Klarna firar – men festen är över

Det började som en idé hos tre unga studenter på Handelshögskolan i Stockholm i början av 2000-talet. I dag är företaget Klarna en internationell jätte när det gäller e-handel och betalningar på nätet. Länge gick det bara uppåt och framåt, men en dag tar det stopp och 700 medarbetare får sparken på ett bräde.

Det här är ett utdrag ur boken Den stora kreditfesten – historien om Klarna av ekonomijournalisten Jonas Malmborg. Boken kommer ut 12 januari på Albert Bonniers förlag.

Torsdagen den 5 maj 2022 är en solig vårdag i Stockholms skärgård. Solen skiner från en klarblå himmel och vinden från Vaxholm och Sandöfjärden sveper in över ängarna och fälten. Efter en vinter som känts som ovanligt mörk och kall har värmen och ljuset vänt åter till Sverige. Naturen svarar med samma nyväckta kraft som den gör varje år, varje vår. Fåglarna sjunger, löven knoppas och grått övergår i jungfrulig, skir grönska. Men det är något annat också. Som om kraften i vårens uppvaknande är ännu starkare, lättnaden över att ha överlevt ännu en vinter ännu större. I varje fall känns det så för flera av de drygt 250 människor som körts ut från centrala Stockholm till Värmdö i abonnerade bussar, och klivit ut på gräset framför Siggesta gård. De är fria, utsläppta i världen på grönbete.

Efter drygt två år av restriktioner och nedstängningar har Världshälsoorganisationen (WHO) äntligen blåst av det internationella nödläget. Covid-19-pandemin är visserligen inte helt över, men utgör inte längre ett hot mot samhället. Runtom hela världen återvänder människor till sina arbetsplatser, skolor, fritidssysslor och återgår till sina dagliga rutiner. De får arbeta, träna, resa, mötas, festa, gå på krogen och handla i affärer igen. Den sociala isoleringen och distansen människor emellan är upphävd.

Klarnas anställda kan återgå till sina kontor i Stockholm, Berlin, Köln, London, Madrid, New York och Los Angeles. Som medborgare i Sverige, det land som under pandemin blivit internationellt känt för sin avsaknad av restriktioner, är det svårt att föreställa sig den lättnad som infinner sig för exempelvis spanjorer, italienare och engelsmän. Där har restriktionerna varit betydligt hårdare och den sociala isoleringen periodvis total. Att få resa till Sverige, välkomnas till huvudkontoret på Sveavägen och sedan köras ut till den pastorala idyllen på Siggesta gård, har ett slags social ketchupeffekt på framför allt de utländska medarbetarna. Stämningen är uppsluppen, förväntansfull – för att inte säga euforisk. Äntligen får de träffas och prata, ansikte mot ansikte, med alla dem som de senaste två åren bara sett som pixlade figurer på en datorskärm. Och det är knappast något fel på inramningen. På ängarna och fälten nedanför de faluröda gårdsbyggnaderna betar kor, alpackor och dovhjortar.

Den entusiastiska och optimistiska stämningen blir inte direkt sämre av att de alla arbetar på ett framgångsrikt företag som haft stark medvind de senaste två åren. Klarnas affär har nämligen gynnats starkt av pandemins restriktioner. Konsumenterna har inte bara lockats att handla på nätet, de har av nöden tvingats in i e-handeln när de fysiska butikerna stängt ned eller infört besöksbegränsningar. Klarnas kunder, små och stora e-handlare och internetbutiker i 45 olika länder håller ju öppet för beställningar alla dagar i veckan, dygnet runt. När lokala affärer, butikskedjor och stormarknader håller stängt är det på nätet konsumenterna gör sina inköp – oavsett om det är kläder, böcker, matvaror, byggmaterial, möbler eller heminredningsprylar. De flesta logistikcenter och postterminaler är undantagna de statliga begränsningar som lamslår det övriga samhället.

Pandemin gör att e-handeln tar gigantiska kliv framåt i utvecklingen. Specialiserade e-handlare som Amazon, JD.com och Zalando ökar sin försäljning tvåsiffrigt, samtidigt som etablerade kedjor som Walmart, Mediamarkt och H&M säljer alltmer varor och omsätter alltmer pengar via sina digitala plattformar. Konsumenterna sitter visserligen isolerade hemma framför datorn och smartphonen, men har kvar sina jobb med bibehållen lön. Att shoppa på nätet blir både en nödvändighet och en förströelse som motar undan tristessen.

