Små medel räcker långt i ”Cirkelns fyra hörn”
Förtroendet för läsaren är stort i Jerker Virdborgs nya roman Cirkelns fyra hörn. Men genom skickligt manövrerande mellan det sagda och det osagda skapar han en existentiell thriller i sann Virdborg-anda.
Lyssna på artikeln
Förtroendet för läsaren är stort i Jerker Virdborgs nya roman Cirkelns fyra hörn. Men genom skickligt manövrerande mellan det sagda och det osagda skapar han en existentiell thriller i sann Virdborg-anda.
Cirkelns fyra hörn
Roman
Författare: Jerker Virdborg
Förlag: Albert Bonniers
Ända sedan debuten med novellsamlingen Landhöjning två centimeter per natt 2001, har Jerker Virdborgs författarskap inriktat sig på att på olika sätt sätta tillvaron i gungning för läsaren. Hans förra roman Mamma i soffa utspelar sig på en möbelbutik. När mamman och hennes två söner ska lämna butiken vägrar mamman att resa sig ur soffan hon satt sig i, varpå ett relationsdrama laddat med både mystik och oförutsägbara händelser tar fart.
Det enda man kan vara säker på när man läser Virdborg är att man inte vet vad som ska ske. Det till synes vardagliga och sakligt skildrade är fullt av otäcka slukhål.
Detsamma gäller för den nya romanen Cirkelns fyra hörn. Också här står föräldrarelationer i centrum, denna gång mellan en åldrad far och hans vuxne son. Fast det tar ett tag innan jag förstår att han är vuxen. Per, som sonen heter, blir bjuden på en resa av sin far som en senkommen födelsedagspresent. Allt är höljt i dunkel, allt ska vara en överraskning – och snart vallas Per på en stadstur runt Stockholm, på en buss där de är de enda passagerarna. Medan guiden Laura monotont berättar om stadens historia – en historieskrivning som är full av motsägelser och falsarier, rullas en parallell historia upp när Pers far berättar om sitt liv. Vad vet egentligen Per om honom? frågar han. Pers födelsedagspresent är att han får fråga vad han vill.
Virdborg är fenomenal på att skapa spänning med små medel och snart gungar jag med på den här bussfärden utan destination. Berättelsens drivkraft, det som gör att jag girigt läser vidare, är relationen mellan Per och fadern medan historieavsnitten om Stockholm mest tjänar som – om än ofta underhållande – utfyllnad. Ganska ofta under läsningen smittas jag av Pers trötthet av den faktasprängda guideturen. Men de motstridiga tolkningarna av historien speglar på ett intelligent vis osäkerheten kring faderns privata berättelse. I den manövrerar Virdborg skickligt mellan det sagda och osagda. Förtroendet för läsaren är stort – och hur det fadern berättar egentligen påverkar Per får jag själv föreställa mig. Detta är en existentiell thriller som nästan tar andan ur mig.