Snart ny vicepresident? Blir det en dynamisk duo?

Joe Biden behövde en parhäst som inte är vit, man och äldre. Det blev Kamala Harris, som nu inträder i Klubb Komplement. Vi tittar på några olika sorters vicepresidenter.

  • 10 min
  • 26 aug 2020

Deal! Joe Biden och Kamala Harris firar sitt nyss ingångna kompanjonskap, minuterna efter tillkännagivandet. Harris – jurist och senator från Kalifornien – är den första svarta kvinna som nominerats till vicepresident.

Snart ny vicepresident? Blir det en dynamisk duo?
Cecilia Garme

Lyssna på artikeln

Joe Biden behövde en parhäst som inte är vit, man och äldre. Det blev Kamala Harris, som nu inträder i Klubb Komplement. Vi tittar på några olika sorters vicepresidenter.

Det är mycket som förväntas av en amerikansk presidentkandidat, men har ni tänkt på utmaningen för kompanjonen? Den som ska bli vicepresident, ett hjärtslag från den absoluta makten.

I november väljer USA president, och nu har #metoo och #blacklivesmatter kommit ikapp amerikansk politik. Med två äldre vita män – Donald Trump och Joe Biden – i kamp om makten blir vicepresidenten en viktigare symbol än på länge. Och Biden har bestämt sig för 55-åriga afroamerikanen Kamala Harris.

Den som utses till running mate måste ofta förvandla sig till andrafiol, ett svårspelat instrument inom politiken. Samtidigt ska VP-kandidaten vara antingen kontrast eller komplement till sin chef – eller både och. Vi listar de tydligaste typerna i denna svåra genre.

KONTRASTEN

När Sarah Palin utsågs till vicepresidentkandidat av Republikanernas John McCain 2008 var det en skräll. Få kände ens till guvernören i Alaska, trots att hon var en centralfigur i den konservativa Tea Party-rörelsen. Sarah Palin blev snabbt känd som hockeymorsa med noll kontakter i Washington och den före detta skönhetsdrottningen blev så stressad av mediebilden – bokstavligen – att hon enligt ett reportage försökte banta sig genom valrörelsen tills kampanjstaben satte stopp. För att orka debattera måste man äta, förklarade de. Kontrasten till John McCain kunde inte vara större – han var en krigshjälte som hade suttit fången i Vietnam i fem år, en högt respekterad, äldre republikan. Även känd som maverick, frispelare, och valet av Palin var hans kanske största överraskningspresent till politiken. Men duon besegrades av Barack Obama och Joe Biden.

Dynamiken i Vita huset var helt annorlunda under George W. Bush som var president mellan 2000 och 2008. Vicepresidenten hette Dick Cheneyoch hade varit försvarsminister under George Bush den äldre (1988–1992) och stabschef i Vita huset redan på 70-talet. När Bush den yngre bad Cheney om hjälp med att hitta en vicepresidentkandidat föreslog han – sig själv. Cheney beskrevs ofta som Vita husets onda genius och hjärnan bakom Irakkriget. Han fick president Bush att backa från uttalandet att klimatförändringar har vållats av människan. ”Forskningen är oenig”, blev den nya parollen. Så när ett foto togs av vicepresidenten ensam i ovala rummet löd en bildtext ”Cheney i samspråk med sin närmaste medarbetare Belsebub, som tyvärr inte fastnar på plåten”. I jämförelse med Dick Cheney framstod George W. Bush som varm och godhjärtad, på gränsen till godtrogen.

Joe Biden var den typiske kontrastkandidaten till Barack Obama i valet 2008. Obama var ung, svart och fokuserad på inrikespolitik, medan Joe Biden var nästan tjugo år äldre, vit och en erfaren utrikespolitiker. Båda kom till Vita huset från senaten där Joe Biden var en gammal räv och Obama en yngre skeptiker. Under tiden i Vita huset växte en kul jargong fram mellan dem, en bromance rentav, ivrigt förstärkt av medierna. Enligt detta ledmotiv var Biden det ständiga busfröet som satte den jämförelsevis prudentlige Obama på prov.