De enskilda medborgarnas konsumtion runtom i världen stimuleras också ytterligare av statliga stimulanser i form av bidrag, nödlån och subventioner som generöst pumpas ut till både företag och enskilda individer. Hjulen i samhällsapparaten får inte sluta snurra till följd av pandemin, konsumtionen måste hållas i gång. Den stora vinnaren i denna plötsliga strukturomvandling är e-handeln. Och det som är bra för e-handeln är som bekant bra för Klarna. Pandemiåret 2021 ökar bolagets intäkter med 38 procent och antalet kunder runtom i världen stiger till 147 miljoner.

Mest ökar antalet genomförda köp och avslutade transaktioner i USA. Enbart under 2021 ökar Klarnas amerikanska omsättning med 71 procent. Amerikanerna älskar Klarnas slimmade lösning med en app där de enkelt kan shoppa nu och betala senare. Den är verkligen ”smoooth”, smidig och lättnavigerad på ett sätt som skiljer ut den från konkurrenterna. Att ta sig in på den amerikanska marknaden har å ena sidan varit extremt kostsamt, men å andra sidan har inte Klarna behövt etablera ett nytt beteende på marknaden. De vet redan hur ett kreditkort fungerar och är vana vid att shoppa för stora belopp här och nu för att betala via faktura flera dagar, veckor eller månader senare. De tycker däremot att Klarna är revolutionerande i sin smidighet och enkelhet – med en app i telefonen kan de göra allt det som de kan med ett kreditkort, utan att behöva lämna tv-soffan eller sängen. Faktum är att utvecklingen går så fort och Klarna växer så snabbt att bolaget får problem att hinna med. Förutom att den amerikanska verksamheten växer så det knakar så får flera marknader som tidigare kännetecknats av konservativa och trögrörliga konsumenter plötsligt en väldig fart. Klarna skriver avtal med kunder, genomför kampanjer och utfärdar krediter i en sådan hastighet att pengarna i balansräkningen håller på att sina. Kassan behöver fyllas på och det rejält.

I juni 2021, ett knappt halvår efter den senaste nyemissionen, skjuter aktieägarna till ytterligare 5,5 miljarder kronor. Enbart under ett år emitterar Klarna aktier till ett värde av 14,8 miljarder kronor. Det är visserligen oerhört mycket pengar – mer än vad Klarna sammanlagt tagit in sedan starten – men samtidigt lite i förhållande till vad hela företaget är värt. I samband med nyemissionen värderas Klarna till hisnande 379 miljarder kronor.

För Sebastian Siemiatkowski (företagets vd, Vi:s anm.) är den skyhöga värderingen en triumf av flera anledningar. Först och främst eftersom han är ensam herre på täppan i form av koncernchef och storägare, med en mycket god relation till Sequoia och de andra storägarna. Han kontrollerar i praktiken bolaget, både operativt och ägarmässigt. Sebastian ser sig också i allra högsta grad som arkitekten bakom både Klarnas transformation från digitalt finansbolag till ett techbolag med bankprodukter och den extremt framgångsrika inbrytningen på den amerikanska marknaden. Det är hans ständiga nötande med de olika produkterna och ihärdiga mässande om användarvänlighet som gjort Klarna till vad det nu är. Och det är hans idé om en överlägsen shoppingapp som kan konkurrera med Paypal, Stripe och de andra betaljättarna som visat sig vara en amerikansk succé. Sebastian visar visserligen tecken på utmattning, men inget antyder att han planerar att slå av på takten. Klarnas segertåg i världen har gått in i en ny fas. Följaktligen är konferensen på Siggesta gård utanför Stockholm, dit chefer och nyckelpersoner från Klarnas samtliga kontor flugits in, en sammankomst som präglas av stark optimism. Alla har rest till Stockholm med siffror och annan data som vittnar om en extremt stark tillväxt. Äntligen ska de få träffa sina kolleger från andra delar av Klarnakoncernen och insupa den där omtalade Klarnaandan på plats i Sverige, och stärkas i sin känsla av att tillhöra en utvald, framgångsrik skara. Klarnauternas skara.

