Svenska filmer redo för export

Förr brukade utländska filmer översättas och få fåniga svenska titlar. Nu våras det istället för en motsatt trend: Svenska filmer får direkt en engelsk titel. Fredrik Sahlin undrar varför.

En films titel är den första bastionen i striden om att locka publik till biograf eller skärm. Den måste ha en rak kommunikation, inga svåra ord, attrahera brett och väcka rätt associationer. Ett relationsdrama om en avliden familjemedlem bör således inte heta Dödlig pappa, på samma sätt som en biljaktsaction inte bör få titeln Driving Miss Daisy.

Från filmens begynnelse och fram till typ 00-talet, alltså i drygt hundra år, översattes i princip alla utländska titlar till svenska. Under senare decennier gärna med formaterade, igenkännbara varianter som Det våras för.., Tjejen som… eller Farlig … Ibland rent skamframkallande saker som den mest hånade titeln i svensk filmhistoria: Du, var är brudarna? (i original Swingers) eller Superman III som fick heta Stålmannen går på en krypto-nit.

Det är oftast distributörerna (alltså de som köper in filmer och hyr in sig på biografer för att visa dem) som sätter den svenska titeln och det verkar vara ett knepigare jobb än man kan tro. För sisådär 20 år sedan gav de upp, och sedan dess är det få anglosaxiska titlar som översätts alls.

Nej, det var inte bara lathet utan kanske snarare en effekt av att den då framväxande webben gjorde oss alla till internationella kunder. För om den potentiella biobesökaren redan blivit varse en amerikansk films snara ankomst, vore det ju dumt att förvirra genom att ge den ett specifikt svenskt namn. Det handlar som sagt om att sälja biljetter.

I vissa fall, där originaltiteln är helt intetsägande eller svåruttalad, som exempelvis Miss Congeniality, krävs dock en ”svensk” variant, som Miss Secret Agent.

På samma sätt – för att filmen ska vara igenkännbar för de hugade – får icke-amerikansk film oftast behålla den engelska titel som den fått vid premiären på en festival. Exempelvis franska Let the Sun Shine In och nu bioaktuella ukrainska Butterfly Vision.

I parentes kan nämnas att om filmen är en humanistisk betraktelse om livet, från Asien, gillar de svenska distributörerna att kombinera prepositionen ”under” med ett lagom exotiskt träd, som i Under körsbärsträden, Under olivträden, och många flera.

Och nu – våren 2023 – står vi inför ett nytt paradigmskifte, där svenska filmskapare väljer att saluföra sina verk med engelska titlar.

Först, i februari, kom ett litet anglosaxiskt stänk med det svenska dramat Dogborn med rapparen Silvana Imam i huvudrollen, men snart haglade de ner:

I dagarna kommer dramakomedin One More Timedär Hedda Stiernstedt spelar en 40-åring som efter en olycka flyttas bakåt i tiden och får chansen/tvingas återuppleva sin 18-årsdag igen, och igen. Och igen. En oblyg blinkning till Bill Murray-succén Måndag hela veckan (som hette Groundhog Day i original).

Samma fredag, den 21 april, ser vi serien Hack My Heart på SVT, med Frank Dorsin i huvudrollen. Veckan efter kommer dramafilmen Bullets som tar upp gängkriminaliteten i orten – vilket kanske borde ledsagas av en rinkebysvensk titel, men en sådan kan nog snarare förvirra än locka oss svennebananer. Ja, likt Måste gitt(=måste dra) som i många av mina vänners öron lät som Moster Gitt.

Efter det kommer Forever, en svensk ungdomsfilm om två fotbollstjejers vänskap, och nyss annonserades att Josephine Bornebuschs kommande Netflix-film får titeln Let Go.

Och fler lär droppa in.

Allt detta möjligen triggat av en global tanke. När det gäller musik väljer svenska producenter gärna engelska titlar och text för att kunna slå i utlandet, det svenska språket utgör ju en liten marknad. Men här handlar det ju om engelska titlar på filmer där det talas svenska, vilket kullkastar den förklaringen.

Sannolikt är det ytterligare en insats i de svenska kulturskaparnas till synes eviga (och motiga) kamp att nå den unga målgruppen, den som med ivrig energi lever och blottar sina liv och preferenser på sociala medier och vars näthinnor är fastlimmade vid engelsktalande appar på smartfånar och paddor.

Svenska titlar som En gång till, Kulor och Hacka mitt hjärta lär inte få lajksen att strömma in.

Vilket för övrigt också antyder att den pågående debatten om huruvida de och dem ska ersättas med ett anspråkslöst dom, är helt ovidkommande för kidsen som redan har gått över till they.