Den här artikeln finns tack vare att våra medlemmar betalar för god journalistik.

Bli medlem idag!
Foto: TT

Så ska spindelnät hjälpa läkare

Foto: TT

Spindeltråd är naturens starkaste material. Därför vore mycket vunnet om vi kunde framställa den artificiellt. Svenska forskare har kommit en god bit på väg.

En spindeltråd är stark, elastisk och biologiskt nedbrytbar. Ett drömmaterial som, om det gick att framställa artificiellt i stor skala, skulle kunna ersätta andra, sämre och miljöfarligare, alternativ. Därför har forskare länge försökt härma spindelns process när den spinner tråden. Men försöken har dels producerat för liten mängd tråd för att det ska vara kommersiellt intressant, dels har metoderna varit beroende av starka lösningsmedel, vilket gjort dem olämpliga av miljöskäl.

Ett forskarlag från Karolinska institutet och Sveriges lantbruksuniversitet har tidigare lyckats spinna konstgjorda spindeltrådar utan lösningsmedel, och nu har man även i en ny studie lyckats skapa en metod som gör det möjligt att skala upp produktionen, vilket är ett stort steg framåt mot industriell produktion.

Hur kan ni säga att spindeltrådar är så starka? Så fort man nuddar vid ett spindelnät går det ju sönder!

– Jo, men du får beakta din kropps storlek i jämförelse med trådens extrema tunnhet, i snitt fyra mikrometer i ­diameter. Om man kunde tillverka en spindeltråd som var lika tjock som till exempel en tuschpenna skulle den bli ohyggligt stark, säger Anna Rising, som varit forskningsledare i projektet.

Vad består tråden av egentligen?

– Olika proteiner.

Om man nu vill ha spindeltråd, kan man inte bara starta farmer där ­spindlarna själva kan göra jobbet?

– I teorin: ja. Men varje spindel producerar en sådan liten mängd tråd att anläggningarna skulle behöva vara enormt stora och mycket arbetskrävande. Så i praktiken: nej.

Hur gör ni trådarna?

– Vi tar DNA från spindlar och sätter in det i bakterier, som sedan producerar spindeltrådsproteiner. Själva tråden görs därefter i en biomimetisk spinnapparat.

Biomimetisk?

– På ett sätt som härmar naturen.

Vad är det nya som har hänt nu?

– Vår nya metod ger tio gånger mer spindeltrådsprotein än vad man tidigare kunnat åstadkomma. Det gör att vi på en omgång kan spinna en 125 kilometer lång fiber. Trådarna vi tillverkat är dessutom de segaste som gjorts utan starka kemikalier.

För vilka branscher skulle konstgjord spindeltråd vara intressant?

– Många! Industrin, byggsektorn, textil och mode, sport… Och inte minst inom medicinen. Man kan förhoppningsvis ha den till att sy ihop sår, laga nerver och ha som ”brygga” för att underlätta läkning.

När tror du att er metod kan vara i fullskalig produktion?

– Om 5–10 år, skulle jag gissa.

Hur är ditt personliga förhållande till spindlar?

– Mycket gott, det är fascinerande varelser som förtjänar all respekt. Jag har själv en tarantella som husdjur.

Månadens expertAnna Rising

Månadens expert

Anna Rising är veterinär, professor i veterinärmedicinsk biokemi vid Sveriges lantbruksuniversitet och forskare vid Karolinska institutet.