Deltagarnas högt ställda förväntningar infrias. Det här är ingen vanlig företagskonferens. Sebastian håller ett inspirerande tal om hur Klarna inte bara håller på att revolutionera vårt sätt att konsumera, utan rita om hela den finansiella sektorn med banker, finansföretag och låneförmedlare. Igår var det butiken som utgjorde den självklara mötesplatsen, där konsumenten kopplades samman med varumärket, leverantören, distributören och banken. I morgon är det Klarna som står i mitten och kopplar samman konsumenten med alla de tjänster som krävs för att en vara ska gå från klickbar till levererad. Tiden då villkoren för den enskilda människans konsumtionsmönster dikterades av ett oligopol av stora banker är snart förbi. Morgondagens konsumenter efterfrågar produkter och tjänster som är utformade och anpassade efter deras behov. Det pågår en ekonomisk revolution och Klarna befinner sig i frontlinjen.

Alla kurvor pekar uppåt. Men även om alla konferensdeltagare kan vittna om ökande volymer och växande affärer är det få som inte inser att förutsättningarna i omvärlden har förändrats. Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har framkallat en akut ekonomisk inbromsning. Kollektivet av investerare ser nämligen vad som är på väg att hända, rent ekonomiskt. Kriget i Ukraina leder inte bara till ett enormt humanitärt lidande utan sätter också igång en ekonomisk nedåtspiral, när olje- och gaspriser skjuter i höjden medan den globala tillgången på vete, majs och en rad andra livsmedel drastiskt minskar. Vladimir Putin fäller bomber över den globala högkonjunkturen och han kör sina stridsvagnar rakt in i den stora kreditfest som pågått i över tio år.

De ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin har de enskilda staterna kunnat avvärja eller dämpa genom konstgjord andning i form av nödlån, subventioner och bidrag. Men mot de kraftigt ökande priserna på bränsle, el, värme, livsmedel och andra basvaror finns ingen snabbverkande ekonomisk medicin. Nej, mot inflation biter bara beska droppar i form av höjda räntor, minskade investeringar och bantade budgetar. Den ekonomiska verklighet som de senaste fjorton åren präglats av låga räntor, frysta konsumentpriser och ökande tillgångar är snabbt på väg att förändras. Köpfesten är slut. Det kommer inte längre att vara gratis att låna kapital.

Men av detta märks ännu inte mycket torsdagen den 5 maj på Siggesta gård. Stämningen är varm, drinkarna kalla och leendena avspända. Coronapandemin är över – svenskar, tyskar, amerikaner, och engelsmän är återigen fria att resa. Om det oroliga geopolitiska och makroekonomiska läget talas det mycket lite om på konferensen i den pastorala omgivningen.

Det är högst oklart om Sebastian insett allvaret i de ekonomiska orosmolnen. Säkert är i alla fall att Klarnas största aktieägare, amerikanska Sequoia, har en betydligt dystrare framtidsvision än vad som kommunicerats på Klarnas konferens. Och det är en ny sheriff i stan: Samtidigt som Klarnas vd målar upp sin grandiosa plan håller Roelof Botha, Sequoias tillträdande vd och Michael Moritz rättmätige arvtagare, på att sammanställa ett dokument som ska distribueras till samtliga bolag som Sequoia äger aktier i. Michael Moritz valdes in i styrelsen redan 2010 och utsågs till ordförande 2020, men redan 2012 flaggade han för att han var tvungen trappa ned sitt operativa engagemang på grund av medicinska skäl. Moritz lider av någon form av obotlig sjukdom, vars diagnos han hittills inte offentliggjort. Med sina 68 år fyllda står det klart att Michael Moritz närvaro på Sequoia och faderliga hand över Klarna inte kommer att vara för evigt. Och Moritz efterträdare ser inte bara den ekonomiska utvecklingen som en inbromsning, han förutspår att inflationen är här för att stanna ett bra tag framöver. Detta kommer i allra högsta grad att påverka Sequoias intressebolag. Speciellt de som prioriterat tillväxt framför lönsamhet de senaste åren. Med andra ord Klarna.

