Greta Thunberg i New York: ”How dare you?”

Det finns tal som hörs över världen, och i viss mån förändrar den. Vi tittar närmare på några av dem under sommaren. Greta Thunbergs uppmaning på FN:s klimattoppmöte glömmer ingen i första taget.

New York den 23 september 2019 och FN:s klimattoppmöte. Världens makthavare är samlade, men världens ögon är riktade mot en spenslig svensk 16-åring, med håret i en lång fläta och allvarlig intensiv blick.

Flickan heter Greta Thunberg och har tillsammans med sin pappa korsat Atlanten i en segelbåt från brittiska Plymouth till New York. Här är uppmärksamheten kring hennes person massiv. Över hela stan finns det bilder på henne, okända såväl som kändisar kommer fram och vill ta selfies tillsammans med henne. Och när Greta kliver in i FN-skrapan möts hon av en storbildsskärm som visar henne själv tillsammans med sin labrador Roxy. Bilden ingår i en internationell konstutställning.

År 2019 är Greta Thunberg en av världens mest omskrivna opinionsbildare i klimatfrågan. Två dagar före klimatmötet har hon inspirerat omkring fyra miljoner människor, främst unga, att över hela världen demonstrera för klimatet. Nyhetskanalen CNN bedömer att protesterna kan vara den största manifestationen i planetens historia. Greta Thunberg själv talade i Battery Park, New York, inför omkring 250 000 personer.

Men nu sitter hon i en vit stol, på samma podium som FN:s generalsekreterare António Guterres. Greta är koncentrerad, väl medveten om att få människor får tala inför FN mer än en gång i livet – om ens det.

António Guterres inleder mötet med en uppmaning till makthavarna att gå från ord till konkreta handlingsplaner. Moderatorn vänder sig till Greta med frågan: Vad är ditt budskap till världens ledare idag?

Greta fumlar med micken så den raspar till, utbrister i ett väldigt svenskt ”öh”, samlar sig och säger: Mitt budskap är att vi har ögonen på er.

Svaret får några att skratta högt, andra att busvissla och applådera. Publikens reaktion ser ut att irritera Greta Thunberg. Hon sväljer hårt, biter ihop och inleder sitt tal med en så behärskad ilska att ögonen tåras.

– Allt det här är fel. Jag borde inte vara här uppe. Jag borde vara i skolan på andra sidan havet. Ändå kommer ni till oss ungdomar för hopp. Hur vågar ni? Ni har stulit mina drömmar och min barndom med era tomma ord. Ändå är jag en av de lyckliga. Folk lider. Folk dör. Hela ekosystem kollapsar. Vi är i början av ett massutdöende – och allt ni kan prata om är pengar och sagor om evig ekonomisk tillväxt. Hur vågar ni?

Uppenbart att det är just så hon tycker.

Styrkan i talet är, anser Anders Sigrell, professor i retorik vid Lunds universitet, den enorma trovärdighet Greta utstrålar. Genomgående lyckas hon också förtäta sitt budskap och få mycket sagt, både direkt och indirekt.

– Ju ledigare tal, desto bättre kommunikation så länge man inte går över gränsen. Ändå är det just vad hon gör. Hon, en ung tjej, kommer in och säger åt världens ledare ”hur vågar ni”?

Under det drygt fyra minuter långa talet upprepar Greta den frågan fyra gånger. Ett femte hur använder hon om sig själv.

– Ni säger att ni hör oss och att ni förstår allvaret. Men oavsett hur ledsen och arg jag är kan jag inte tro på det. För om ni verkligen förstod situationen och ändå struntade i att agera, skulle ni vara onda. Och jag vägrar tro att ni är det.

Anders Sigrell konstaterar att det är ett klassiskt retoriskt grepp, praetereo, för att plantera en bild av en annan genom att säga tvärtom.

– Greta säger att hon vägrar tro att makthavarna är onda, ändå är det uppenbart att det är just så hon tycker.

Hon är också benhårt konsekvent, som alltid, i sitt krav på att ansvariga beslutsfattare måste lyssna och ta till sig vad vetenskapen säger om klimatkrisen. Pandemin som bröt ut några månader efter Greta Thunbergs tal visade att världens ledare och forskare kan kraftsamla tillsamman vid en kris. Frågan är när samma mobilisering sker för att rädda världens klimat.