt och brett om vad som pågick:

– Att just detta verk blev så dyrt tror vi dels har att göra med att det var världens första NFT-verk som såldes på auktion, att det blev en enorm hype PR-mässigt och framförallt att verket var ett original. Försäljningen har dessutom omnämnts som startskottet på ett nytt kapitel inom konsthistorien, säger Karin Aringer, auktionshusets specialist på fotografi och samtida konst.

På auktionshuset började de direkt diskutera hur de själva skulle förhålla sig till NFT. Karin Aringar säger att de redan blivit erbjudna att sälja tekniken men att de hittills avstått.

– Vi har i dagsläget ingen egen plattform för att sälja NFT:er direkt utan skulle då behöva samarbeta med en partner. Det är därför för tidigt att säga om Bukowskis kommer att sälja denna typ av konst och vad den kommer få för betydelse för den svenska konstvärlden och på auktionsmarknaden.

Även på Moderna museet avvaktar man och följer utvecklingen med stort intresse. Fredrik Liew, en av museets intendenter, säger att man bedömer att NFT och inte minst smarta kontrakt kan ha stor potential, men det återstår att se hur tekniken kommer att användas.

För det är just det, i dagsläget är NFT egentligen bara teknik och köper du ett konstverk kommer det inte med någon guide till hur du ska kunna visa det eller använda det. Det kommer heller inga speciella skärmar eller andra verktyg för att underlätta för ägaren. MetaKovan har en idé om att sälja delar av konstverket vidare, för att på så sätt decentralisera och demokratisera konsten. Tanken är alltså att man ska kunna gå på ett museum och faktiskt äga det som ställs ut där på samma sätt som att alla tiotusen Bored Ape-ägare gemensamt ingår i ett community.

Efter våren auktionsskräll har hypen knappast lagt sig, fler och fler konstnärer, både mer etablerade och nya, annonserar att de arbetar på olika NFT-projekt, nu senast Jeff Koons. Att så stora namn ger sig in i den nya marknaden har förmodligen med pengar att göra. I en NFT får konstnären en del av vinsten om deras konstverk säljs vidare till andra varje gång. I den ”vanliga konstvärlden” är just den delen dåligt reglerad och konstnärerna har varken kontroll över verken eller får del av de köpesummor som deras verk genererar när de byter ägare utanför gallerier och auktioner. På det sättet är NFT:er bra för konstnären! Å andra sidan behöver inte det leda till att det blir bra konst, snarare tvärtom. Om stålar är det enda incitamentet till att skapa digital konst kanske man inte lägger ner hela sin själ i det, eller ens hinner lära sig hantverket för att bemästra det bra.

– Men de etablerade konstnärernas engagemang kan eventuellt bidra till att NFT-teknik blir vardag för auktionsmarknaden i framtiden, säger Karin Aringer på Bukowskis.

En egen tech-konstscen som bara de förstår sig på?

Finns det baktankar för de megarika kryptovaluta-miljonärerna med att investera i digital konst? Björn Jeffrey, som både bevakar tech-nyheter och har koll på ”geekkultur”, säger att det finns flera olika grupper bland NFT-ägarna. Dels de som bara vill använda sina bitcoins för att validera valutan, dels de som önskar sig något slags kulturellt kapital och så gruppen som hakar på av nyhetens behag.

– Om de vill skapa en egen tech-konstscen som bara de förstår sig på? Nja, det tror jag inte, men det kan absolut bli en oavsiktlig konsekvens. Där är som med hönan och ägget, finns det en marknad för den typen av konst eller skapas marknaden för att folk skeppar in pengar däri?

– Däremot gissar jag att de tech-människor som handlar med just konst-NFT:er inte är speciellt bevandrade i konstvärlden. En positiv följd kan bli att de kommer ut som mer intresserade av konst än de var innan, just för att de har varit med och ”skapat” en ny scen. Men det är såklart bara spekulationer.

En sak är säker, NFT-kulturen är här och vem som helst kan spekulera i den. Det gäller bara att veta vart på internet man ska hänga för att vara först med att köpa det senaste. Om uttråkade apor är på tapeten just nu så väntar coola katter och digitala bonsai-träd i kulisserna för att dra in de stora pengarna till sina ägare. Ibland lönar det sig att vara geek.

NFT:er som blivit sålda för pengar:

Grundaren av Twitter, Jack Dorsey, sålde sin allra första tweet för tre miljoner dollar. Vad det stod i den? ”just setting up my twttr” Musikgruppen Kings of Leon sålde sitt senaste album som NFT och tjänade över två miljoner dollar.
En katt i spelet Cryptokitties såldes för 170 000 dollar. Marvel, Wayne Gretzky och US Open säljer samlarkort som NFT.
Komikern John Cleese ville driva med fenomenet och auktionerade ut en simpel skiss av Brooklyn-bron. Digitala stenar (ja du läste rätt) säljs för hundratusentals dollar.

• Och en snubbe sålde faktiskt sina pruttar som NFT.