Nordmakedonien om Natointräde: ”Bäst att inte gå in på det”

En lång process föregick även Nordmakedoniens Natoanslutning – och krävde ett namnbyte. Vi besöker Försvarsministeriet för att se vad Sverige har att lära av landets första år i alliansen.

Pressekreteraren skrattar försiktigt när vi passerar foajén till Nordmakedoniens försvarsministerium i Skopje. Det saknas nämligen ett plakat föreställande den svenska flaggan, det 32:a Natolandet, på väggen.

– Vi hade tryckt upp plakatet på förhand och missat att årtalet skulle ändras från 2023 till 2024. Ett nytt plakat är i tryck nu och det ska nog fixas idag. Det var trist att du hann hit först bara, säger pressekreteraren och leder oss uppför trapporna.

En besvärlig och identitetsutmanande process föregick Nordmakedoniens Natoanslutning.

Just den omvälvande biten framhålls inte på Försvarsministeriets väggar där ett kollage om ”Nordmakedoniens väg till Nato” berättas. Bilder på leende politiker och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg som signerar protokoll avlöser varandra.

I ett taffligt försök att småprata försöker jag förklara att Vi är här för att jämföra Natoprocesserna och se vad Sverige har att lära av Nordmakedoniens första år i alliansen. Sveriges nästan två år långa och frustrerande process i relation till Turkiet och Ungern kanske kan jämföras med vad Nordmakedonien gick igenom, berättar jag.

– Det är bäst att du inte går in på det där, säger pressekreteraren medan hon letar efter rätt rum. Vi har givetvis följt turerna kring den svenska processen noggrant, men ni behövde åtminstone inte byta namn på landet. Det går inte att jämföra.

Pressekreteraren refererar till den besvärliga konflikt om landets namn som Nordmakedonien hade med Grekland. Under många år blockerade Nato- och EU-medlemmen Grekland Nordmakedoniens väg till både försvarsalliansen och unionen. Det var inte förrän 2019 som en kompromiss träffades i att ”The Former Yugoslav Republic of Macedonia” bytte namn till Nordmakedonien som dörrarna till den internationella arenan öppnades.

Det har gått fyra år sedan Nordmakedonien slutligen år 2020 anslöts till Nato. Det pompa och ståt som Ulf Kristersson upplevde i Washington den 8 mars i år uteblev för Nordmakedoniens del. Natoanslutningen fullbordades under pandemin och firandet var sparsamt.

Däremot är det mycket som har hänt sedan dess. Landets försvarsmakt har de senaste fyra åren reformerats för att möta Natostandard. En överstelöjtnant på försvarsministeriet berättar om hur de varit tvungna att fasa ut rysktillverkade vapen och köpa in bårar, ammunitionslådor och förstahjälpen-utrustning med standardiserade Natomått. Årligen har de också hållit i betydande Natoövningar i landet vid Balkans största träningsanläggning Krivolak.

Den svenska försvarsmakten har å sin sida de senaste decennierna redan gjort många av dessa anpassningar, och Sverige har varit värd för flera Natoövningar. Med det sagt, så kan Nordmakedoniens första fyra år i försvarsalliansen möjligen berätta om vad Sverige kommer möta.

En del är att utveckla militärens roll i samhället

Pressekreteraren kollar ner i telefonen, nickar uppbådande och säger kort ”nu är det dags”.

Försvarsminister Slavjanka Petrovska pekar mot den svenska flaggan som tillkommit samlingen utanför hennes kontor.

– Först och främst vill jag gratulera till Natointrädet. Därefter vill jag bara understryka att jag varit försvarsminister endast sedan 2022 och kan inte tala om hela processen, säger hon och sätter sig vid det stora mötesbordet i ek.

Slavjanka Petrovska berättar att hon tolkar Nordmakedoniens Natointräde främst utifrån ett budgetperspektiv.

– 2017, innan vi gick med i Nato, så motsvarade militärutgifterna cirka en procent av landets BNP. I dag har det ökat till strax över två procent. I reella siffror har det gått från hundra miljoner euro till 327 miljoner euro – alltså mer än en tredubbling.

Hur har implementeringen och anpassningarna till Natos krav gått?

– Med anslutningen formulerade vi en tioårsplan för att utveckla vår försvarskapacitet i syfte att nå Natos kapacitetsmål. Det första som behövde göras var en genomlysning av vår förmåga och det andra att säkerställa att det fanns tillräcklig finansiering. Det har gått snabbt. Efter fyra år bedömer vi att vi ligger i linje, till och med före, de utsatta målen.

Den militära kapaciteten är en del, men utvecklingen av logistik och administration har varit minst lika viktig.

– En del är att utveckla militärens roll i samhället. Det handlar bland annat om att få både soldater och officerare att känna att de är behövda av samhället. Ett sätt är givetvis att höja lönerna, ett annat att arbeta mer med civilsamhället. Försvar handlar inte endast om militär kapacitet, utan också om samhällets förmåga att skapa uthållighet. Det är uttalat att det ingår i vårt uppdrag och görs genom dialog, utbildningar och samverkan med civilsamhälle, akademiska institutioner och till och med företag, säger Slavjanka Petrovska.

Hur har geopolitiken förändrats efter Natointrädet?

– När jag blev minister i januari 2022 så startade den ryska invasionen av Ukraina kort därefter. Jag fick frågan av medier om vi är trygga. Det var enkelt att besvara frågan efter Natointrädet – det är vi. Historien från Balkan visar att problemen var större innan Nato kom på plats, och nu har vi fått ett forum för att samverka. Vi ser också en direktavkastning i ökad handel de senaste åren. Med kriget i Ukraina så kunde vi också avvara militärutrustning som fungerar för den ukrainska armén, till exempel rysktillverkade pansarvagnar, och som inte är anpassade för en Natostyrka men som utgjort en del av Ukrainas armé.

Har du något personligt tips till svenska beslutsfattare? Vad kan de förvänta sig den kommande tiden?

– Viktigast är att välkomna er till den stora familjen. Vad jag har lärt mig från de senaste två årens möten är att vid Natomöten så är vi alla jämlikar. Det spelar ingen roll om det är ett stort eller litet land. Besluten som fattas vid Natomöten är med en enad röst. Visst finns Artikel 5 (att andra medlemsländer är skyldiga att hjälpa till om ett land utsätts för ett väpnat angrepp) att aktivera, men vi får inte glömma att den gäller för samtliga medlemmar. Vi ska ställa upp för varandra. Till exempel har vi skickat fler trupper till Kosovo. Härnäst är det viktigt att bygga kapacitet vid de östra flankerna tillsammans, avslutar Slavjanka Petrovska.

På vägen ut från ministeriet stannar hennes pressekreterare till nedanför trapporna. Hon pekar mot väggen där plakaten med årtalen över Natomedlemmarnas inträde hänger. Längst ner i högra hörnet hänger nu ett nytt plakat: ”Sverige 2024”. Det är färskt från tryckeriet.

Läs mer:

Laglöshet kring Natobaser på Balkan – prostitution och droger