Politiskt

Bostadskrisar gör vi allihopa

av Cecilia Garme

Tomtebobarnen bodde under en trädrot. Karlsson huserade oregistrerad i en modul på taket. Det var ett tag sedan, men vi har fortfarande inget svar på frågan om var folk med liten kassa ska bo. Kanske i Wien?

 Bostadskrisen slår nu mot nästan alla. Den gör folk fattiga. 

Bland de 40 procent av hushållen som har lägst inkomster finns cirka 700 000 hushåll som lägger mer än 30 procent av sin disponibla inkomst på boendet. Och omkring 770000 hushåll har så låga inkomster att de har svårt att klara övriga levnadskostnader.

Som en debattör säger: 

– Politikerna förstår inte hur mycket folk oroar sig. För hyreshöjningar eller räntehöjningar. Par har inte råd att skilja sig, familjer kan inte byta upp sig, tjugoåringar kan aldrig flytta hemifrån, företag kan inte rekrytera personal till storstäderna. Och så alla nyanlända som också måste bo, säger Lisa Pelling. 

Hon är utredningschef för vänstertankesmedjan Arena Idé och har letat efter lösningar utomlands. Vi ska återkomma till henne.

 

När problem drabbar medelklassen brukar politikerna skärpa sig och lösa dem. 

Men de som plågades av problemet allra mest kommer då i skymundan. Varför finns det inte jättejättebilliga bostäder för dem som har allra minst pengar?

Ett svar är att så tänker vi inte i Sverige. I alla EU-länder utom Sverige och Grekland bygger man särskilda bostäder avsedda för fattiga hushåll. Det kallas ofta social housing. 

– Sverige har länge försökt lösa bostadsfrågan med generella metoder. Man har tyckt att det skulle vara utpekande och leda till segregation att bygga hus och områden specifikt för svaga grupper, säger Ulrika Hägred, expert på Boverket. 

Avlägset. Egen bostad till ett rimligt pris är något många bara kan se sig om i stjärnorna efter.

Just nu är alla babyboomers födda kring 1990 i etableringsfasen. Få av dem har hunnit bli välbeställda, och ännu dystrare ser det ut för alla som invandrat. (Sverige gick från 9 till 10 miljoner invånare på 14 år, mellan 2003 och 2017).

– Om man i dag med statligt stöd skulle bygga bostäder riktade till inkomstsvaga hushåll är det särskilt angeläget att inte bygga storskaliga bostadsområden med subventionerade hyror. I Nederländerna, Frankrike och Finland har man i stället byggt subventionerade bostäder, väl inlemmade i den övriga bostadsproduktionen. De kan vara lite enklare byggda eller ha något sämre lägen inom kvarteret, säger bostadsexperten Ulrika Hägred.

Det låter förstås vettigt att smyga in enklare, billigare bostäder i normalinkomsttagarnas kvarter, både bland bostadsrätter och hyresrätter. En sorts social housing light. Men då krävs först att det finns normalinkomsttagare att bygga för. Som inte förvandlas till fattiglappar i det ögonblick de börjar bo. Och just nu störtdyker byggandet … 

 

Okej. Så vad ska vi göra? Plats på scen för en spännade utopi. Wien! 

– Där är bostäder en del av välfärdspolitiken. 80 procent av Wiens befolkning bor i hyresrätt, en nybyggd trea har en hyra lägre än 7 000 kronor. Och fyra av fem invånare kvalar in i det sociala bostadsprogrammet eftersom inkomsttaket ligger högt, berättar Lisa Pelling som själv har bott i Wien.

Hennes färska rapport om Wiens bostadspolitik har blivit ett klickmonster, och till Arena Idés seminarium om saken var det lång kö. 

Sedan 1920-talet byggs de flesta hyresbostäder i Wien av icke vinst-drivande ”byggföreningar” som får stora statliga subventioner. Käckt smällde stadens röda styre 1930 upp Karl Marx-hof, det största bostadshuset i världen. Med tiden blev det både ett Per Albin Hansson-siedlung och ett Olof Palme-hof också. 

 

Jag vill genast sätta den nya bostadsministern Per Bolund på ett tåg till Wien. Men först stämmer jag av med några experter.

– Alla pratar om Wien, bekräftar ekonomihistorikern och bostadsexperten Jan Jörnmark.

Men granskar man saken, vilket han har gjort, blir modellen svår att transportera till Sverige. 

– För det första måste man vara skriven i Wien för att alls få ställa sig i kön. 

(Vi kan alltså inte skicka dit våra bostadslösa). 

– För det andra har befolkningsinflödet i Österrike inte varit i närheten av det vi har haft i Sverige. För det tredje krävs i vissa fall en kontantinsats motsvarande några hundratusen kronor till Wiens hyresrätter. Så de fattigaste och de nyanlända kan ändå inte bo där. 

Men modellen har ändå värdefulla inslag, tycker Jan Jörnmark.

Till skillnad från i Sverige måste man ha ett verkligt bostadsbehov för att stå i kön till Wiens gemeindebau, förklarar han. Man får också bo kvar i sin lägenhet även om ens inkomst stiger, vilket är bra för den sociala blandningen. 

Men Sverige har en helt annan bostadspolitisk historia. Då krävs andra lösningar. 

– Våra illusioner måste väck nu. Enda vägen till fler billiga hyresrätter i Sverige är att staten hostar upp mångmiljardbelopp till bostäder för inkomstsvaga hyresgäster. Det bästa vore marknadshyror fullt ut i nyproduktion i kombination med en social housing-marknad dit en del av allmännyttan och nyproduktionen flyttas, säger Jan Jörnmark. 

 

Inte heller byggdirektören Lennart Weiss, ordförande för Socialdemokraternas bostadspolitiska arbetsgrupp, tror att Wien kan bli vår melodi. 

– Deras system är väldigt dyrt. Och principiellt kan man invända mot att kontantinsatsen är ganska hög. De allra fattigaste i Wien har ändå inte råd med det. 

Men han säger också, precis som Lisa Pelling och Jan Jörnmark, att dagens svenska bostadssituation är en katastrof.

På en punkt kan man avundas Wien. 

– Politiken i Sverige måste ta tillbaka greppet. I början av 90-talet dumpade staten finansieringen av bostäderna på marknaden, läs hushållen. I dag är Sverige en av EU:s minst skuldsatta stater. Med de svenska hushållen är det tvärtom. Det fundamentala är att man förstår att det är hushållen man ska stötta, inte dem som bygger. Då får man en mycket större träffsäkerhet, säger Lennart Weiss. 

Per Bolund slipper åka till Wien. Svensk fortsättning följer. 

Får vi hoppas.

Publicerat i Tidningen Vi, april 2019
Illustration: Mattias Käll

Mer läsning:

Blev du nyfiken och vill läsa mer? Här hittar du ett fint erbjudande på en prenumeration »

Du kanske också gillar