Den här artikeln finns tack vare att våra medlemmar betalar för god journalistik.

Bli medlem idag!

Lyxfällan har blivit en folksjukdom

Illustration: Ollanski

De svenska hushållens skulder är i dag nästan lika stora som landets hela bruttonationalprodukt. Hur gick det till när vi förvandlades från Spara till Slösa?

Peter Hedström, budget- och skuldrådgivare, avbryter sig mitt i en mening och frågar ­plötsligt:

– När såg du egentligen pengar senast?

Själv tar han ut kontanter högst en gång vartannat år och funderar över hur det påverkar samhället att pengar har blivit digitala.

– När man ska lära barn om pengar blir det jättesvårt när något gått från att vara konkret till abstrakt.

Men framför allt efterlyser han en samhällsdebatt om krediter.

– Vad är vettigt att låna pengar till? I dag kan du till och med köpa hämtmat på kredit och tanka bilen med Klarna. Ju mer jag tänker på det, desto sjukare är det att man kan låna till precis allting, säger Peter Hedström.

Han får mig att tänka på min mormor och morfar. De upplevde konsekvenserna av 30-talets förödande börskrasch och var småbarnsföräldrar under andra världskrigets ransoneringar. För dem var det självklart att spara och föra kassabok för att ha koll på ekonomin.

– Din generation kommer aldrig att förstå hur hårt vi sparade för att ha råd att köpa vårt hus, sa min mormor.

Hon som kunde göra enastående långkok, ta hand om alla råvaror, laga mat på rester och trolla fram något extra gott till kaffet. Dessutom stoppade hon strumpor. Aldrig uppfattade jag min mormor som överdrivet sparsam eller snål, tvärtom. Hon gick på teater, bio och konserter, var social och alltid välklädd. Däremot satt det i ryggmärgen på mormor och många i hennes generation att hushålla med pengarna. Spara först, köp sedan.

Vad var det som hände? Hur skulle mormor kunna förstå hur vår syn på kontanter och krediter har förändrats de senaste 25 åren?

Peter Hedström har tio års erfarenhet som skuldrådgivare i Skellefteå, en kommun med drygt 73 000 invånare. Han och hans kollega hjälper just nu omkring 450 personer, flera av dem med pågående skuldsanering, att få ordning på sin ekonomi. En gemensam nämnare för många som söker hjälp är att de inte har något svängrum, eftersom de har bundit upp större delen av sina pengar i fasta utgifter: mobilabonnemang, hyror, räntor, stora och små inköp gjorda på avbetalning. För de flesta havererar allt när livet tar en vändning, eftersom det är svårt att ställa om från att ha ett jobb till att bli arbetslös, från att jobba till att bli sjukskriven eller ensamstående.

– Då klarar man inte dyraste iPhonen, avbetalningar på bilen, på hus eller lägenhet, plus alla digitala abonnemang. Avtal som ofta är skrivna på lång tid. Då är det inte bara att säga ”Nu har jag inte råd längre”, för då är svaret ”Jamen, du har skrivit på för två år”.

Dessutom ser Peter Hedström en växande ­generationsklyfta. Det är betydligt vanligare att yngre rycker på axlarna och konstaterar ”Jag behöver skuldsanering”, som om det vore lika enkelt som ett snabblån. Många 50-plussare drar sig snarare in i det längsta för att be om hjälp och tycker att det hela är pinsamt.

Höga bolån gör också att färre äldre kan ­räkna med att gå i pension skuldfria, vilket tidigare generationer kunde. Stigande bostadspriser är den viktigaste förklaringen till att hushållens lån har ökat snabbt under mer än 20 år. Få är så lyckligt lottade att de kan köpa ett hus eller en lägenhet helt med egna pengar. Inte ens om de varit lika sparsamma som mina morföräldrar.

Enligt siffror från Statistiska centralbyrån och Finansinspektionen hade svenska hushåll i december 2020 tillsammans skulder på 4 468 miljarder kronor. Det motsvarar nästan hela den svenska bruttonationalprodukten, BNP, på 4 985 miljarder kronor.

