Spelteori i vårdnadstvister?

En ny metod ska få föräldrar i infekterade vårdnadstvister att bli mer samarbetsvilliga. Dessutom kan den smärtsamma processen snabbas på.

Varje år upplever cirka 60 000 svenska barn att deras föräldrar separerar. I omkring 7 000 av dessa fall blir det en vårdnadstvist som är så allvarlig att den måste avgöras i domstol. Det antalet har ökat de senaste 15 åren.

Processen fram till ett domslut om vårdnad och umgänge är ofta mycket utdragen, vilket sliter hårt på alla inblandade – inte minst barnen.

Nu visar forskning från Göteborgs universitet att en ny modell, som designats utifrån spel- och motivationsteori, skulle kunna snabba på handläggningen – och dessutom få de trätande föräldrarna att bli mer samarbetsvilliga.

Rättviseprincipen har tagits fram av Leonard Ngaosuvan. Den är tillämpbar när båda föräldrarna anses vara tillräckligt bra som vårdnadshavare och då tvisten inte kan lösas genom medling.

– I denna situation måste samhället acceptera att vi helt enkelt inte vet vilken förälder som ska få vårdnaden, och då behövs en rättssäker strategi för att hantera situationen, säger Leonard Ngaosuvan.

Han föreslår att de båda föräldrarna ska svara på frågan: ”Om du fick vårdnaden om barnet, hur mycket umgänge skulle du tillåta mellan barnet och den andra föräldern?”.

– Båda föräldrarna skriver en siffra mellan 1 och 50 oberoende av varandra. Den som skriver högst siffra får vårdnaden, samtidigt som vinnaren förbinder sig att dela med sig av umgänge till den andra föräldern motsvarande procentsatsen av den vinnande siffran, säger han.

Vilka är fördelarna, jämfört med nuvarande system?
– Flera. Processen går fortare, vilket minskar lidandet för barnen. Föräldrarna förstår varför de vinner respektive förlorar. Utfallet blir lika oavsett vilken kommun tvisten sker i. Och strategin lägger beslutet på föräldrarna själv, inte på en domstol. Framför allt motiverar metoden föräldrarna att vara generösa. I dagens system kan det löna sig att anklaga den andra för så mycket som möjligt.

Metoden är ännu inte testad på verkliga vårdnadstvister. Men i en studie har Leonard Ngaosuvan låtit 52 personer, 26 kvinnor och 26 män, i en hypotetisk tvist svara på hur mycket umgänge de kunde tänka sig att ge bort med denna princip, jämfört med hur det fungerar i dag.

– Det var tydligt att deltagarna tilldelade mer umgänge med rättviseprincipen och var mer benägna att samarbeta.

Hur ska metoden tas vidare?
– Som forskare är mitt uppdrag egentligen avslutat. Jag har utvecklat och empiriskt testat en ny strategi. Resultatet visar att den är lovande. För att något ska hända måste en socialtjänst tillsammans med en tingsrätt komma överens om att de vill testa principen i verkliga ärenden.