Johanna Sandahl: ”Arbetet går alldeles för långsamt”

Kommande generationers liv ligger i händerna på vår förmåga och vilja till förändring, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

  • 5 min
  • 25 okt 2021

// Foto: Bezav Mahmod

Johanna Sandahl: ”Arbetet går alldeles för långsamt”
Stina Jofs

Lyssna på artikeln

Kommande generationers liv ligger i händerna på vår förmåga och vilja till förändring, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

De nödvändiga förändringarna masar sig fram mot katastrofen … Just den meningen är inte Johanna Sandahls. Tvärtom påpekar hon under intervjun att saker faktiskt har hänt. Vi vet i dag det vi bara anade för 30 år sedan. Jag hör hur hon betonar förändringarnas framsteg. Ändå smyger sig det där ödesmättade ordet in, de tre bokstäverna:

– … men … arbetet går alldeles för långsamt.

Har vi råd med långsamheten?

– Egentligen inte. Ju mindre vi gör i dag, desto tuffare blir det för våra barn och barnbarn. I synnerhet för kommande generationer i andra delar av världen.

Trögflytande som sirap är ibland viljan – och förmågan – att förändra. Ändå har den tanken drivit Johanna Sandahl hela livet, genom ungdomstidens mångfald av ideella organisationer, till en senare inriktning mot natur och miljö.

– Jag växte upp med föräldrar som var engagerade i Amnesty. För mig blev det självklart att också engagera mig. Förändring – i min värld – är något man åstadkommer tillsammans. Det har jag sett i livet, att där människor samlas kan det ske förändring. Inte annars. Var och en kan bidra, men vi måste vara många för att det verkligen ska hända något, säger hon.

Förutom ordförandeskapet i Naturskyddsföreningen är Johanna Sandahl även ordförande i European Environmental Bureau, och sitter bland annat med i Naturvårdsverkets och Strålsäkerhetsmyndighetens insynsråd och Right Livelihood Advisory Council. Hon är utbildad agronom och har undervisat på universitet och högskolor.

Vilka mekanismer styr den här mänskliga trögheten?

– För riktig förändring krävs tuffa beslut, beslut som kanske inte lämpar sig för fyraåriga mandatperioder. Dessutom är insikten om att jorden kan bli en väldigt otrevlig plats svår att greppa. Jämför med pandemin, den drabbade oss här och nu. Då fanns handlingskraft, människor på olika nivåer agerade blixtsnabbt.

Om jag ger dig makt att förändra då?

– Det finns inget magiskt trollspö, tyvärr. Politiska beslut fattade i en parlamentarisk demokrati är grundstenar, men räcker inte.

Kan du vara mer konkret?

– Här kommer klassiska styrmedel in, ekonomiska och andra. Människor behöver förutsättningar för att göra rätt. Det ska vara lätt att gå och cykla, åka kollektivt, krångligare att ta bilen.

Då tror jag att vi har passerat en vändpunkt.

Förändring kan vara jobbig och är nästan alltid det, menar Johanna Sandahl. På det privata planet tar hon bättre hand om sig själv numera, tränar mer, jobbar lite mindre.

– Jag försöker vara förändringsbenägen, inte minst mot mina barn, det vill säga lyhörd för om det kanske är jag som ska förändra mig, inte de. Är det till exempel absolut nödvändigt att de städar sina rum precis när jag vill det?

Låt oss blicka framåt. Säg något som har förändrats till det positiva år 2050?

– Då tror jag att vi har passerat en vändpunkt inom klimatområdet. Redan i dag är det på många platser billigare att installera nya solceller än att elda i befintliga kolkraftverk. Det skulle behöva hända tidigare om vi ska klara Parisavtalets mål, men 2050 är vi definitivt där. Det är bara ett exempel, mycket annat måste också ske. Min ambition och tanke är att det går att förändra, om vi trycker på rätt knappar. Det måste gå!

Och du då, 2050?

– Då är jag 77 år. Har jag tur lever jag, förhoppningsvis i en harmonisk värld. Då kan jag … dö glad!

Fler utvalda artiklar