Men trots att bostadslånen står för 82 procent av skulderna är det i första hand inte de som oroar ­Kronofogden, Konsumentverket, Finansinspektionen och bankernas privatekonomer. De är i stället djupt bekymrade över att konsumtionslånen ökar snabbare än bostadslånen. Vi har gått ifrån att ”spara först, konsumera sedan” till att ”konsumera först, betala sedan”.

Framför allt yngre påverkas.

Många hamnar i en ond cirkel när de till betydligt högre räntor lånar till ren konsumtion. I den digitala ekonomin finns allt ett klick bort, prylar såväl som pengar. Du behöver egentligen inte ha en krona på kontot för att kunna shoppa loss hemma med mobilen eller gå ut på krogen, göra en skönhetsoperation eller köpa en resa. Många lån ges utan säkerhet och kreditupplysning, alltså utan att långivaren kontrollerar din betalningsförmåga.

En sökning på ”snabblån via sms” ger 143 000 träffar. Snabblån kallas också sms-lån, smålån, mikrolån, mobillån, internetlån, lån med betalningsanmärkning, helglån eller kontokredit. Den gemensamma nämnaren är snabb hantering. Vem som helst kan i praktiken få ett lån beviljat inom två minuter. Ofta har du pengarna på kontot inom 15 minuter.

Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, konstaterar att det är svårare att vara konsument nu än när alla köp gjordes kontant eller med ett betalkort där beloppet drogs direkt. Dessutom, påpekar han, utsätts vi hela tiden för en ytterst sofistikerad och skicklig marknadsföring från många kreditkortsföretag, som skapat en djungel av avgifter, amorteringsalternativ och kredittider. Därför är det knepigare att sätta sig in i avtalen och fatta förnuftiga beslut.

– Vi har också många influencers på nätet. Framför allt yngre påverkas av en marknadsföring på sociala medier som de inte är medvetna om att de utsätts för. De får intrycket att ett normalt ­konsumtionsmönster är att handla och ha allt.

28 075

... så många ­personer i ­Sverige ansökte om skuldsanering förra året. För att få skuldsanering krävs att du omöjligen kan betala dina skulder inom rimlig tid och har giltiga orsaker till skulden.

Om det i dag är okej att låna väldigt stora belopp till en bostad, skickar inte ­bankerna då också ut en signal om att det är okej att låna till konsumtion?

– Det är skillnad på att låna till en bostad, som alla behöver och som över tid stiger i värde, och att låna till restaurangbesök, resor och kläder som förbrukas direkt eller till saker som tappar i värde.

Arturo Arques menar att många företag bygger sin affär på en försäljning där kunden handlar på avbetalning eller kredit. Det är förklaringen till att vi konsumerar för pengar vi inte har. Därför anser han att folkbildning är bästa vägen till en hållbar ekonomi och att alla samhällsaktörer har ett ansvar för att fler får ett sunt förhållningssätt till pengar. Målet är inte att sluta spendera, utan att hitta en balans mellan Spara och Slösa, de klassiska karaktärerna i tidningen Lyckoslanten.

Själv växte Arturo Arques upp med begränsade ekonomiska möjligheter, tillsammans med en ensamstående mamma och två syskon.

– Jag var jätteduktig i hockey och drömde om att bli svensk mästare. Men en kväll när jag var tio år och kom hem från träningen sa mamma att jag var tvungen att sluta spela. Hon hade inte råd att betala längre.

Därför valde Arturo Arques att byta till volleyboll, som var den billigaste lagsporten.

– Min mamma sa alltid: Spara först och köp sedan, undvik att låna till konsumtion och amortera alltid om du lånat. Det är tre enkla regler som fortfarande håller, säger Arturo Arques.