”Detta är ett avgörande ögonblick, som kommer att innebära utmaningar och möjligheter för många av er. Återhämtningen kommer att dröja längre, och även om vi inte kan förutspå hur lång tid, kan vi ge råd om sätt att förbereda sig”, säger Roelof Botha i den Zoompresentation som hålls för vd:arna i Vise, Stripe, Nubank, Klarna och en radda andra bolag där Sequoia äger aktier och är engagerade i styrelsen.

Roelof Bothas omvärldsspaning och ekonomiska prognos mynnar ut i en tydlig uppmaning till ledarna för samtliga bolag: Börja sparka folk eller förbered er på att sparka folk.

”Gör nedskärningsövningen. Det betyder inte att du måste trycka på avtryckaren, men att du är redo att göra det inom de närmaste 30 dagarna, om det skulle behövas. Se inte en neddragning som något negativt, utan ett sätt att spara pengar och springa fortare.” Om det är Michael Moritz som pekar med hela handen till sin vd under ett styrelsemöte eller om det är Sebastian som tar starkt intryck av Roelof Bothas dystra ekonomiska prognos är oklart, men den snabba omsvängning som sker tyder på det förra. Intrycket som de 250 konferensdeltagarna på Siggesta gård får är ju att Sebastian och Klarnas övriga ledningsgrupp vill fortsätta blåsa på med full gas.

Därför blir de förvånade, för att inte säga chockade, när Sebastian drygt två veckor senare kallar samtliga Klarna-anställda till ett digitalt möte där han spelar upp ett förinspelat tal med ett bistert budskap: Bolaget behöver spara pengar och var tionde anställd blir av med jobbet. Sebastian och den övriga koncernledningen förbereder organisationsförändringar och nedskärningar som kommer att resultera i att 700 Klarna-anställda lämnar sina tjänster.

”Jag har aldrig varit främmande för att dela med mig av både goda och dåliga nyheter. Men detta är den hittills svåraste nyheten att leverera”, säger Sebastian och tittar in i webbkameran.

Budskapet slår ned som en bomb bland Klarnas anställda. Visst har de förstått att kriget i Ukraina, höjda energipriser och stigande inflation förändrar det ekonomiska klimatet, men att Klarna skulle vara så starkt påverkat att man måste göra sig av med folk kommer som en chock. De jobbar ju på ett bolag som håller på att rita om världen, som är på god väg att konkurrera ut de etablerade bankerna. Tillsammans är de ju en del av en mäktig disruptiv kraft som är framtiden. Budskapet som de matats med internt, gång på gång, är att Klarna är ett extremt framgångsrikt företag som växer så snabbt att det är svårt att leverera i samma takt som kunder och konsumenter efterfrågar. Men nu detta.

Ett par dagar senare får cirka 700 anställda var sitt personligt mejl där de upplyses om att deras tjänster inte längre är efterfrågade på Klarna och erbjuds att tacka ja till ett erbjudande som Sebastian Siemiatkowski beskriver som både schysst och generöst. I själva verket erbjuder Klarnas ledning bara en extra månads förlängd uppsägningstid på den lagstadgade miniminivån. Men Sebastian, som dels räknat med att hans besked om neddragningar ska landa väl, dels att de anställda som berörs av erbjudandet ska inse sitt eget bästa och tacka ja, har gjort en felbedömning. I stället för att sympatisera med honom i hans svåra beslut och rätta sig i ledet framkallar beskedet besvikelse och irritation bland de anställda. Situationen blir inte direkt bättre av att de fåtalet klarnauter som är medlemmar i facket informeras om att företagsledningen har brutit både mot gängse praxis på den svenska arbetsmarknaden och mot lagen om medbestämmanderätt (MBL). Varken Sebastian eller någon annan ur ledningsgruppen har informerat eller förhandlat med den lilla fackklubb som finns på Klarna inför beskedet.

