Lär dig laga Lars Lerins rårakor

En del var rädda för Ingrid i Nya, men inte Lars Lerin. När han bjudit henne på en biltur fick han ofta rårevor och lingon till middag. Och det måste vara julmust till – oavsett årstid.

Råreva med lingon väljer jag. Ja, råreva är väl rårakor det, på svenska.

Jag hade en god vän i Sunnemo, en tant som hette Ingrid i Nya. Hon var änka sedan ett par år … en färgstark människa. Hon hade kor och får, katt och hund. Kompromisslös var hon, sa alltid rätt ut vad hon tänkte och tyckte, vilket gjorde att en del folk i bygden var lite rädda för henne.

Men vi kom bra överens. Jag målade mycket hos henne och skrev ner hennes historier.

Detta var i slutet av 1970-talet, jag hade nyss fått körkort, och vi gjorde små åkturer i bygden, hälsade på folk östpå skogen som Elsa i Skräddartorp och Erika och Per i Länsmanshöjden med flera.

När vi kom hem från de där utflykterna brukade hon bjuda på middag. Hon tyckte själv att hon lagade väldigt god mat, och det tyckte jag också. En virkesmätare som varit inneboende hos henne under en vinter brukade säga att ’hon stekte så goda köttbullar att det kunde krypa i en död’.

Och så rev hon alltså gammelpotatis och stekte råreva. Serverade med krös-sylt (lingonsylt).

Till det drack vi julmust, även om det var midsommar.”

Berättat för Stina Jofs

Lars ”rårevor” med lingon

4 portioner
Tillagningstid: 45 minuter

”Rårevor” eller rårakor med lingon är enkel lyx. Om du vill kan du bjuda knaperstekt bacon till.
Rårevor
• 800 g fast potatis
• 1 1/2 tsk salt
• smör till stekning

Till servering
• rårörda lingon

Tillagning

1. Skala och riv potatisen grovt.

2. Pressa ur överflödig vätska med baksidan av en slev genom en sil.

3. Blanda det rivna med saltet.

4. Hetta upp rikligt med smör i en stor stekpanna och ta cirka 3 matskedar riven potatis per råreva. Tryck ut till plättar och stek cirka 2-3 minuter på var sida tills de är gyllene.

5. Servera med rårörda lingon.

Kär knöl har många namn

Värmlänningen Lars Lerin kallar alltså rårakor för rårevor, ett av otaliga exempel på hur potatis och potatisrätter har fått dialektala varianter eller slangbenämningar. Inte så konstigt, eftersom vi talar om ett av våra vanligaste livsmedel.

Det första kända svenska namnet på potatis är peruviansk nattskatta, som användes redan på 1650-talet.

När den nya växten började bli mer känd i Sverige fanns två spår i namnfrågan, dels potatis, som är lånat från engelskans pluralform potatoes, dels jordpäron, som sannolikt är en översättning av tyskans Erdbirne. Potatismissionären Jonas Alströmer använder i en skrift från 1727 formuleringen ”Potatoes eller Jordpäron”, vilket tyder på att inget av namnen var riktigt etablerat.

Det dialektala uttalet potäter anknyter till hur potatoes uttalades i England vid den tiden.

Potatis gick segrande ur namnstriden, men än i dag används jordpäron på vissa håll i södra Sverige, och det vanliga pära, päror är just en annan form av päron.

Andra dialektala namn på potatis är jordäpple (från franskans pomme de terre), pantoffla, jopp, pronn, nola, knola. I slangordboken hittar vi plugg, pråll, knuda.

Att potatis kan bli storpolitik illustreras av denna anekdot: En av de mest populära potatisrätterna är pommes frites. I USA kallas defrench fries. År 2003 planerade USA, Storbritannien med flera att invadera Irak. Man ville ha en så bred koalition som möjligt, men Frankrike vägrade delta. Detta upprörde ett stort antal amerikaner och på flera håll restes krav på att allt franskt skulle bojkottas. Därur föddes idén om att de så populära french fries skulle byta namn tillfreedom fries. Man gjorde till och med om menyerna i kongressens kafeteria! Det nya namnet blev dock kortlivat och ses i dag mest som en pinsamhet.

Tomas Dur Fläckman