Skuldtyngd oskuld

För 100 år sedan upphävdes den svenska lagen om krav på kvinnans oskuld vid giftermål, men mödomen är fortfarande ett laddat ämne. Vi ser kyskhetens återkomst och en senare sexdebut. Men samtidigt tvingande porrinfluenser och arga incels.

Hur jobbar ditt inre med känslan av orättvisa? Vilka bilder finns där? Gissningsvis den om din begravning. Det är en klassisk tröst – tanken på hur de anhöriga efter din bortgång håller tal om din förträfflighet. Varje terapeut känner till fantasin och ser den som helt normal.

Utöver de generella scenerna finns de personliga. Min ser ut så här: Det är krig. Byn där jag bor invaderas av soldater som tar en ung flicka till fånga. Flickan är dotter till någon jag känner i verkliga livet och som jag tycker nedvärderar mig. Alla i byn förstår vad soldaterna tänker göra med flickan. Jag går fram och övertalar dem att släppa henne mot mig i utbyte. Flickan rusar till sin förälders famn.

På så sätt återställer mitt inre balansen. I fantasin försätter jag den som i verkligheten underskattar mig i evig tacksamhetsskuld.

Drömmen om balans är inget att orda om. Det intressanta är vad min inre regissör valt ut som valuta, nämligen en flicka som aldrig haft sex. I mitt behov av att skapa jämvikt väljer mitt undermedvetna vad många skulle beskriva som historiens mest laddade kapital – den kvinnliga oskulden.

”Jungfru”. ”Mö”. Termerna klingar forntid.

Eller så för de tanken till traditioner med avlägsna rötter: ”Oskuldskontroll”.

Men idén om oskuld finns här och nu. Genom nya digitala medier formar den unga mäns och kvinnors vardag; information om den som sparar oskulden eller blir av med den publiceras i slutna forum.

Fortfarande utförs oskuldskontroller av svenska läkare, och i en enkät 2018 uppgav var femte niondeklassare i Malmö att de upplevde press att bevara sin oskuld tills de gifter sig.

Och om det är någon som tror att ovanstående är en så kallad importerad fråga, eller möjligen tillhör ett medeltida kapitel i Sveriges förflutna, kan det vara värt att påminna om att det bara är 100 år sedan lagen om krav på kvinnans oskuld vid giftermål upplöstes av Sveriges riksdag.

– Frågan om oskuld är mer laddad än på länge.

Det säger Inti Chavez Perez. Han är sexualupplysare och har skrivit flera böcker om sex och samlevnad. Just nu är han aktuell med faktaboken Snacka om oskulden!.

– Det råder en exploateringsvåg när det gäller oskuld, och den beror på sociala medier, säger han.

I många år har Inti Chavez Perez åkt runt i svenska skolor och pratat med ungdomar om sex. Samtalen är ofta engagerade och ocensurerade. Men de blir det på ett alldeles särskilt sätt när det kommer till oskuld, säger han. Många unga har bestämda uppfattningar om oskulden. Vad den är, var den sitter och hur man förlorar den.

– Det här är inte uppfattningar som de själva hittat på. Det är kulturella normer de lärt sig utan att vara medvetna om var de plockat upp dem.

Inti Chavez Perez säger att oskulden är en tydligare identitetsmarkör i dag jämfört med när han började besöka klassrum för 15 år sedan. Ungdomar förväntas visa upp vilka de är. Är man en singelperson eller är man i en relation? På nätet publicerar man sitt ”bodycount”, en term för hur många man haft sex med.

– Man positionerar sig som ”Jag är den som haft sex med tusen pers” eller ”Jag är den som inte haft sex med någon”.
Beroende på sammanhang kan positionerna ha hög eller låg status.

Synen på oskuld påverkas av tidsanda. I franska Vanessa Springoras aktuella bok Samtycket, som slagit ner som en bomb i hemlandet, berättar hon hur hon som 14-åring ”förfördes” av en känd, då 50-årig författare. Det är 1980-tal och den värld hon befinner sig i präglas av den sexuella frigörelsen. När relationen inleds har de enbart anala samlag; Springora kan inte ha vaginalt sex eftersom hon är för trång. Vid ett sjukhusbesök frågar läkaren om hon haft sexuella relationer. När svaret blir nej förklarar läkaren att han kan hjälpa till – och klipper upp henne.

