”Oldsberg kunde rasa på oss för att vi var dåliga”

Hur kan På spåret och Melodikrysset stå starka år efter år i en värld där så mycket förändras? Vi var med när Kristian Luuk och Anna Charlotta Gunnarson träffades för att prata om folkbildning, manliga frågor och sågningar från Ingvar Oldsberg.

Den som tror att ingen minns Salme Oja har fel. Oja var bara 17 år när hon tävlade i Kvitt eller dubbelt 1986 och vann tävlingen med rockbandet Kiss som ämne. Anna Charlotta Gunnarson minns. Kristian Luuk också.

– I den estniska communityn var hon en stjärna. Jag skrev ett brev för hand till henne, säger Kristian Luuk.

– Salme Oja var på omslaget till tidningen Okej, så stort var det, säger Anna Charlotta Gunnarson.

De möts på ett kafé, vilket de brukar göra då och då för att diskutera jobb och frågesport. För Luuk och Gunnarson är det samma sak. Han programleder det största svenska underhållningsprogrammet i tv, På spåret. Hon leder Melodikrysset, en av Sveriges Radios långkörare som har en och en halv miljon lyssnare varje vecka.

Svensk frågesport brukade vara tämligen mansdominerad. Gösta Knutsson, Lars Widding, Pekka Langer. I dag ser det annorlunda ut. Det är inget konstigt, frågesportprogram speglar samhället och går ständigt in i nya faser: radio blir tv, tävlingsmoment försvinner, kändisar introduceras, appar utvecklas och programledare avvecklas. Någonstans i det här hjulet står Kristian Luuk och Anna Charlotta Gunnarson.

Första gången de träffades var i korridorerna på radiokanalen P3 på 90-talet. Luuk hade precis gjort ett år med Hassan (där han för första gången träffade Fredrik Lindström) och Gunnarson gjorde Signal på samma kanal. P3 fick i början av 90-talet ett nytt uppdrag: Att fånga unga lyssnare. 

– Jag kom verkligen hem på P3, säger Anna Charlotta Gunnarson. Jag kände inte en människa i Stockholm, så Kristian var en av de första jag lärde känna och vi hade väldigt roligt. Det var mycket buzz kring P3 och ZTV. Alla kände alla och man lärde sig väldigt mycket av att vara där, både om musik- och mediebranschen och om hur saker fungerar i Stockholm.

Efter P3 gick båda två till ZTV och tre decennier senare styr de underhållningsflaggskeppen i public service.

– Det är jättekonstigt. Otroligt, säger Kristian Luuk.

– Det tänkte man inte skulle hända när vi satt där för 30 år sedan, säger Anna Charlotta Gunnarson och pekar med handen: ”Du kommer vara Ingvar Oldsberg, du kommer vara Bengt Haslum.”

Hur tänkte ni om På spåret och Melodikrysset då?

– Jag tänkte inte på Melodikrysset då, säger Anna Charlotta Gunnarson.

– Inte jag heller. Och jag tänkte inte på På spåret alls. Jag hade knappt sett det, säger Kristian Luuk och fortsätter: 

– Jag visste att det fanns någon som hette Ingvar Oldsberg och att de ibland klädde ut sig till Tintin.

Det var i momentet ”Pekoralen” som Oldsberg och Björn Hellberg klädde ut sig. Ett delmoment som försvann när Luuk och Lindström tog över. Fast programledarbytet blev ingen palatsrevolution. Luuk och Lindströms taktik var snarare att ändra så lite som möjligt.

I efterhand kan paret verka som givna arvtagare. När Luuk lämnade radion i början av 90-talet sökte han sig till tv och ledde Knesset i ZTV. Sedan blev det TV4 och Sen kväll med Luuk, en succé. Luuk utnämndes till Årets manliga programledare nästan sju år i rad (undantaget var 2002 då Fredrik Lindström vann). Luuk ledde Melodifestivalen 2007 och 2008 och året därpå var det dags för På spåret.

Starten var hackig. ”Kristian Luuk blir aldrig något värmeelement” löd rubriken i Expressen efter premiär avsnittet. ”Humorn lyser med sin frånvaro i första avsnittet av På spåret” skrev Borås tidning. I Alex Schulmans webbprogram Schulman show sa Jan Guillou samma vecka att Kristian Luuk ”är den mest överskattade programledaren i svensk televisions historia” (här ska dock inflikas att Guillou i samma program kallade Ingvar Oldsberg för ”en skam för det manliga släktet”). Programmets producent Martin Sundborn bad tittarna om tålamod i kvällspressen. 

