Jycken löper, sista barnet har snart flyttat hemifrån och Malin Persson Giolito är i klimakteriet. När vi träffar henne i Bryssel berättar hon om nya hedersuppdraget och varför hon bestämt sig för att bli Sveriges mest politiska författare.

Bland får man som journalist mer information än man behöver – och ärligt talat kanske mer än man vill ha. Vi ska strax ta bilen till Fôret de Soignes, den skog Malin Persson Giolito besöker varje dag med familjens labrador Lily, döpt efter Harry Potters mamma. Jycken löper får jag veta. ”Hennes högsta dröm just nu är att bli påsatt, så stark är sexualdriften. Det måste bli koppel i dag”, konstaterar Malin. Skogen är, ska det visa sig, böljande och gles. Den här platsen talar Malin ofta om, inte minst för att man ur dess namn kan härleda orden ”ta hand om”. Det vill hon – och hon har mycket att ta omhand: tre barn, en massa ord och åsikter, räkningar, make, två hus, svärmor, hund, vänner, föräldrar, hel- och halvsyskon, en jord på väg att förstöras. Låter det som lite mycket för en som sagt att hennes enda hobby är att oroa sig? Jo, allt detta ger Malin Persson Giolito sömnproblem – och mardrömmar när hon väl sover – men också en styrka utöver det vanliga.