Skriket från kåken

Grövre brott, längre fängelsestraff. Nu slår Kriminalvården larm: det är fullt, nya platser måste till. Men vad hände med föreställningen om att fängelser är ”universitet i brott”?

Om justitieminister Morgan Johansson vore lagd för nostalgi skulle han kunna tänka på Carl Jonas Love Almqvist och hans bror. Carl Jonas Love – han med Amorina, Drottningens juvelsmycke och Det går an – skrev om human fångvård redan 1820. Hans mycket yngre halvbror Gustaf Fridolf Almqvist, som tänkte likadant, grundade år 1875 en ”förbättringsanstalt för vanartiga barn” vid det vackra säteriet Hall utanför Södertälje.

Där skulle 125 pojkar mellan 10 och 15 år som ”begått brottsliga handlingar eller ådagalagt grövre vanart återföras och uppfostras till gudsfruktan, arbetsamhet och goda seder”.

Hall. I dag landets näst största slutna anstalt med 171 intagna i den högsta säkerhetsklassen och mest känt för rymningarna 2004. Här finns ingen fånge under 18 år. Dagens ”vanartiga” barn och brottslingar under 15 år kan inte dömas till straff alls. 15-, 16- och 17-åringar placeras för sin del i sluten ungdomsvård, inte i fängelse. Men från och med årsskiftet kommer medelåldern på Hall och andra fängelser att sjunka, för då slopas straffrabatten som halverade fängelsetiden för dem som är mellan 18 och 20 år och har begått grova brott som rån, misshandel och våldtäkt.

Vi har kommit långt från det beskedligare ”vanart”.

För justitieministern är situationen en mardröm. Moderaterna eldar på honom från sitt håll, Sverigedemokraterna från sitt, och i budgetpropositionen för 2021 anslog regeringen 1,6 miljarder kronor extra till Kriminalvården för att bygga ut platserna under de närmaste tre åren.

Men den bortre gränsen för fängelseutbyggnad är inte alls 2023, för just nu är det ingen som ser något slut på den kraftiga ökningen av grov brottslighet som inleddes 2016.

– Vändningen kom väldigt snabbt. En blixt från klar himmel, säger Lennart Palmgren, direktör för frivård, häkte och anstalt på Kriminalvården.

Förundersökningar och domar beskriver skjutningar med automatvapen. Handgranatattacker. Sexualbrott. Grova rån. Hot mot vittnen, attacker mot blåljuspersonal.

I den nya boken Gangstervåld påpekar polisen Fredrik Kärrholm att ord som ”ungdomskravaller” bär på en historisk betydelse av tonåringar som drar runt på stan och sällan kastar något grövre än glåpord på polisen. Man ska inte använda ord som döljer allvaret i det som nu sker, menar han. ”Det som vi i dag förknippar med kravaller, såsom brinnande bilar, inträffade i princip aldrig.”

En förklaring till fulla kåkar är alltså att antalet riktigt grova brott som redan hade fängelsestraff som påföljd har ökat. Men strafftiderna har också blivit längre. Skärpningarna i lagen har dessutom inneburit att fler sitter häktade i väntan på rättegång.

På frågan ”Varför?” skrev regeringen:

”Samhällets reaktion på allvarliga brott som begås av unga, myndiga lagöverträdare är alltför begränsad”.

Ett annat svar på frågan ”Varför?” stavas inkapacitering. Den som är inlåst kan per definition inte begå nya grova
brott och inte heller locka andra in i kriminalitet.

Bortom polisen och domstolarna sitter Kriminalvården som ska ta hand om alltihop.

”Beläggningen på anstalterna är för närvarande över 100 procent och i häktena strax under 100 procent och ingenting tyder på en avmattning”, skrev Kriminalvårdens generaldirektör i september. ”Vår förmåga att klara grunduppdraget är hotad.” Fram till 2030 måste platsantalet därför ökas med 30 procent, enligt myndighetens prognos. Från dagens 6 500 till 8 500, men egentligen räcker inte det heller, som Kriminalvården skriver i en rapport. Egentligen behövs det ytterligare tusen platser för att klara marginalerna, en ökning på 46 procent jämfört med i år.

Flashback till 1870-talet när pojkarna på Hall fick gå i folkskola, lära sig yrken och sköta trädgård. På sätt och vis är det föresatser som har stått sig för Kriminalvården, för forskning visar att det är meningsfullt med mening innanför murarna. Dagens fångar ska jobba, undervisas, motionera, gå i terapi och följa avvänjningsprogram. Regler och rutiner.

– Vi verkställer straff och det ska göras på ett humant sätt. Det är inget daltande, det är noggrant och professionellt, säger Lennart Palmgren och pekar även på frivården som övervakar dem som släpps ut villkorligt.

– Frivården har fått en ny roll sedan 1 juli. Det är tuffare nu, hemläxor och planering för tunga kriminella, och GPS-fotboja är tillåtet. Om de inte dyker upp när de ska så får de återgå till fängelset.

Men han konstaterar samtidigt att Kriminalvårdens rehabiliteringsuppdrag har blivit mycket, mycket svårare. Hur återföra unga till arbetsamhet om de inte ser någon vits med att gå i skolan alls? Och hur ska de kunna flyttas bort från kriminella miljöer när det inte finns bostäder?

Det allra svåraste är dock det som på förbättringsanstaltens tid på 1800-talet kallades gudsfruktan och goda seder. Rakare uttryckt: respekt för gemensamma normer.

– Vi har flera evidensbaserade program, men egentligen inget som konfronterar värdegrundsfrågor, säger Lennart Palmgren.
Boken Gangstervåld beskriver en förskjutning från traditionell ”tjuvheder” till gangstermentalitet. Den gamla sortens brottslingar bröt mot lagar men erkände dessas legitimitet, stal sällan från gamlingar och använde inte våld i onödan.

Det nya i dag är de många unga brottslingar som, skriver Kärrholm, ”saknar nästan varje form av moralisk betänklighet.” För vid sidan av psykisk sjukdom och missbruk finns moraliska förklaringsfaktorer hos individen som skapas av maktförhållandena i miljön och bristande självkontroll. Svag skola, frånvarande stat, få förebilder för samhällsnormerna.

Starka är bara gängledarna.

– Det är de utsatta områdena som har problem. Att det fortsätter att säljas narkotika på gatorna, säger Lennart Palmgren.

Är då längre straff rätt väg att gå? Riskerar inte de överfulla fängelserna att bli universitet i brott? Sånt talades det mycket om förr.

Optimismen ligger i att sju av tio fängelsekunder aldrig åker in en andra gång. Bakom siffran finns berättelsen om den halvfulla eller halvtomma flaskan. Sambandet mellan ålder och kriminalitet är mycket starkt, även för den grövsta brottsligheten. Av det följer två diametralt olika slutsatser, påpekar Fredrik Kärrholm i Gangstervåld.

Antingen att det är säkrast att en grov brottsling hålls inspärrad under de mest kritiska åren. Eller att personen kan befinna sig i frihet eftersom hen ändå kommer att växa ifrån sitt kriminella beteende.

På Hall står några av 1870-talets elevhem kvar. Harmoniska fönsterlinjer på gula fasader.

Men Morgan Johansson har en tuff valrörelse framför sig.