Johan Norberg
Textförfattarna – storverkens doldisar
Lyssna på artikeln
Nu är det 20 år sedan Johan Norberg började skriva om musik i Vi. Det firar Vi med att återpublicera tio av hans mest älskade texter på vi.se.
Den här texten publicerades ursprungligen i Tidningen Vi #11 2010.
Emanuel Schikaneder var en enastående begåvad man som behärskade det mesta man kan göra på och kring en teaterscen.
Han skrev, bland mycket annat, ett antal libretton och 1791 kom det som skulle bli hans stora genombrott. Inte nog med att han spelade en huvudroll i föreställningen; operan uruppfördes dessutom på hans egen teater och efter premiären blev han hyllad som den store teaterman han var. Musiken skrevs av den gode vännen Wolfgang Amadeus Mozart och då en flöjt spelar en viss roll i handlingen beslutade man sig för att kalla operan Trollflöjten (Die Zauberflöte).
Vid sidan av CarmenFotnot: Och du vet du väl att det var Henri Meilhac och Ludovic Halévy som skrev *Carmen*. Librettot alltså. är det en av musikhistoriens mest kända operor som omsätter miljontals kronor på operahus runt om i hela världen varje år. Trots det finns det knappt en människa som vet vem som skrivit librettot, och det har väl i ärlighetens namn sina goda skäl. Snurrigare story får man leta efter, och den som lyckas hänga med i handlingen kan konstatera: hade det inte varit för Mozarts geniala musik hade Schikaneder varit om möjligt ännu mer bortglömd.
Textförfattarens namn tappas bort
Musikbranschen har alltid fungerat så, i alla genrer. Man skriver gärna kompositörens namn som verkets hundraprocentiga upphovsman, och textförfattarens namn tappas bort. Musikalen West Side Story tillskrivs uteslutande Leonard Bernstein, och de flesta har ingen aning om att det var Stephen Sondheims debut som textförfattare. Att det dessutom fanns en kille som skrev manus (Arthur Laurents) bryr vi oss inte heller om ett endaste dugg.
Burt Bacharachs geni hyllas och polarprisbelönas för sin musik – som utan Hal Davids texter aldrig haft den där lilla extra kroken att hänga upp minnet på. Musiken må vara briljant, men tänk till exempel låten Raindrops Keep Falling On My Head utan just den sångfrasen, ord som liksom studsar fram rytmiken och melodin. Textförfattaren Bernie Taupin lirkar in sig i våra hjärtan med orden ”It’s a little bit funny, this feeling inside” som inleder Your Song. Men det är Elton John vi tänker på, det är ”hans låt”.
Jag vill ha en egen måne är Kenneth Gärdestads ord och ingen annans, precis som alla låtar ”av” Ted Gärdestad, men det vill man nästan vägra tro eftersom texterna känns så mycket Ted, så som han sjunger dem. Men så är det alltså inte.
Det här är för det mesta inte ett dugg orättvist. Som upphovsrättsreglerna ser ut delar man ofta lika på pengarna, och det kan ju vara skönt att, som just Bernie Taupin, vara en av världens mest framgångsrika popmiljonärer och ändå kunna åka tunnelbana i fred, så länge ens namn står tryckt på skivan.