”En varg söker sin pod” fyller 10 år: ”Vi säger inte förlåt längre”

I mer än 200 avsnitt har de låtit Kardashian och Wittgenstein möta hobbitar och Sigmund Freud. Nu fyller Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Nolis En varg söker sin pod tio år. Vi var med på inspelning.

Det första avsnittetav En varg söker sin pod spelades in i november 2012 och handlade om författaren Stig Larssons memoarer När det känns att det håller på att ta slut. En bok som skapade stormvågor i offentligheten eftersom författaren bland annat skrev om hur han plågade unga kvinnor med självskadebeteenden sexuellt.

P3-profilen och serieskaparen Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli, som nyligen hade debuterat som romanförfattare, tyckte i sin nyfödda podd att boken var dåligt skriven, och när Liv frågade Caroline hur hon kände inför en sexscen av våldtäktskaraktär, svarade Caroline att hon inte kände något alls. ”För jag tror inte att det är sant.” Liv höll med. Och så fnittrade de våldsamt. De tyckte Stig Larsson såg ut som en liten tant som man vill bjuda på te och inte alls som en sexig psykopat. Sade att man mer lyssnade så här: ”Ja visst, lilla tant. Det hände säkert.”

– Podden var friare då, mer privat. Lite flummig. Nu har den blivit mer professionell, bygger på publicistiska principer. Jag har också blivit lite mindre flummig. Och mindre privat, säger Caroline Ringskog Ferrada-Noli.

När jag får följa med henne in i studion och spela in avsnitt 224 har det gått tio år, och i dag ligger fokus på en hajpad teveserie som heter The Bear och på vad en politikåtgärd som fasta bokpriser kan göra med stadsbilden i stora städer. Poddarna sitter i varsin studio. Caroline i Stockholm och Liv i Malmö.

Podden kommer pålitligt varannan vecka och är skräddad för den som vill tyda tidens tecken. Här avhandlas nya filmer, böcker och teveserier, och vardagsreflektioner testas mot aktuella teorier om samhällets och människans tillstånd. Här möts Kim Kardashian och Ludwig Wittgenstein, hobbitar och Sigmund Freud. Som om podden var en liten filosofisk institution med semiotik som specialitet, alltså uttydandet av mening i allt från språk till kläder.

– Podden är ett sätt att umgås för oss. När Liv frågade mig om vi skulle starta podden hann vi aldrig ses. Men den gjorde ju att vi måste prata varannan vecka, säger Caroline.

En varg söker sin pod har inte som mål att tjäna storkovan. Caroline är en lite motvillig reklamsäljare. Hon och Liv Strömquist har bestämt sig för att inte ha några samarbeten de inte kan stå för fullt ut. Så ibland har de inte haft några intäkter alls.

På Aftonbladet, som podden är knuten till, säger kulturchefen Karin Pettersson att den bidrar med ”väldigt bra kuturjournalistik” och genomslag i debatten.

Man ska inte vara kontrollfreakig.

Hur fick podden sitt namn?

Liv: – Den heter så för att vi provade olika tramsiga ordvitsar med ordet pod. Caroline ville att den skulle heta De kallar oss pods, men sen blev det En varg söker sin pod. Någon sa att det är dumt att döpa podden till ett skämt för det kommer bara att vara kul en gång.

Har ni bråkat om inriktningen?

Liv: – Jag tror aldrig ens att vi har haft ett möte om hur podden ska vara … eller, jo, kanske … ett pyttelitet någon gång.

Caroline: – Aldrig. Vi bråkar inte.

Liv: – Annars tror jag vi båda bara tänker på varsitt håll: Vad vill jag prata om? Vad tänker jag på just nu? Ryggraden är vårt samtal. Min egen målsättning är att lyssna på det Caroline säger, och försöka göra det så uppmärksamt och kärleksfullt som möjligt. Det är lätt att bli stressad. Hur låter jag? Borde jag säga något kul nu? Sådana grejer. Min ambition är att inte lägga mig i, utan stödja Caroline så att hon på bästa sätt kan komma till det hon vill säga. En väldigt viktig sak när man gör en podd är att kunna lyssna. Sen lyckas jag verkligen inte alltid med det, snarare tvärtom.

Det är väl inte direkt ett bråk, men i ett avsnitt från 2013 så tycker Caroline att de ska säga ”Hur är läget?” när de börjar, men det tycker inte Liv.

Caroline: – Men jo, det låter som om det har hänt. En annan sak vi fastnat i är om man ska säga förlåt. Vi sa ofta det i början. Av skam över att ta så stor plats. Liksom, ”förlåt för att jag sa något”. Det gör vi inte längre.

Liv: – Man ska inte vara kontrollfreakig eller försöka ändra på den andra personen, det lär man sig med tiden. Jag tänker att det är en barnsjukdom att bråka med den man poddar med.

Som lyssnare hör man snällheten tydligt. Caroline Ringskog Ferrada-Noli och Liv Strömquist är uppmärksamma och artiga mot varandra. Som på en bra dejt. Samtalet ställer inte krav, utan utforskar, med öppen nyfikenhet på vad den andra har att säga. De har också blivit snällare mot dem de kritiserar.

Medan podden funnits har Liv hunnit skilja sig, gifta sig, få ett barn till, göra reseprogram i teve med författaren och Akademiledamoten Horace Engdahl, publicera fem serieböcker och transformera några av dem till två pjäser för Dramaten, förutom att medverka i podden Stormens utveckling. Caroline har skaffat man, två barn, skrivit två teveserier och publicerat två romaner till. Och 2015 ynglade podden av sig i en bok där duon svarar på lyssnarfrågor, Kära Liv och Caroline.