KOMPLEMENTET

När Hillary Clinton skulle välja politisk partner i valkampanjen 2016 fastnade hon för Tim Kaine, en sympatisk tjänstemannatyp utan Hillarys star quality. Till Tim Kaines många goda egenskaper hörde att han talade spanska flytande, gick hem hos afroamerikanska väljare och hade en pappa som var svetsare. Eftersom Hillary Clinton drogs med stämpeln ”etablissemang” behövde hon en folklig medtävlare. Tim Kaine var också guvernör i Virginia som räknas som en sydstat. I amerikanska presidentval har geografin alltid varit en viktig pusselbit, Hillary var själv uppvuxen i Chicago i (nordstaten) Illinois. Det ansågs för övrigt självklart att Hillary Clinton skulle ha en man som vicepresident – två kvinnor i Vita huset bedömdes landet inte mäkta med … 

Kamala Harris är ett solklart tillskott till Klubb Komplement.

Två kvinnor i Vita huset bedömdes landet inte mäkta med …

LAGKAMRATEN

Många förvånades när Bill Clinton valde Al Gore som sin vicepresidentkandidat 1992. De ansågs helt enkelt alltför lika. Ungefär jämngamla, båda från den amerikanska södern. Al Gore hade dessutom försökt bli president fyra år tidigare. Under valkampanjen 1992 turnerade Clinton och Gore som en duo och diskuterade med varandra under torgmötena. Det fanns även ett komplementtänk i valet av Al Gore. Han intresserade sig för klimatfrågan på ett sätt som få politiker gjorde under 1990-talet och hans bestseller Jorden i balans marknadsfördes samtidigt som Bill Clinton förberedde sig för presidentposten. Efter två perioder som vicepresident satsade Gore på högsta posten i presidentvalet år 2000. Trots att han fick flest röster gick han miste om segern efter ett berömt valkaos i Florida.

ANDRAFIOLEN

För Donald Trump måste vicepresidenten framför allt vara vice och så lite president som möjligt. Indianas guvernör Mike Pencematchade signalementet. Han är lågmäld, stark abortmotståndare och djupt religiös vilket lugnar republikanska kärnväljare som gillar sånt. I fyra år har han undgått att reta Donald Trump, en bedrift i sig, och gjort sig känd för sina Trumphyllande tal som till och med kineser associerar med Mao. Han undviker vänligt frågor från trosfränder som påpekar presidentens vana att bära falsk vittnesbörd mot sin nästa. Trump har placerat hanteringen av coronakrisen i Mike Pences knä, och även detta tar han med jämnmod. Kan han ryka? Ingen går säker för Trump.

ERSÄTTAREN

Fjorton vicepresidenter sedan 1789 har själva blivit presidenter, åtta av dem sedan den sittande presidenten har dött. Mest känd är Lyndon B. Johnson som tog över efter mordet på John F. Kennedy den 22 november 1963. LBJ, som han kallades, var en maktspelare av stora mått. Många förvånades över att han ens tog jobbet när han redan var mäktig ledare för senaten. Paret JFK/LBJ vann valet 1960 med knapp marginal när staten Texas gick till Demokraterna – mycket tack vare Texas-sonen Johnson. Han valdes reguljärt till president 1964 men blev så förknippad med det impopulära Vietnamkriget att han avstod från att kandidera för omval fyra år senare.

Specialfallet Gerald Ford blev aldrig vald utan rekryterades som ersättare när den republikanske vicepresidenten Spiro Agnew avgick efter mutanklagelser 1973. Till sin egen förskräckelse fick Ford det allra högsta ämbetet året därpå när även president Nixon försvann, efter Watergateskandalen. Ford ställde upp i presidentvalet 1976 och förlorade mot Demokraternas kandidat Jimmy Carter.

Fler utvalda artiklar