Den här artikeln bjuder vi på. Men du vet väl att bra journalistik kostar.

Molekylärbiologen Henrik Brändén: Det finns ingen skillnad mellan förnuft och känsla

David Matros

Lyssna på artikeln

Henrik Brändén har skrivit en bok som handlar om vad som sker i hjärnan när vi blir arga, glada eller förälskade. Helt enkelt när vi känner. Och om hur vi behöver känslor för att fatta förnuftiga beslut.

Vad fick dig att lämna forskningen för att i stället skriva, först läroböcker och nu populärvetenskapligt för en bredare publik?
– Redan i gymnasiet, när den första stora debatten om genteknik kom i Sverige, såg jag hur min pappa som forskade och var kompis med våra första gentekniker tyckte folk var dumma som inget förstod. Samtidigt kände sig mina klasskompisar överkörda och tyckte ”ingen förklarar för oss”. Jag vill minska det kunskapsgapet som finns än i dag, så att vi alla kan vara med och diskutera kring de viktiga frågor som forskningen och vetenskapen reser. Det handlar ytterst om demokrati.

Vad vill du förmedla med Själens biologi?
– I mina ögon handlar den om tre saker. För det första går mycket av det som vi anser vara själsliga förmågor numera att beskriva rent biologiskt. För det andra har jag velat ta utgångspunkt i några missuppfattningar, nämligen åtskillnaden mellan arv och miljö, förnuft och känsla, kropp och själ. Och för det tredje ville jag slå ett slag för att vi har en fri vilja!

Varför är det viktigt att vi har en fri vilja?
– Det handlar i grund och botten om hur vi kan utkräva ansvar från våra medmänniskor för deras handlingar och på vilken moralisk grund. Det blir radikalt olika människosyn beroende hur man ser på den fria viljan.

Riskerar inte neuroforskning att ta bort magin – från kärlek, från konst?
– Varför skulle den göra det? Varje gång jag kliver in i Uppsala domkyrka upplever jag en närmast magisk känsla av att valven kan sträcka sig så högt ovanför mig. Fysiker har beskrivit hur man kan bygga så höga valv, men jag känner fortfarande magin!

Tycker du att det behövs mer tvärvetenskap?
– Medan nervkopplingar och signalämnen hjälper oss att förstå att vi kan få vibrerande känslor till exempel vid en förälskelse, så behöver vi förstå sociala och kulturella sammanhang för att veta vad det verkligen innebär. Jag har nosat på bland annat sociologi, etnologi och beteendevetenskaper för att försöka förklara det jag kan på cellnivå.

Finns något i din bok som har bäring på den rådande coronakrisen?
– Ja, särskilt det som har att göra med tillit, motivation och beslutsfattande. Om jag är lite orolig ökas motivationen att följa råd och instruktion. Om jag däremot är livrädd så slås motivationssystemen nästan ut. En förutsättning för att få oss att göra något som är jobbigt är att det ska finnas en rimlig chans att lyckas med det. Om jag kan lita på att andra gör samma sak och det alltså finns chans att lyckas, då blir jag mer motiverad. Om jag däremot tror att alla andra kommer att åka till fjällen i påsk då kan jag lika gärna göra det själv.

– Vi fick vår stora hjärna för att kunna samarbeta socialt och vi har utvecklat en förmåga att lita på dem som inger förtroende. Det betyder inte att alla samhällen är samhällen där vi litar på varandra, utan det beror på hur andra agerar. Kulturen spelar en stor roll. Därför kan Sveriges strategi vara rätt i Sverige medan Kinas strategi kan vara rätt i Kina.