Illustration: Ollanski

I dag är lånade pengar förutsättningen för mångas liv. Bara danskar lånar mer än svenskar, visar en jämförelse mellan elva europeiska länder som gjorts av Statistiska centralbyrån, SCB. Det intressanta – eller oroväckande – är att svenskarnas skulder vuxit snabbare än befolkningen. Här utmärker vi oss, enligt SCB, jämfört med andra länder. Orsaken är framför allt prisrallyt på bostäder, som driver på skuldsättningen. I länder där det finns gott om hyresrätter har hushållen oftast mindre skulder.

Oron för att framför allt unga och ekonomiskt svaga hushåll ska fastna i kreditskulder har funnits inom EU och Sverige i många år. Såväl ­myndigheter som banker och politiker delar budget- och skuldrådgivaren Peter Hedströms oro för ­kreditsam­hällets konsekvenser. I Sverige talar statistiken sitt tydliga språk: Nästan var femte låntagare hos ett konsumentkreditinstitut får ett eller flera inkassokrav.

Hos Kronofogden är de registrerade skulderna just nu på historiskt höga nivåer. Vid årsskiftet fanns 391 039 personer registrerade hos Kronofogden. Deras sammanlagda skuld är 94 miljarder kronor. Jämfört med 2020 är det en ökning med närmare 20 miljoner kronor – per dag.

Krediter driver samhället framåt.

Magnus Jansson, legitimerad psykolog och forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs ­universitet, ser många faktorer till att människor skuldsätter sig genom att ta lån till hög ränta.

– I ett perspektiv är det rationellt att låna nu i ­stället för att vänta. Det är säkrare att passa på när man har chansen, än att spara till en oviss framtid. Du kanske inte lever då. Men jag tycker det är hårresande att marknaden inte är mer reglerad.

Självklart skiljer vi oss åt som individer, konstaterar Magnus Jansson. Tuffast är det för dem som av olika skäl inte tar till sig vad den faktiska kostnaden blir för ett lån och som styrs av en omedelbar behovstillfredsställelse.

Det innebär att de mest sårbara, som redan lever på marginalen, ligger i farozonen för att fastna i kreditfällan.

Han lyfter också flera samhällsfaktorer som driver på utvecklingen. Han tycker att vi fostras till att bli låntagare, i alltifrån studielån och bostadslån till Klarna.

– Vi lever i ett konsumtionssamhälle där vi kan handla dygnets alla timmar, säger han.

Ekonomiska motpoler

Ekonomiska motpoler

De två flickorna Spara och Slösa i tidningen Lyckoslanten har varit ett begrepp för ekonomins motsatser. Men även i serien märks en ny syn på pengar och konsumtion.

Spara var från början den ordentliga, som gjorde allt rätt och riktigt, medan Slösa var en slarver på alla sätt. Serien skapades av tecknaren och journalisten Birgitta Lilliehöök och fanns med i första numret av Lyckoslanten 1926. Hon fångade sin tids lite stränga syn på rätt och fel, och tecknade serien i nästan 40 år tills den lades ner 1963. Då ansågs tiden ha sprungit ifrån framför allt den präktiga Spara. Tecknaren Lena Forsman fick 2005 i uppdrag att väcka liv i de två flickorna.

– Jag fick frågan om jag kunde ­modernisera serien och rita den på ett nytt sätt, berättar Lena Forsman.

Hon ser med stor respekt på Birgitta Lilliehööks teckningar. Framför allt ­tycker hon att det är viktigt att inte bedöma dåtidens serier med vår tids ögon.

– Jag älskar dem för att de betydde så mycket för så många barn på den tiden, men de skulle inte funka nu. De är alldeles för skuldbeläggande.

Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden, menar att förändringen inleddes när kreditmarknaden avreglerades 1985. I slutet på 90-talet började det accelerera på allvar. Samtidigt poängterar Davor Vuleta att krediter i sig inte är av ondo – om man har pengar att betala dem med.

– Krediter driver samhället framåt, vi konsumerar och det skapas jobb, säger han.

