Syntetisk soppa kan rädda flyget

Flygen är på väg att lyfta igen efter att ha kraschlandat 2020. Hur högt kan branschen nå utan att förstöra klimatet?

Stefan Gössling har tillsammans med andra forskare tagit fram en modell som föreslår hur flyget på ett realistiskt sätt ska kunna ställa om från fossila bränslen. Men för att något ska hända krävs en rad politiska insatser som grundar sig i klarsynthet och handlingsvilja. Nedgången under coronapandemin kan ge flyget en chans att ta tag i sina problem, menar forskarna.

– Strategin som Internationella civila luftfartsorganisationen, ICAO, har tagit fram håller inte. Vi kan inte kompensera för utsläppen genom att plantera träd, det måste folk förstå nu efter de bränder vi sett i Kalifornien och Australien. Alla klimatmodeller visar att vi kommer få fler skogsbränder i en varmare värld. Vi måste ha en teknologisk förändring och en annan typ av bränsle. Så vi började fundera på vilka alternativ som finns, vilka för- och nackdelar de har och vilka som är trovärdiga, säger Stefan Gössling.

Det finns flera olika förslag kring hur flyget ska klara av miljöfrågan, som elektriska flygplan och biobränsle.

– Det enda vi ser som trovärdigt är helt syntetiskt genererat bränsle, det som kallas power-to-gas, som man skapar med hjälp av ström.

Kort sagt används el, i forskarnas förslag från solceller, för att göra ett syntetiskt bränsle som kan användas i stället för fossila bränslen. När flygtrafiken trappar upp alltefter att reserestriktionerna lättar bör det fossila bränslet successivt bytas ut fram tills 2050.

Syntetiskt bränsle skiljer sig från biobränsle, som kan göras av till exempel skogsavfall. Biobränsle passar skogrika Skandinavien, men är inte särskilt rimligt på ett globalt plan.

– Syntetiska bränslen används inte i dag, men de har testats och fungerar utan problem. Tekniken är beprövad, men det är en skalbarhetsfråga. Det handlar inte om att producera några ton bränsle utan miljontals ton, säger Stefan Gössling.

Samtidigt krävs det att folk ska flyga mindre. Större befolkningar med allt högre välstånd gör att flygtrafiken ­kommer att öka, men det finns sätt att minska uppgången.

– För att sakta ner tillväxten kan man använda sig av koldioxidbeskattning, eller miljöavgift som man kan kalla det. Miljöavgiften bygger på att klimatförändringar har ett pris, och då ska man också betala det priset om man bidrar till dem.

Stefan Gössling menar att man inte kan förvänta sig att situationen ska förändras av sig själv – trots att det är vad många hoppats på de senaste 25 åren.

– Vi har slagit flera flugor i en smäll. Med miljöavgift, en långsammare tillväxt för att introducera tekniken och en gradvis uppbyggnad av extrakostnader för flygbolagen kan man ersätta drygt tre procent av det nuvarande bränslet med syntetiskt bränsle varje år, och därmed ersätta det befintliga systemet på 30 år.