Privat har de varit vänner sedan tonåren.

Vad gör ni när ni ses och inte poddar?

Liv: – Vi pratar om våra liv. Psyksnackar. Vi har alltid haft en väldigt nära relation, delat mycket av det privata. I podden gör vi inte det. Privat pratar vi sällan om vad vi tycker om några böcker.

Caroline: – Vi pratar också om samma saker som i podden. Ibland ses vi själva, ibland med våra barn. Vi har en sms-grupp där jag Liv och vår kompis Ingrid är med, där hörs vi nästan dagligen. Och så har vi har rest ihop ibland. Eller går promenader, som vanliga vänner. Har middagar. Sover över.

Men i podden avslöjas väldigt lite om vännernas privatliv. Istället lägger Liv i det här avsnittet fram ett kulturpolitiskt förslag. Att återinföra de fasta bokpriserna. Fram till 1970 bestämdes en boks pris av förlaget, stämplades på omslaget, och ingen fick sälja till lägre pris. Sedan släppte Sverige, liksom USA och Storbritannien, marknadskrafterna fria, vilket har lett till att bokklubbar, kedjor och internethandel kunnat bre ut sig på de små butikernas bekostnad. Men i Frankrike, Tyskland, Spanien med flera länder har man kvar systemet. Därför finns också mycket fler små levande boklådor där människor ses efter jobbet, fikar, hittar originalutgåvor av poesi eller serier från främmande länder, guidade av kunniga och engagerade bokhandlare. Bokpriserna är ett 50 år gammalt kulturpolitiskt debattämne, men Livs superkraft är ju att levandegöra extremt dammig teori.

*När ärEn varg söker sin podperfekt?*Caroline: – När Liv säger någonting som ingen annan sagt. Eller när jag, mot förmodan, gör det. Eller när vi ändrar oss. Kulturjournalistik handlar ofta om positionering, men jag tycker om när vi är analytiska, icke positionerande, ändrar åsikt under samtalet. Jag tycker om att få vara på det sättet.

Liv: – Jag vet inte. Den är gjord på känsla, dagsform, vibb och inspiration och ibland kan de grejerna sammanfalla och man känner att ”fan vad kul vi hade i studion, vi kom på så bra skämt”. Men det överensstämmer inte alltid med att avsnittet är bra att lyssna på. Andra gånger kan man spela in och ha ångest och dåligt självförtroende, liksom ha det yttre ögat med sig in i studion. Och ibland kan de avsnitten bli jättebra. Jag känner ofta press att säga något intressant. Men om jag sen pratar om något ointressant, som vad folk har på sig i Spanien, så kan plötsligt många höra av sig och säga att det var jätteintressant. För att det är många som tänker på vad andra människor har på sig.*Vad skulle göra er podd överflödig?*Caroline: – Det vet jag inte. Den kanske är det redan. Det finns ju många poddar.

Liv: – Ingen annan podd kan ju ersättaEn varg söker sin podeftersom våra lyssnare vill höra vad just vi pratar om. Det är så poddar funkar, de bygger på personliga relationer. Sen kan man så klart tröttna på oss och vad vi pratar om och gå vidare i livet.

Under den här poddinspelningen gör de två reklaminslag. I samarbetet med en streamingtjänst väljer de varsin bok man kan lyssna på i appen. Caroline rekommenderar Ludwig WittgensteinsTractatus Logico-Philosophicus, en filosofisk avhandling som bland annat försöker förklara förhållandet mellan språk och verklighet. Hon inspireras av hans sätt att tänka. ”Det är så man måste ta sig an livet”, säger hon. ”Först måste man avkoda språket. Sen kan man förstå meningen.”

Avsikten med Wittgensteinläsningen är bland annat att förstå varför den amerikanska musikproducenten och rapparen Kanye Wests bär en t-shirt med textenWhite lives matter. Vad vill han säga? Är det en truism, en aggression eller något helt annat?

Enligt Wittgenstein finns det bara en korrekt tolkning av en sats.

Varför behöver vi analyser?

Liv: – För att det är en bristvara i samhället just nu. En vanlig dag får man 1 500 brottstycken av information som är väldigt temporär och tillfällig. Man tittar på någons story. Man får en prisuppgift. Man tar del av en nyhetscykel. Det pågår hela tiden ett slags kaotiskt nu och det man verkligen törstar efter är sammanhang, fördjupning och förståelse. Då kan det hjälpa mig att podda, för där kan jag foga ihop olika bitar.

Om ni skulle göra en satir av podden: vad skulle ni prata om då?

Liv: – Det kanske är så här: En ganska tråkig satir, men att vi är välbeställda etablerade kulturpersoner som klagar över hur jobbiga liv vi har. Och har vänsteråsikter utan att ha någon utsatthet att grunda dem i. Fast samtidigt tycker jag inte att sådan satir är så kul. Jag tycker man får ha vänsteråsikter oavsett.

Caroline: – Jag skulle prata om att man måste skilja på verk och person eftersom jag pratat så otroligt mycket om det. Jag skulle göra en person som verkligen drog det för långt. Höll fast i dogmen, också när det gällde dömda brottslingar, antisemiter. Och så skulle jag överanvända ordet narrativ. Sen är det också någonting med det här att ha en röst, en subjektivitet, som är irriterande. Jag skulle nog försöka parodiera privilegiet att få säga ”Så här är det”.