Vad händer när vi drabbas av hetta?

Aten har tillsatt sin första ”värmeminister”. I Indien självantände soptippar under senaste värmeböljan – och förra sommaren uppmättes 34,6 grader i småländska Målilla. Hur redo är vi i Sverige när extremvärmen når oss?

Värmeböljan i Indien kom tidigare än vanligt i år och slog ett över hundra år gammalt rekord. Ihållande temperaturer mellan 40 och 50 grader har fått asfalt att smälta och soptippar att självantända. Experter har pratat om ”gränserna för människans överlevnad”.

Det är i de gränstrakterna vetenskapsjournalisten Izabella Rosengren rör sig med sin nya bok Hetta – om människan i en varmare värld. Hur ska vi härda ut, undrar hon. Och tar sedan frågan vidare till forskare, maratonlöpare i Saharaöknen, iranska sophämtare och Atens första ”värmeminister”.

– Vi har skapat en miljö som vi inte kan leva i, men hittills har vi inte tagit hettan på allvar. Och vi som bor i Sverige förstår inte vad extrem värme innebär. De värmeböljor vi står inför kommer att bli något helt annat än vi är vana vid.

Hon tror att det är på väg att ändras. Att vi i alla fall börjar förstå vilka utmaningar en varmare värld för med sig. Det är vad hon hoppas, hon som själv trivs bäst i kyla, och var på väg att duka under av värmeslag på ett jobbuppdrag i norra Uganda.

– Att skriva boken var delvis traumabearbetning för mig själv. Jag hade en förhoppning om att hitta ett supervapen, en enkel lösning på hur vi ska hantera hetta, säger Izabella Rosengren.

Men något sådant hittade hon inte. Det närmaste vi människor kommer ett supervapen är vår förmåga att utsöndra svett – kärnan i homo sapiens värmereglering. När svetten avdunstar kyler den ner huden. Samtidigt skickas blodet närmare huden, för att komma åt svalkan från avdunstningen. Men det är ett försvar som inte förslår när värmen blir alltför hög och ihållande.

– Lyckas inte kroppen med nedkylningen ökar kroppstemperaturen och till slut leder det till en organkollaps och, ja, då kan vi dö.

Siffrorna talar sitt tydliga språk – och det finns gott om dem. För varje grad över 28,2 grader ökar antalet värmerelaterade dödsfall med mellan ungefär två och sex procent. Ju fuktigare det är desto farligare blir det. Den rekordvarma svenska sommaren 2018 beräknas över 600 personer ha dött. Under 2015 års värmebölja i Indien rapporterades det om 1 800 dödsfall, men det är sannolikt en alltför låg siffra. 2003 drabbades Europa av en värmebölja som skördade kring 70 000 liv.

Mest sårbara är de yngsta och äldsta, bebisar och gamla människor. Gravida tillhör riskgruppen, vilket i sin tur kan påverka fostret. Olika sjukdomar påverkar också utsattheten, liksom en del läkemedel som kan ha effekt på värmereglering.

– Men även det sociala sammanhanget har betydelse. Om man till exempel är gammal och sjuk eller lider av psykisk ohälsa kan man behöva någon som ser till så att man dricker och håller sig undan värmen.

Värmen gör också skillnad på fattiga och rika. På ett globalt plan handlar det om att den fattigare delen av världen drabbas av de värsta värmepåslagen, men skiljelinjerna följer också de socioekonomiska gränserna mellan olika bostadsområden i våra städer.

– I en betongförort finns det inte så mycket svalkande grönska som i ett mer välmående villaområde. Mörka asfalterade ytor absorberar värme. Det kan vara skillnader på upp till fem grader mellan olika bostadsområden.

Till det kan adderas mindre tillgång till fläktar och luftkonditionering, mer trångboddhet och hus av sämre byggmaterial. Det är perspektiv som vi behöver ta höjd för, menar Izabella Rosengren. Hur olika värmen slår och vilka insatser som krävs för att erbjuda skydd och i slutändan rädda liv.

Att den globala medeltemperaturen nu ligger 1,2 grader högre än på 1800-talet är en konsekvens av klimatkrisen. Följden blir att värmeböljorna startar från ett högre utgångsläge och därmed blir värre. Ändå skriver Izabella Rosengren flera gånger i sin bok om människan och hettan att ”det här är inte en klimatbok”.

– Böcker om klimatet har förlorat sin verkan. Jag har själv bevakat frågan under tio år och det är som om folk har blivit immuna mot klimatkrisen.

Så hon paketerar det inte som en klimatbok, i hopp om att nå fram till vad som verkar vara en ”teflonmänsklighet”, opåverkbar av upprepade forskningsrapporter och varningar.

– Om man kan skildra vad som händer på ett sätt som kommer närmare och visa att ”det här händer i din kropp”, då kanske det äntligen går in. Eller om du får veta att du som gravid eller din sjuka syster kan fara väldigt illa.

Oavsett vad som sker, vilka försök som görs för att stoppa klimatkrisen och hur väl de faller ut är värmeböljorna redan ett faktum. Och svaret? För många stavas det luftkonditionering, konstaterar Izabella Rosengren.

– Det innebär att folk tvingas bygga in sig och leva sina liv inomhus. Man tar hissen ner till ett luftkonditionerat garage, till bilen, jobbet, köpcentret. Vi blir som djur på zoo. Och utan tillgång till naturen. Vad är det för liv?

Och med tanke på de enorma mängder energi som krävs för att kyla ner byggnader med luftkonditionering är det ingen långsiktigt hållbar lösning.

– Vi kanske får ha luftkonditionering i ett rum eller i en gemensam samlingslokal där man kan söka svalka, och prioritera sjukhus, skolor, äldreboenden, säger Izabella Rosengren.

Själv försöker hon jobba med tvärdrag när värmen stiger i hemstaden Lund.

Men först och främst måste vi ändra vårt sätt att leva. Och kanske är det trots allt det närmaste vi kommer ett supervapen? Förmågan till anpassning. Människan har trots allt lyckats breda ut sig över områden med mycket stora temperaturskillnader.

– Även vi som bor där det är svalare kommer att behöva sänka tempot när det är som varmast. Vi måste acceptera att det innebär mindre arbetskapacitet. Sedan får vi leva mer på kvällen.

Ännu står vi i Norden kanske inte inför temperaturer som till exempel värmeböljan i Indien nu ger prov på, men det kommer allt närmare. Sommaren 2021 uppmättes 48,8 grader på Sicilien och 34,6 grader i småländska Målilla. Till skillnad från de som lever i redan extremvarma delar av världen är vi ovana vid att hantera värmeböljor – vi som fortfarande associerar värme med njutning.

– Vi har inte lärt oss att känna igen varningssignalerna. Jag tror att det kommer att vara en ganska lång period av anpassning som kräver stora samhälleliga förändringar.