För en utomstående framstår det som en tydlig kulturkrock mellan ett amerikanskt sätt att driva företag på och en svensk verklighet. Ur Sebastian Siemiatkowskis synvinkel framstår det uppkomna läget lika tydligt som logiskt. Tillvaron har på kort tid förändrats, storägarna och styrelsen kräver att åtgärder behöver vidtas. Sagt och gjort. Hans underlydande och mellanchefer får i uppgift att ta fram en lista på 700 personer som företaget kan undvara. Problemet är bara att detta synsätt rimmar ganska illa med verkligheten. Klarnas anställda, särskilt de som mottar Sebastians ”erbjudande” om att lämna sin anställning, tolkar det som okänsligt på gränsen till tondövt. I stället för att sympatisera med företagets högre syfte och vackert acceptera sakernas tillstånd, börjar de dels prata ihop sig, dels vända sig till fackförbundet Unionen och läcka till medierna. Situationen blir inte direkt mindre infekterad av att den lokala fackklubbens ordförande, den Israelfödda utvecklaren Sen Kanner, vittnar om en arbetsgivare som vägrar skriva på kollektivavtal, pressar de anställda att skriva på uppsägningsavtal och motarbetar facket. I den verklighet som Klarnas anställda lever i så är de alla medlemmar i ett kollektiv där man arbetar tillsammans och skyddar varandra. Ytterst få känner till sina rättigheter som arbetstagare och än färre känner till arbetsgivarens skyldigheter.

”Tyvärr vet många på Klarna inte hur den svenska arbetslagstiftningen ser ut, inte ens de som är födda och uppvuxna i Sverige”, säger Sen Kanner till tidningen Finansliv.

Unionens representant på Klarna uppger att hon är rädd för repressalier för att hon är fackligt aktiv och uttalar sig kritiskt offentligt. Våren 2022 är Sen Kanner en av de 700 personer som meddelas att de inte har en plats i den nya, bantade organisationen. Men hon är också en av dem som vägrar skriva under och lämna bolaget. Tillsammans med en växande skara fackligt aktiva klarnauter gör hon motstånd och när detta skrivs jobbar hon fortfarande kvar på Klarna. I november 2023 tvingas till slut Klarna skriva på kollektivavtal, efter hot om strejk från Unionen och Sveriges Ingenjörer.

Företaget gör sig av med majoriteten av de anställda som ledningen vill bli av med, och tvingats samarbeta med facket, men konflikten lever vidare. Unionen har tagit Klarna till Arbetsdomstolen för det man menar är ett flagrant brott mot MBL. Fallet väntas avgöras någon gång under våren 2024. Samtidigt har Arbetsmiljöverket genomfört inspektioner på huvudkontoret i Stockholm som resulterat i skarp kritik och krav på åtgärder – annars kommer den statliga myndigheten utdöma vite. Anledningen är tydliga brister i Klarnas arbetsmiljö och sättet som man behandlar sina anställda på.

Klarnas HR-avdelning anordnar flera stormöten och digitala frågestunder där Sebastian och flera andra högt uppsatta chefer konfronteras med kritiska frågor från de anställda. Medan hr-avdelningens representanter håller en till synes mjuk och urskuldande linje så reagerar Sebastian med illa dold irritation. Han är kall, arrogant och stressad. Både internt i dialog med de anställda och externt i kontakt med medier återkommer han till en metafor som han av allt att döma är väldigt nöjd med och som han tycker speglar den uppkomna situationen: Klarna är ett lag, en klubb, som i likhet med Real Madrid eller Chelsea spelar i den extremt konkurrensutsatta, högsta ligan. Även om Klarna är bäst och radar upp den ena segern efter den andra så måste han som lagledare genomföra förändringar, både i spelsystemet och laguppställningen. Efter en lång period av offensiva värvningar är det nu dags för förändringar och då är det logiskt att somliga måste lämna.

”Alla har inte en naturlig plats i den organisation som vi anpassar efter den förändrade ekonomiska situationen i omvärlden. Alla passar inte in, alla har inte vad som krävs för att spela i den högsta divisionen”, säger han. I hans ögon framstår det som logiskt och enkelt. De anställda som får ett erbjudande om att sluta behandlas schysst. Och eftersom de lämnar ett av världens mest framstående fintechföretag så kommer de inte att ha några som helst problem att få nya jobb. De ekonomiska vindarna må blåsa snålare nu, men det svenska näringslivet skriker efter precis den kompetens som Klarnas personal besitter. De borde se möjligheterna!

Påfallande många av dem som uppmanas att lämna har också utländsk bakgrund, de har flyttat till Sverige just för att de fått jobb på Klarna. För dem blir situationen än mer komplicerad. Ska de lämna Stockholm och söka sig till något annat land där arbetsmarknaden är bättre, eller bo kvar i hopp om att hitta ett nytt jobb i Sverige?