2020 – tre år efter metoo – är scenen chockerande.

I dag är det i stället avhållsamheten, frivillig eller ofrivillig, som står i fokus för debatten.

Flera studier visar att dagens unga millennials, alltså människor födda från 1990-talet och framåt, sexdebuterar senare jämfört med tidigare generationer. Enligt en amerikansk undersökning hade 44 procent av tonårsflickorna haft sex jämfört med 58 procent 25 år tidigare. För tonårspojkar var sifforna 47 respektive 69 procent.

I en rapport från opinionsinstitutet Inizio, gjord på uppdrag av Aftonbladet, uppger var sjunde svarande under 29 år att hen är oskuld. 25 procent av dem säger att det beror på att de inväntar rätt tillfälle.

Förändringen ses ofta som en del av en större allmän hälso- och renlevnadstrend, där även synen på alkohol blivit mer restriktiv. Viljan att ”spara sig för den rätte” kopplas också till en nykonservativ våg där traditionella könsroller blivit intressanta på nytt.
I den bemärkelsen är den senarelagda sexdebuten frivillig.

Men som siffrorna ovan visar, har skillnaden mellan då och nu ökat mer bland pojkar än bland flickor. Sifforna rör vid den stora diskussionen om incels. Termen står för unga, företrädesvis vita män som lever i ofrivillig celibat, och vars vrede över att känna sig ratade av en samhällsutveckling som vänder dem ryggen kanaliseras mot kvinnor och vad man upplever som en förlorad men självklar rätt till sex.

Fenomenet incels förknippas också med en rädsla för intimitet, delvis sprungen ur de digitala mediernas tillgång till porr. Stress och prestationsångest bygger upp en stark laddning inför sexdebuten, menar porrkritikerna.

Oskuldsmyterna bygger på behovet av att kontrollera kvinnan.

Parallellt med de tidsbundna uppfattningarna om oskuld och sexuell debut finns tidlösa värderingar. De som ekat genom historien. Till dem hör idén om kvinnans renhet och föreställningen att den sexuella erfarenheten smutsar ner henne. Oskuldsmyterna bygger på behovet av att kontrollera kvinnan.

De kretsar också kring bilden av att en fin flicka bjuder motstånd. Filmen och litteraturen är fulla av skildringar av hur en kvinnas nej egentligen är ett ja. En kvinna ska erövras. På så sätt har oskuldsnormerna och våldtäktskulturen alltid varit parhästar.

Idén om oskuld påverkar också synen på mäns sexualitet. Inti Chavez Perez beskriver hur oskuldsnormer finns i två kategorier. Den ena säger att man måste spara sin oskuld för att det finns ett värde i den. Den andra kategorin säger att man måste bli av med sin oskuld för att det finns en känsla av misslyckande i den.

– Många tror att de två idealen är varandras motsats. Men i själva verket är de avhängiga av varandra och går ut på att koppla människors värde till deras sexuella status. Vad båda kategorierna säger är att andra personer i din omgivning har rätt att veta om du haft sex, eftersom det påverkar din plats i hierarkin.

Uråldriga mönster sitter i. Både historiskt och i dag är det fler killar som upplever att det är pinsamt att inte ha sexdebuterat, säger Inti Chavez Perez. Han har träffat pojkar som pressat sig till sexdebut och som mått känslomässigt dåligt av det.

– Man har gått in i sex som inte känns bra, men gör det för att kunna berätta för sina killkompisar.

Han berättar om en tonårspojke han mött som blev retad av vännerna för att vara oskuld. För att bevisa att han inte var det bad han flickvännen filma med mobilen när de hade sex och visade sedan videoklippet för skolkamraterna.

– Oskuldsnormer gör att sex förvandlas från någonting som sker mellan två personer och som angår bara dem, till att bli en angelägenhet för omvärlden.

I dag är det också många tjejer som hamnat på den sidan normen, att oskulden är något man ska bli av med, säger Inti Chavez Perez.

