Som fenomen har tvål ett långt ifrån fräscht förflutet, men coronakrisen har gett den gamla hederliga hårdtvålen ett rejält uppsving. Kanske kan den till och med hjälpa ett krigsdrabbat folk på fötter.

Den 15 oktober firas den årliga internationella handtvättsdagen. Syftet med dagen, som instiftades i samband med World Water Week i Stockholm 2008, är att påminna om tvålens förbluffande förtjänster. Att tvätta händerna med tvål i minst 30 sekunder är det mest effektiva sättet att förebygga dödliga sjukdomar som diarré och lunginflammation. Miljontals liv kan räddas. På handtvättsdagen 2014 tvättade fler än 12 miljoner skolbarn i den indiska delstaten Madhya Pradesh händerna samtidigt; en bedrift som har satt avtryck i Guinness rekordbok. I fjol passerade emellertid dagen relativt obemärkt förbi. Något säger mig att den inte lär göra det i år.

En ny undersökning som har genomförts på uppdrag av organisationen WaterAid visar att 82 procent av svenskarna tvättar händerna oftare i dag än före utbrottet av coronaviruset. ”Det visar att budskapet om vikten av rena händer för att minska smittspridningen verkligen har nått fram”, kommenterade WaterAid Sveriges generalsekreterare Cecilia Chatterjee-Martinsen.

Den svenska linjen: folkvett och tvål. Dess förkämpe: Anders Tegnell.

”All makt åt Tegnell, vår befriare”. Den skojfriska versionen av Bröderna Lejonhjärta-repliken ses numera på såväl kaffemuggar som tygväskor, och somliga har valt att karva in statsepidemiologens nuna i huden. Tributerna duggar tätt, och om Anders Tegnell är vårt samtidsdramas givne huvudrollsinnehavare så är tvålen hans självklara tillhygge, eller superhjältevapen, om man så vill. Den dalsländske konstnären Karl Hallberg har symtomatiskt nog skapat ett konstverk av tvål föreställande just landsfader Tegnell. ”Det är ett sånt givet material för just avbildningen av Anders Tegnell. Inte kanske just han som person utan snarare på grund av hur vi tacklar en kris och vikten av att tvätta händerna”, sade konstnären till P4 Östergötland.

För när den inledande masshamstringen av toalettpapper och svindyr handsprit väl kom av sig framstod den gamla hederliga handtvålen som nyckeln i vardagskampen mot corona. Folkhälsomyndighetens uppmaning löd ju inte: ”Panikhamstra toarullar!”. Nej, ”Tvätta händerna med tvål och vatten!”, var det mer sansade budskapet. Tvål besegrar nämligen det lipidhölje som skyddar coronaviruset, löddret fungerar som en kofot som bryter sönder virusets väggar.

Men för att vara en så älskvärd produkt har tvål en påfallande smutsig historia. När de brittiska kolonisterna intog Amerika var deras personliga hygien så undermålig att den utgjorde ett hot för urbefolkningen. Inte nog med att de luktade illa, de var så till den grad otvättade att de överförde smittor som urbefolkningen inte hade immunitet mot. Det var först under det amerikanska inbördeskriget som sedvänjan att tvätta sig med tvål började slå an hos allmänheten. Unionsarmén framhävde god hygien som en nyckel för att vinna kriget.