”Klarna har gjort det här på ett svinigt och fult sätt. Man rundade förhandlingen, den var ett spel för gallerierna”, säger Björn Larm, ombudsman på Unionen.

Nyheterna om att succéföretaget Klarna genomför nedskärningar och gör sig av med en tiondel av personalstyrkan får stor uppmärksamhet i svensk press. Och det är inte en särskilt smickrande bild av företaget som tecknas. Både nuvarande och tidigare anställda vittnar om en arbetsplats som å ena sidan präglas av en entusiasmerande tävlingskultur, å andra sidan en hård rationalitet. Medarbetare som pressas att sluta, anställda som förväntas jobba över på kvällar och nätter utan ersättning och en vd som är hård och kall.

Det finns fler förklaringar än de rent personlighetsmässiga till att Sebastian Siemiatkowski möter personalens besvikelse med illa dold irritation och kyla. Beslutet att dra ned på personalen sammanfaller nämligen med flera minst sagt problematiska omständigheter. För det första så behöver bolaget fylla på sin kassa och den nyemission som Sebastian och styrelsen planerar är bara ett par månader bort. Som vd behöver han visa handlingskraft, att han snabbt och effektivt kan skära i kostnaderna. Det är viktigt inför styrelsen och Klarnas största ägare, men det är också viktigt inför potentiella nya investerare. Bilden av Klarna som ett snabbrörligt och anpassningsbart bolag står på spel. Men det är också en fråga om pengar, alltså värdet på hela bolaget. Om Klarna visar att man snabbt kan anpassa sina kostnader efter en förändrad ekonomisk verklighet så kommer det återspeglas i en hög värdering. I november 2023 tvingas dock Klarna skriva på kollektivavtal, efter hot om strejk från Unionen och Sveriges Ingenjörer.

En nyemission, vilken i praktiken innebär att bolaget trycker nya aktier att sälja, fungerar på det sättet att den garanteras av en investerare. En investmentbank eller fondkommissionär går ut på finansmarknaden och erbjuder riskkapitalbolag, pensionsförvaltare, private equity-bolag, förmögna privatpersoner och andra typer av mer eller mindre kapitalstarka investerare att teckna aktier. Om listan med köpare av de nya aktierna inte blir fulltecknad så garanteras emissionen av en aktör som lovar att köpa de aktier som eventuellt blir över. När Klarna våren 2022 trycker och bjuder ut nya aktier garanteras emissionen av de befintliga storägarna Sequoia och Bestseller Group.

Men våren 2022 är det ekonomiska klimatet dramatiskt förändrat jämfört med ett år tidigare. Eftersom ingen ny, stor investerare står i dörröppningen beredd att ösa pengar över bolaget så blir värderingen en förhandlingsfråga mellan å ena sidan vd Sebastian Siemiatkowski och finanschef Niclas Neglen, å andra sidan storägarna Sequoia och Bestseller. Förenklat kan man uttrycka det som att Klarna vill ha en så hög värdering som möjligt medan storägarna vill ha en så låg värdering som möjligt. Av allt döma är det Sequoia som går segrande ur förhandlingen. När nyheten om att Klarna tillförs 8,5 miljarder kronor i nyemitterade aktier så är det inte beloppet i sig som väcker störst uppmärksamhet utan hur många aktier som Sequoia och Bestseller får för pengarna, alltså vad hela bolaget värderas till. På knappt ett år har Klarnas värdering sjunkit från 380 till 70 miljarder kronor – en värdeminskning med 82 procent.

En viktig förklaring till denna dramatiska värdeminskning går naturligtvis att finna i omvärlden. Överallt i världen sker branta fall i prissättningen av tillväxtbolag – unga, nystartade bolag som är beroende av extern finansiering från banker och investerare. På sex månader rasar börsnoterade fintechbolag som Paypal med 53 procent, Affirm med 74 procent och Bill.com med 51 procent, och värdeminskningarna är ännu större för de onoterade bolagen. Men Klarnas minskning på 82 procent står tveklöst ut även i en internationell jämförelse. Det finns nämligen ytterligare en parameter som spelar in och det är bolagets lönsamhet. Eller, rättare sagt bristen därav. 2019 upphörde ju Klarna att vara ett företag som visar vinst på nedersta raden för att i stället helt inrikta sig på att visa tillväxt.