Bilden av oskuld och vanföreställningen om det kvinnliga motståndet får konsekvenser för synen på kvinnans lust. När Inti Chavez Perez är ute i skolorna för att tala om sex får han förvånansvärt många frågor om mödomshinnan. De visar att en betydande del av dagens unga fortfarande tror att den finns, trots att den sedan länge är utdömd av den medicinska vetenskapen som ren illusion.

– Frågan om mödomshinnan är jättestor. Inte minst killar har uppfattningen att slidan är en form av trång öppning som behöver töjas ut och att det är det första samlaget som ska åstadkomma det. Väldigt många unga pojkar förstår inte hur kvinnlig upphetsning fungerar.

Trenderna kring oskuld är inte alltid så tidstypiska som vi kan tro, menar han. Kyskhetsvågen, till exempel. Visst finns det en sådan just nu, men det har det gjort förr. Den kommer alltid tillbaka. En period var det inne med kyskhetsringar. I dag tar det sig andra uttryck.

– Kyskhetsidealet får en revival med varje generation. Det beror på att ungdomar söker en identitet och att oskuldsnormer är ett tydligt redskap i den processen. Normerna berättar hur du ska leva ditt liv, hur du ska ha dina relationer. De ger också ett värde åt den som följer reglerna.

Det han framför allt ser är hur familjebakgrunden styr över vilka oskuldsnormer en ung tjej eller kille kommer att brottas med.

När Inti Chavez Perez träffar ungdomar med frikyrklig bakgrund kommer berättelserna fram om hur de behöver tampas med tankar om att de ska komma till helvetet om de har sex före äktenskapet.

– De har sex som inte är penis i slida-samlag för att bevara sin oskuld.

En viktig aspekt i diskussionen om oskuld är dess plats inom så kallade hederskulturer. Oskuldsnormen är där helt central, och bedömare menar att en stor del av det hedersrelaterade våldet skulle försvinna om man bara gjorde upp med oskuldsnormerna.

Svenska flickor som växer upp i familjer med bakgrund i Mellanöstern, Afrika och Asien är i vissa fall satta under stark press att bevara sin oskuld till äktenskapet. Fortfarande lever traditionen att inför bröllopsdagen kontrollera flickans underliv. Om det inte anses vara orört står släktens heder på spel, och i extrema fall även flickans liv.

TV4:s Kalla fakta avslöjade i oktober hur svenska läkare utför oskuldskontroller på flickor, trots att det är förbjudet enligt lag. Läkare utfärdar också så kallade oskuldsintyg, eller som de då ofta kallas: ”Intyg om normal anatomi”. Uttrycket är ett sätt att runda det faktum att intyget strider mot föreskrifterna och mot medicinsk vetenskap – eftersom oskuld inte kan bevisas.

Läkaren själv befinner sig ofta i en lojalitetskonflikt mellan att följa de juridiska riktlinjerna och att hjälpa en ung flicka vars liv och framtid kan vara hotad om hon inte får något intyg med sig.

Läkarförbundet hör till dem som menar att regelverket behöver skärpas. Till exempel genom en lag med tydlig påföljd, som förbjuder anhöriga att pressa flickor.

Ett annat problem är de oskuldskontroller som sker inom ramen för trosgemenskapen. I Kalla fakta beskriver en flicka, ”Samira”, som tillhör den religiösa gruppen mandéer, hur två ”prästfruar” undersökte henne på bröllopsdagen. Den blivande makens familj stod bakom dörren och väntade på besked.

I Sveriges Radios program Människor och tro intervjuades i oktober mandeiska samfundets överhuvud i Sverige, som menar att kontrollerna inte har med religionen att göra, men att det finns enskilda präster som inofficiellt upprätthåller traditionen.

Oskuldsnormerna berör på så sätt även statens bidrag till trossamfunden. För Myndigheten för stöd till trossamfund är det omöjligt att kontrollera om den information som samfunden uppger för myndigheten överensstämmer med budskapet som ges till medlemmarna.