Publiken ser gärna att folkkära programledare dör på sin post. Det gör inte producenterna. Undantag finns, som den amerikanska Jeopardy-programledaren Alex Trebek. De sista programmen med Trebek vid rodret sändes ett par månader efter hans död. Då hade han spelat in i över ett år trots att han var sjuk i cancer.

Vanligare är att folkkära programledare blir bortkörda. Och det är, åtminstone i början, inget tacksamt jobb för den som tar över.

– I början kunde jag väl kanske känna att jag skulle axla Ingvar Oldsberg. Jag kände press kring det, alla löpsedlar och annat… Ingvar kunde rasa på oss för att vi var dåliga. 

– Ringde tidningar upp honom eller ringde han? frågar Anna Charlotta Gunnarson.

– Jag vet inte. Jag ska inte snacka skit om honom eftersom jag typ aldrig har träffat honom. Och han har aldrig hört av sig heller. Men jag kunde ju känna att jag och Fredrik tog över något som betydde mycket för många människor och att man skulle hantera det varsamt. Vi behöll väldigt mycket av det som fanns. Förutom Tintin och utklädningsgrejerna.

Resan var enklare för Fredrik Lindström som hade tät kontakt med sin föregångare och, till skillnad från Luuk, tittade på programmet.

– Det kan ha varit ganska friskt att jag kom in från sidan. Fredrik hade en sån enorm respekt för programmet. För honom var det oöverstigligt att bli den nya Björn Hellberg.

Det blev inte samma magnitud på reaktionerna när Anna Charlotta Gunnarson tog över Melodikrysset 2022, trots att Anders Eldeman hade varit programledare i 26 år. Radio får sällan samma löpsedlar som tv. Men förutom hejarop kom också en del klagomål.

– Det är alltid mycket reaktioner när någon ny tar över. Folk tycker inte om när det byts. Sedan var Eldeman jättesnäll och backade oss.

Melodikrysset har ingen redaktion i vanlig bemärkelse, så det fanns ingen länk mellan det gamla och det nya. Gunnarson sitter ensam i en källarlokal på Södermalm och skriver kryssen. Allt hon och Annika Jankell fick var hjälp med hur man konstruerar ett kryss. 

– Det var svårt för oss i början att hitta rätt nivå på kryssen, och då blev det saker som folk hetsade över. Och det förstår jag. Men sedan är det så att så fort man är en tjej och tar över efter en kille så är det en större sluss. Vi blev hela tiden kallade ”tjejerna”. Men nu har de börjat kalla oss vid namn när de skriver och tackar.

I dag står sig Melodikrysset starkt, trots att Sveriges Radio tappar överlag. I snitt skickar 55 000 lyssnare in sina krysslösningar varje vecka.

– Vi trodde att vi skulle sjunka i ett par år och sedan stiga, men vi har gått upp hela tiden, säger Anna Charlotta Gunnarson.

Hon har tyckt om frågesport sedan hon var liten, men det var på 90-talet som det fick en rejäl skjuts. 

– Det var ett killgäng som gjorde poptävlingar. Jag ville vara med, men fick inte. De sa att de hade testat med tjejer och det var inget kul. Så då började jag göra poptävlingar med ett tjejgäng. 

Det var en ganska spretig grupp som Anna Charlotta samlade ihop. Kompisar från olika håll inom ett stort åldersspann. Allt handlade om popmusik och de tävlade i kategorier som ”Ledsna män med gitarr”, vilket gav outtömligt källmaterial.

– Det lärde jag mig mycket av. Jag har tänkt mycket på frågesporter, att de ofta har varit gjorda av män. Därför sätter män ofta ramarna för vad som är värt att veta och vad som är allmän kunskap.

Man har olika referensramar. För vissa är det självklart att Manolo Blahnik är Carrie Bradshaws favoritdesigner i Sex and the city, för andra att Sven Jerring är född i Malung.

– Det är inte nödvändigt att man måste bredda sina referensramar. Men i de program vi gör nu så måste vi vara breda för det visas ju i hela landet, säger Kristian Luuk.

Hur tänker ni om att man ska anpassa sig för flera miljoner?

– Jag tänker att man inte ska anpassa sig för mycket. Man ska känna sig duktig om man kan något. Jag och Fredrik kan titta på program som vi har spelat in när det sänds senare under vintern. Vi är förberedda och kan kanske 80 procent, säger Kristian Luuk.