Resultaten för helåren 2019, 2020, 2021 och 2022 skrivs i illröda siffror. Totalt har Klarna förlorat 19,57 miljarder kronor på fyra år. En hisnande summa som endast överträffas av de sammanlagda belopp som Klarna tagit in genom att emittera nya aktier. Totalt har nämligen aktieägarna, med Sequoia i spetsen, skjutit till hela 34 miljarder kronor. Det är pengar som de och deras investerare i sin tur, förr eller senare, vill ha tillbaka och få avkastning på. Antingen i ett kortare tidsperspektiv genom att sälja vidare sina Klarnaaktier eller genom att behålla sina aktier och få utdelning, år efter år. Viktigt att komma ihåg i sammanhanget är att det finns de som tjänat stora pengar på sin investering i Klarna – de tidiga delägarna Jane Walerud och investmentbolaget Öresund är de tydligaste exemplen. Men en förutsättning för att tjäna pengar på en investering i Klarna är att värdet på bolaget fortsätter att stiga. De där 380 miljarderna som Klarna var värt 2021 framstår som en hägring, en osannolik siffra i en exceptionell tid.

Klarna uppstod och tog sig in på marknaden tack vare en unik produkt som förenklade näthandeln för miljoner människor. Men Klarna växte från ett nordeuropeiskt betalföretag till en internationell shoppingbank med ambitionen att bli en techjätte i en tid när räntorna låg på noll, centralbankerna öste ut pengar i systemet och utbudet av överkomliga konsumtionsprodukter – kläder, skor, mobiltelefoner, datorer, smink, tv-apparater – producerades till en mycket låg kostnad på andra sidan jorden. Kommer de ekonomiska förutsättningarna någonsin att bli lika exceptionella och gynnsamma för Klarna? Och kommer Klarnas affär någonsin att bli ekonomiskt hållbar? Det senaste året har Sebastian Siemiatkowski återkommande gått ut offentligt och lovat att Klarna är på väg mot lönsamhet – om inte hösten 2023 så våren 2024. Helt klart är att de besparingar som han genomfört visar effekt. De skyhöga förlusterna sjunker. I den finansiella rapporten för första halvåret 2023 skriver Sebastian: ”Vi är på väg att nå lönsamhet i år samtidigt som vi revolutionerar shopping och betalningar genom vår AI-drivna strategi.”

Hur lång tid kommer det att dröja innan Klarna får kontroll över sina kreditförluster och hur många år kommer det att dröja innan Sequoia och de andra aktieägarna får avkastning på sina investeringar? Innan jag går närmare in på dessa frågor så finns det anledning att ta ett steg tillbaka och sätta in siffrorna ovan i ett större perspektiv. Hur mycket pengar är egentligen 19,5 miljarder, alltså Klarnas ansamlade förlust de senaste fyra åren? Det är å ena sidan klart mindre än den vinst på 26,9 miljarder som banken SEB levererade under helåret 2022 – å andra sidan är det betydligt mer än de tolv miljarder som svenska staten spenderade på migration under budgetåret 2022.

Och så detta med summan av Klarnas alla nyemissioner. Hur mycket är egentligen 34 miljarder kronor? Å ena sidan är det lika mycket som börsvärdet på Thule Group, en av Europas ledande tillverkare av takboxar, cykelhållare, barnvagnar och resväskor som grundades redan 1942 och har 3 300 anställda. Å andra sidan är 34 miljarder lika mycket som hela bruttonationalprodukten för det centralafrikanska landet Burundi – alltså det sammanlagda värdet på alla varor och tjänster som skapas under ett år i ett av världens fattigaste länder med 12,5 miljoner invånare. I skrivande stund är det oklart om dessa 34,5 miljarder kronor räcker. Sebastian Siemiatkowski talar visserligen sanning när han säger att Klarna har vänt den negativa utvecklingen. De viktigaste indikatorerna pekar i rätt riktning. Intäkterna går upp och utgifterna ned, samtidigt som Klarnas marknad bara blir större och större. Men om inte Klarna når lönsamhet inom ett år så kommer bolaget att behöva ta in ännu mer kapital i ännu en nyemission. Siffrorna på den nedersta raden har trots allt bara gått från katastrofala till dåliga.