De som hamnar hos Kronofogden har ingen ­buffert, vilket märks på en mångdubbel ökning av lån på mellan 100 000 och 500 000 kronor, som ­tagits utan säkerhet. Hos Kronofogden hamnar många också i en rävsax. Om den skuldsatte har lön eller andra tillgångar som kan utmätas, går ­pengarna i första hand till räntor och avgifter. Därför har många inte en chans att betala av själva skulden. Det här bekymrar myndigheten, som anser att det är ett systemfel som gör att människor aldrig blir skuldfria.

Kronofogden efterlyser därför en betalningsmodell där grundskulden prioriteras. Myndigheten oroas, liksom Finansinspektionen och Konsumentverket, också av att många konsumentkreditinstitut lånar ut pengar utan kreditprövning. I klartext betyder det att de lånar ut pengar till skyhöga räntor till personer med svag ekonomi, som inte får låna hos en vanlig bank eller beviljas kreditkort, och därför löper en ökad risk för att få betalningsproblem. Medan den ettåriga bostadsräntan i början av året låg på 1–1,4 procent, är räntan för ett konsumtionslån ofta 40 procent. Därför ska Konsumentverket i år särskilt granska konsumentkreditinstituten och då framför allt deras kreditupplysningar och marknads­föring.

Både borgerliga och socialdemokratiska regeringar har satsat pengar på att öka kunskapen om privatekonomi. Det finns utbildningsmaterial att ladda ner hos bland annat Finansinspektionen, Konsumentverket, Kronofogden och storbankerna.

Stefan Ingves, chef för Riksbanken, har i flera år varnat för att en dysfunktionell bostadsmarknad driver på hushållens skuldsättning, vilket innebär en inbyggd risk för hela det finansiella systemet. Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen, oroas å sin sida över att vinstdrivande konsumentkreditbolag vill tjäna pengar på de mest utsatta i samhället. Därför inledde myndigheten förra året en granskning av osund kreditrådgivning, som under 2022 ska fokusera på hur mindre långivare gör sina kreditprövningar.

Tongångarna känns igen. För faktum är att risken för överskuldsättning hos vissa grupper har funnits på den politiska dagordningen sedan tidigt 2000-tal. Men trots att massor av ­departementspromemorior, utredningar och propositioner har presenterats med målet att skärpa konsumentskyddet, stoppar regelverket fortfarande inte de skyhöga räntorna på krediter som blir en skuldfälla för så många.

Därför tillsattes så sent som i november förra året ytterligare en utredning som ska granska marknaden för konsumentkrediter och bland annat utreda ett nationellt skuldregister. Utredningen ska vara klar våren 2023.

Det räcker inte, tycker Magdalena Kowalczyk, civilekonom och programledare för ­tv-programmet Lyxfällan. Hon beskriver programmet – nu inne på sin 31:a säsong – som en unik folkbildning i privatekonomi. För Kowalczyk är det en gåta att konsumtionslånen inte har högre politisk prioritet och att myndigheterna inte arbetar mer förebyggande.

– Jag har lärt mig hur erbarmligt dåligt konsumentskyddet fungerar och vilken vilda västern det är med olika kreditbolag som får operera fritt. Jag ser också hur gränsen för vad som är okej moraliskt och affärsmässigt flyttas fram hela tiden, vilket även återspeglas i statistiken från Kronofogden.

Efter fem år som programledare har hon bestämt sig för att arbeta aktivt för att lyfta den ökande skuldsättningen som ett samhällsproblem. Tillsammans med sparekonomen Shoka Åhrman skrev hon i vintras en uppmärksammad debattartikel där de bland annat efterlyste mer ekonomikunskap i skolan, förbud mot uppsökande direktreklam via sms och e-post från kreditgivare och en halvering av högsta tillåtna ränta från 40 till 20 procent.

– Jag är fullständigt oförstående till att det här får fortgå och kan inte förstå hur bolagen får agera som de gör helt ostört. Tillsynsmyndigheterna sköter inte sitt jobb i tillräcklig omfattning. Det ska inte löna sig att blåsa människor.