Historien om Klarnas framgång – och konsumentens skuldsättning

Affärsmodellen ”Köp nu – betala senare” blev Klarnas väg till framgång, och många konsumenters väg till inkasso. Är ett folkligt uppror mot kreditsystemet tänkbart? I Jonas Malmborgs nya bok Den stora kreditfesten: Historien om Klarna undersöks företagets historia.

Tidningen du håller i handen började ges ut 1913 av det då nystartade Kooperativa förbundet (Konsum i dagligt tal.) En av KF:s bärande principer var förbudet mot köp på kredit. Kontant betalning var det enda som gällde. De unga kooperatörerna hade sett alltför mycket av det elände som kreditsystemet medförde – sämre ställda familjer hamnade i hopplösa skuldfällor som liknade livegenskap då månadens lön enbart räckte till att betala förra månadens skulder. ”Spara först – köp sedan” var länge ett mantra som omfattades av flertalet svenskar.

I ljuset av detta är det både fascinerande och skrämmande att läsa Jonas Malmborgs nyutkomna bok Den stora kreditfesten: Historien om Klarna som handlar om den svenska betaljätten som bygger sin affär på det motsatta tillvägagångssättet: ”Köp nu – betala senare”.

Men när förra sekelskiftets husmödrar tvingades handla sill och potatis på kredit shoppar dagens unga smink, kläder och elektronikprylar för att det är kul. Klarna har ju gjort det så enkelt för oss; bara ett knapptryck på mobilen så är det beställt. Att skjuta skulderna framför sig har blivit regel snarare än undantag.

Du kallar din bok en tidsspegel. På vilket sätt är den det?

– Vi lever i en tid då konsumtion inte bara handlar om att köpa det nödvändiga, utan har blivit en hobby, en livsstil. Dessutom har det de senaste 10-15 åren varit i stort sett gratis att låna pengar. Detta sker samtidigt som undersökningar visar att många i åldrarna 18–30 år – Klarnas kärngrupp – inte har en susning om vad ”kredit” är, säger Jonas Malmborg.

Och var kommer Klarna in?

– Företaget är unikt i det att det erbjuder snabba lån för shopping på nätet, samtidigt som det uppmanar till mer konsumtion. Klarna har dessutom tillgång till all data om våra konsumtionsmönster och kan skräddarsy reklam och erbjudanden på individbasis.

Jonas Malmborg börjar sin bok med ett slags brasklapp där han berättar om Klarnas slutenhet och misstänksamhet mot journalister. Hälften av dem han kontaktar med intervjuförfrågningar säger nej, och de som ställer upp har ofta olika villkor för sin medverkan. Företagets vd och hans stab svarar inte ens på upprepade mejl med frågor.

Varför beter de sig så?

– Dagens techbolag behöver inte journalister för att nå ut, de har sina egna plattformar. Dessutom är nog Klarna brända efter en del skriverier.

Ja, företaget har varit i blåsväder flera gånger. 2014 avslöjade Svenska Dagbladet till exempel att Klarna låtit betalningsärenden gå till inkasso, utan att först skicka vare sig faktura eller påminnelse. Och i en läckt videoinspelning, avsedd för internt bruk, säger dåvarande vice vd:n att ”Den bästa kunden är faktiskt den som inte betalar direkt utan får en påminnelseavgift och sedan ett inkassokrav, för då kan vi lägga på juridiska avgifter.”

I sin bok återger Jonas Malmborg det som skulle kunna kallas Klarnas ”urhistoria”: Hur tre Handelsstudenter, som tidigare än de flesta insåg att e-handel skulle bli något gigantiskt, hade skissat på ett företag som skulle fungera som en station mellan e-handlaren och kunden och ta hand om den krångliga och riskfyllda betalningsproceduren. Under en temadag på skolan presenterade de sin vision för en panel à la Draknästet. I den satt höjdare som Marcus Wallenberg och H&M:s Stefan Persson, men de erfarna näringslivstopparna förstod helt enkelt inte idén och sågade den. Något de fått äta upp många gånger.

Kan bli något slags Greta-effekt

Varför är denna berättelse så viktig för Klarna?

– Företaget putsar på sin image som uppstickare mot de tröga, konservativa storbankerna. Klarna sysslar med e-handel som är i opposition mot den traditionella handeln och ser sig som unga, fräcka underdogs – trots att man i dag är jättestora och snart har 20 år på nacken. 

Klarna var länge en exceptionell framgångssaga, om än med vissa dalar. Men när Jonas Malmborgs bok slutar, hösten 2023, är det kris. De senaste fyra åren är den ansamlade förlusten 19,5 miljarder kronor och våren 2022 tvingades man avskeda 10 procent av den internationella arbetsstyrkan – 700 personer – en manöver som resulterade i stora konflikter med facket. Efter många om och men har Klarna nu gått med på kollektivavtal, efter fackligt hot om strejk.

”Den stora kreditfesten är över”, skriver Malmborg om dagsläget. ”De miljontals konsumenter som skuldsatt sig för att finansiera sin konsumtion sitter plötsligt med skenande räntekostnader.”

I skrivande stund finns 47 302 betalningsföreläggande mål hos svenska Kronofogden rörande skulder till Klarna.

Är ett folkligt ”uppror” mot kreditsystemet, liknande det Konsum gjorde, tänkbart igen?

– Ja, jag tror det. Det kan komma att bli något slags Greta-effekt med en mer skeptisk inställning till konsumtion, för det är ju ohållbart att fortsätta som nu.

Ur Tidningen Vi #1 2024.

Läs mer: Läs ett utdrag ur Den stora kreditfesten.