Den mest intressanta frågeställningen är kanske på vilket sätt Klarna har förändrat eller förstärkt våra beteenden som konsumenter. Att köpa nu och betala senare var tidigare en marginell företeelse i länder som Sverige, Danmark och Tyskland. Det är det inte längre. Innan Klarna ritade om våra digitala konsumtionsmönster så sparade vi nu och köpte senare. Det gör vi inte längre. Unga människor med låg eller ojämn inkomst – alltså just den konsumentgrupp som Klarna alltid har siktat in sig på – köper först och betalar senare. I dag köper de kläder, teknikprylar och smink på kredit. Men det är bara första steget. I morgon kommer de att kunna gå på krogen, resa till Paris och beställa hämtmat på kredit. Genom att konsumera på kredit har unga människor med låg eller ojämn inkomst råd att leva som förmögna och väletablerade vuxna. Lyxen är bara ett klick bort.

Men förr eller senare måste det som köpts – kläderna, prylarna, krognotorna – betalas. Och förr eller senare måste de pengar som aktieägarna investerat i Klarna betalas tillbaka och ge avkastning. Det finns inga gratispengar.

I arbetet med denna bok har jag intervjuat och diskuterat Klarnas affärer med forskare, experter, analytiker och revisorer. Men jag har också medvetet och omedvetet frågat de flesta människor jag kommit i kontakt med om de använder sig av Klarnas tjänster och hur de uppfattar bolaget. De allra flesta är påfallande likgiltiga. De beställer sina varor, betalar när fakturan kommer och sedan är det inte mycket mer med det. Andra är uppenbart positiva och berättar om hur otroligt smidigt det är att handla på nätet med Klarna. Och somliga är tydligt negativt inställda, ibland hatiska. De har fått påminnelseavgifter, skickats till inkasso och Kronofogden efter att ha missat en betalning. En 33-årig kvinna jag pratar med har fått en betalningsanmärkning, genomgått skuldsanering och själv spärrat sina krediter hos Klarnas kundtjänst – för att ett par veckor vecka senare få ett nytt kreditkort hem i brevlådan och ett rosa brev med texten ”Här är ditt nya Klarnakort. Välkommen in i en ny värld av smoooth shopping”. För henne framstår Sebastian Siemiatkowskis prat om friktionsfri shopping som cyniskt hyckleri. Till syvende och sist är ju grunden i Klarnas affär att konsumenten betalar senare.

Den Klarnakonsument som lämnar det mest bestående intrycket, som liksom sätter fingret på det centrala i både Klarnas affär och vårt konsumtionssamhälle, är en ung tjej som jag hamnar i samspråk med. Hon sitter i receptionen på ett kontor i centrala Stockholm, säger att hon tjänar strax över 20 000 och har en hyra som äter upp det mesta av hennes disponibla inkomst. Ändå klär hon sig i påfallande exklusiva och väldesignade kläder som hon matchar med moderiktiga smycken och accessoarer. Att regelbundet spara pengar och lägga undan till framtida köp är inget som förespeglar henne. Hela lönen går åt och när månaden är slut är bankkontot tomt. Hon säger att hon inte förstår hur hon skulle överleva utan Klarna, som gör det möjligt att köpa saker som hon vill ha oavsett hur mycket eller hur lite pengar som finns på kontot. Småköp som smink och vardagsplagg betalar hon två veckor senare, men dyrare saker som skor eller handväskor köper hon på avbetalning med en effektiv ränta som uppgår till 19 procent.

”Men hur har du råd, blir du inte stressad”, frågar jag.

”Nej, det där löser sig. Det gör det alltid!” svarar hon och skrattar.

Ett påfallande likt svar får jag av en före detta ledamot i Klarnas styrelse när jag undrar hur bolaget ska få kontroll över sina enorma kreditförluster och vända minus till plus.

”Det där kommer Klarna fixa. De är så otroligt smarta och har tillgång till så mycket transaktionsdata från sina konsumenter. Det där löser Sebastian.”

Läs mer: Läs en intervju med författaren Jonas Malmborg.