Om några juridiska förändringar kommer till stånd när det gäller oskuldsnormer återstår att se. Just nu ligger en motion på riksdagens bord, Klan- och hederskultur – hot mot demokrati och jämställdhet. I den föreslås en ökad satsning på kunskap, kartläggning och myndighetssamverkan kring bland annat ”kyskhets- och oskuldsideal”.Inti Chavez Perez intervjuar i sin bok en tjej som blivit utsatt för oskuldstest av en läkare i Sverige.

– Det är ett jättestort problem att våra gemensamma skattemedel går till att läkare utför test som är ovetenskapliga och som av WHO definieras som en aspekt av mäns våld mot kvinnor.

Oskuldstesterna rör en bred problematik, konstaterar han, och menar att det stora problemet är hur samhället ska nå fram till föräldrarna.

– Föräldrarna behöver inse att testerna skadar deras döttrars psykiska hälsa. Det finns gott om bevis för hur testerna upplevs som kränkande och kan leda till depression.

Även vården måste fås att tänka om, menar han. Läkare behöver förstå att bakom önskemålet om oskuldstest finns ofta en större bild kopplad kring förtryck och våld i hemmiljön. Kanske är flickan på väg in i ett äktenskap hon inte valt.

– När det kommer in ett sånt här fall måste personalen förstå att det inte är medicinsk utan social vård som ska sättas in.

Parallellt med idéer om kyskhet finns pornografin, genom digitaliseringen är den bara en googling bort. I Sverige har nyligen pågått en debatt om porrens negativa inverkan på unga; hur den sätter en ny standard för hur sex ska gå till, och hur den skadar tjejer. Startskottet för debatten var en barnmorskas larm om hur hon tar emot unga kvinnor med underlivsskador av en typ och i en omfattning som inte förekom förr.

Diskussionen utmynnade i att regeringen i september fattade beslut om att alla lärare, på lärarutbildningen, utbildas i sexualkunskap.

Inti Chavez Perez ger ifrån sig en lätt suck. Dels på grund av att både RFSU och en lång rad sexualpolitiska aktivister länge förespråkat detta. Dels på grund av att porrdebatten är, som han säger, ”vuxendriven” och alarmistisk och inte utgår från ungdomars verklighet. Oron för att tonårspojkar knaprar Viagra för att porrkonsumtionen gjort dem impotenta är överdriven, menar Inti Chavez Perez.

Det betyder inte att han tycker att porren är harmlös. I själva verket är den djupt medskyldig till reproduktionen av oskuldsmyter.

– Porren har alltid speglat våra normer kring sex. Den fetischerar oskuldsnormer, en sökning på ”virgin” ger mängder av träffar på porrsajter.

Men fetischeringen är inte ny. Den har alltid funnits där. Oskuldsnormen är kopplad till renhet. Det gällde på Gamla Testamentets tid och det gäller inom dagens porr. Den rena flickan blir befläckad av mannens mörka och hemska sexualitet.

Därför är oskuldsnormen förödande även för män. I grunden snedvrider den bilden av vad sex är. Den formar unga pojkar och flickor i stelnade roller som i många fall ekar genom hela vuxenlivet. Idén om oskuld bygger på den patriarkala föreställningen att sex är lika med penetrerande samlag. Därmed utestänger den stora delar av kvinnors lust.

– Oskuldsmyter bygger på en idé om vad som är mäns och kvinnors uppgift när det kommer till sex. De säger att sexdebut måste göra ont för en tjej. De placerar inget värde i kvinnors lust eller njutning, säger Inti Chavez Perez.

Myterna kring oskuld säger att rätten till lust tillkommer mannen. Kvinnans ansvar är att hantera den.

– Oskuldsnormerna lär oss att kvinnan är sexuell vårdnadshavare för sin manliga partner och att det är hennes uppgift att ge honom en massa saker, även om det gör ont. Vi vet att tio procent av Sveriges kvinnliga befolkning har samlagssmärtor.

På så sätt både speglar och reproducerar oskuldsnormen en syn på mäns och kvinnors sexualitet som påverkar sammanhang långt utöver det tillfälle då man för första gången har penetrerande sex.

Ja, ibland sträcker de sig ända in i det undermedvetna hos en medelålders journalist.