Skrädat mjöl – en värmländsk tradition

Skrädat mjöl är en värmländsk tradition. Margareta Edsgård har skrivit en bok om den lokala seden som uppskattades av Selma Lagerlöf.

Det sägs attSelma Lagerlöf började varje morgon med en skål skrädmjölsvälling. På toppen en gräddros. Efter det var hon redo för ytterligare en arbetsdag som författare, akademiledamot och hemmansägare. Och värmlänning, förstås.

Margareta Edsgård har specialiserat sig på den värmländska mattraditionen och har nu skrivit en bok om skrädmjölet, unikt för detta landskap.

– Det är ett havremjöl som efter rostningen skalas och mals. Skräda betyder just att skala. Skrädmjölsdrömmar är underbart goda. Och Stöpaforskaka med lingon, pannkakor, våfflor… Mjölet har en smak av nöt som gör kakorna extra goda.

Nävgröt av skrädmjöl med stekflott och fläsk var vanlig mat för skogsarbetarna förr.

– Gröten var så tjock att man tog den i näven, därav namnet, och doppade den i det varma fettet.

Rostningen sker i ett runt kärl med gjutjärnsbotten och med en omrörare som ser till att havrekornen inte bränns vid. Processen tar några timmar.

– När röken blir blåaktig är rostningen klar.

I juni för fyra år sedan bildade Margareta Edsgård tillsammans med några andra entusiaster den ideella föreningen Värmländskt skrädmjöl.

– Under arbetet sökte jag efter en bok om detta märkliga mjöl. Det fanns visserligen ganska mycket skrivet, men inte samlat i en enda bok.

Skrädmjöl: det värmländska mjölet berättar inte bara den spännande historien om detta speciella mjöl utan skildrar också de tre kvarnar som finns i dag: Björkaholm Qvarn, Femtå Qvarn och Stöpafors Kvarn. Dessutom innehåller boken recept.

Finns en framtid för skrädmjölet?

– Det tror jag verkligen. Det hantverksmässiga ligger i tiden, det finns ett stort intresse för mjöl utan gluten och bakning är ju verkligen populärt just nu.