– Det var knepigt i början att veta vad som är allmänbildning, säger Anna Charlotta Gunnarson. Så fort det är en afrosvensk eller afroamerikansk artist så ligger de högst på Shazam sedan. Jag tycker det är sorgligt.

Med hjälp av appen Shazam kan man identifiera låtar. Topp tio-listan på Shazam i Sverige är vecka efter vecka nästan uteslutande låtar som spelats i Melodikrysset, vilket skapade en smärre skandal för ett par år sedan. 

Det vi har gemensamt är att vi båda eftersträvar intressanta, roliga svar. 1796 är ett tråkigt svar

Medielandskapet har förändrats sedan Melodikrysset började sändas 1965. Även för På spåret har saker förändrats. SVT vill gärna att tittarna spelar med Duo-appen. Men det är resan som gör mödan värd, inte slutdestinationen.

– Det vi har gemensamt kan jag tycka är att vi båda eftersträvar intressanta, roliga svar. 1796 är ett tråkigt svar, säger Kristian Luuk.

Ett bättre svar, menar han, är ett där man får resonera sig fram till en lösning.

– Det finns en motor i quiz, man blir lite framåtlutad av det. Om man är med på ett pubquiz så är det en mycket mer engagerad publik – framför allt männen – än om du skulle ställa dig där och vara ståuppkomiker.

– Det är samma sak som att vilja vinna en idrottsmatch, men du jobbar med dina geniknölar. All form av korsordslösning, pubquiz, tidningsquiz. Frågesporten är alternativet för den som inte gör mål, säger Anna Charlotta Gunnarson innan hon stannar upp och ändrar sig:

– Eller så är det samma personer, men det är en annan variant. Jag har hållit på jättemycket med idrott i hela mitt liv, men jag har aldrig brytt mig om att vinna. Jag tyckte det var skittråkigt att åka på tävling. Men i frågesport vill jag vinna. En bra gjord frågesport är som en unisex-sport.

Anna Charlotta Gunnarson bryr sig om frågesport och kan hålla utläggningar om kategorier, hur man ställer frågor, vilka ämnen som tas upp, vilka som tävlar. Här skiljer de sig åt. Hon pratar gärna om det bästa sättet att lägga upp ett kryss. Kristian Luuk pratar hellre om produkten. 

Han tog med sig sina kunskaper från Handelshögskolan när han blev programledare för På spåret. Han har koll på målgrupper och marknadsundersökningar och ser På spåret som ett ”underhållningsprogram utklätt till frågesport”. När han och Fredrik Lindström tog över programmet satte de upp en bild av en påhittad, 34-årig småbarnsmamma. Vad skulle hon tycka var roligt?

– Man ska se på det här som en produkt som ska överleva flera cykler, säger Kristian Luuk.

Det kanske låter cyniskt, men han menar att det är ett tänk som måste in. Luuk är glad över tittarsiffrorna, att folk väljer frågesport framför program som går ut på ”att kasta pajer eller skjuta folk eller något sånt”. En särskild bragd var det när de fick högre tittarsiffror än TV4:s Let’s Dance, vilket fick kanalen att lägga programmet på lördagar i stället.

– På spåret ska vara som en stor jävla pansarkryssare. Som går långsamt och tungt och är omöjlig att vända. Och så får man använda de här nya medierna som små speedboats som åker runt. Men programmet ska alltid vara samma. 

En del har förändrats sedan de tog över. Augustifamiljen ersatte Triple & touch som husband, som sedan byttes ut i sin tur. Ett tag gick det att titta på programmet med tyst kupé. Men det mesta ser ut som det alltid har gjort och det gör att programmet nu lockar fler unga tittare, säger Kristian Luuk.

– Mycket handlar om tilltal, flikar Anna Charlotta in och fortsätter: 

– Du gör ju inte om dig själv heller. 

– Och Fredriks och min kemi är genuin.

– Det är sant. Man tycker om att titta på er ihop. Och den kemin tycker jag känns bättre och bättre.

– Ja, vad roligt. Det är synd att du sitter ensam.

På spåret har en egen redaktion. Frågefilmerna spelas oftast in av SVT:s korrespondenter runt om i världen och innan programmet sänds faktagranskas det av en SVT-journalist som går igenom varje ord, varje ledtråd och varje fråga i manus för att hitta fel. Inget får gå snett. Ett år hittades en tävlande som stod och läste svaren på en whiteboardtavla i manusrummet. Ett helt program fick ritas om.

Själva frågefilmerna skriver Luuk och Lindström själva, tillsammans med programmets producent. Oftast sitter de i Lindströms lägenhet i Stockholm, och kör ett par dagar i rad. 

– Man är helt slut efter en sån dag. Om vi ses från klockan 9 till 17 så brukar vi hinna med sju resor. Fyra före lunch och tre efter. Det är 39 resor om året, så det blir många möten.

Kristian Luuk vänder sig mot Anna Charlotta Gunnarson:

– Det är verkligen skillnad på tv och radio när det gäller resurser. Jag måste säga att vi har ganska bra med resurser. Medan du kämpar på ensam.

Förutom Annika Jankell, som gör Melodikrysset varannan vecka, har Anna Charlotta Gunnarson en medarbetare. Men hon pratar också mycket och varmt om Ronnie Ritterland som är teknisk producent och bland annat sköter programmets sociala medier.

– Drömmen är att ha en korrläsare. Det kommer så fruktansvärt mycket reaktioner. 

Utsattheten som programledare är dock ingenting jämfört med utsattheten som deltagare – om man frågar Anna Charlotta Gunnarson. Hon har tävlat fyra gånger i På spåret och vet hur det är att svara på frågor inför en fjärdedel av befolkningen. 

Samtidigt pratar hon gott om värmen på inspelningarna. Rutinen såg ofta likadan ut: Tåg till Göteborg, ut till SVT:s lokaler på Hisingen, lunch i logen bland sminköser och studiovärdar. Därefter brukade hon och Ylva Hällen värma upp. De pluggade ingenting, det ansåg de var för sent, utan pratade i stället om sånt som de visste att de kunde. När det väl är dags för inspelning ska allt sitta. Programmet spelas i princip in i realtid. 

– Sedan gick man ut och käkade, alla som ville. Oftast hade vi spelat in ett par avsnitt den dagen. De som hade tävlat kom dit, satt och snackade med redaktionen och bandet. Det kunde bli sent. Man fick en känsla av att kvällen var oändlig.

Det var på en sån middag som Anna Charlotta började prata med Luuk om kvinnor. Hur ska man se till att de får plats? Varför syns inte kvinnor mer i frågorna? Ett dilemma för frågesportsmakare som folkbildare är att de måste fråga om saker som åtminstone någon redan vet. Om ingen kan, faller programmen.

– En av de sakerna du sa till oss som vi tagit fasta på är att man kan berätta historier i en frågefilm, utan att det behöver vara ett svar. Till exempel om vi är i Polen. Då kan man berätta Marie Curies historia och sedan fråga om natrium, säger Kristian Luuk.

Björn och Ingvar var roliga, men det var en sorts gammal sportradio-i-Göteborg-humor. Er humor är jag uppväxt med

Kristian Luuk har själv aldrig varit med i något frågesportsprogram, förutom ett inhopp i Söndagsöppets tävlingsmoment ”Hur gör djur?” på 90-talet (”när man var nykänd och tackade ja till allt”).

– Men jag har deltagit i Melodikrysset många lördagar, säger han.

De tycker om varandras program, lyssnar och kollar ofta.

– Sedan ni tog över har jag sett varenda avsnitt, säger Anna Charlotta. Och jag skulle gärna se om dem säkert tio gånger om. Jag tycker det är så jävla roligt. Vi räknar dagar tills det börjar igen. Björn och Ingvar var roliga, men det var en sorts gammal sportradio-i-Göteborg-humor. Er humor är jag uppväxt med. Den touchar Hassan och Knesset och allting. 

Kristian Luuk löser Melodikrysset själv eller med sin mamma. Från början var det hans exfru Carina Berg som lärde honom att spela. Hon i sin tur fick lära sig av sin pappa som började lyssna eftersom Carinas farmor alltid ringde honom på lördagar och ställde frågor om musiker och låtskrivare. Till slut insåg han att det gick lättare att svara om han lyssnade själv.

Luuk tycker det har blivit något lättare med Anna Charlottas kryss. De har samma referenser och har vuxit upp med samma musik.

Brukar du klara kryssen?

– Med mamma, ja. Alltid med mamma. 

Ur Tidningen Vi #10 2024.

Läs mer:

En vecka med Herr Talman: After work med Jimmie Åkesson

Cecilia Düringer:”Bildning är inget vaccin mot dumhet”