Den här artikeln finns tack vare att våra medlemmar betalar för god journalistik.

Bli medlem idag!
Amineh Kakabaveh

Politiska vildar – outsiders med makt

Foto: Ylva Sundgren

1700-talsfilosofen Rousseau hyllade den ädle vilden, men vad han skulle ha tyckt om Amineh Kakabaveh vet vi inte. ”Jag är en civiliserad människa”, säger den partilösa, som hade makten att störta en regering.

I somras höll hon hela landet i spänning. Skulle den före detta peshmergasoldaten rösta rött mot Stefan Löfven?

Hon tänkte inte ge sig, nämligen. Januariavtalets paragraf 9 om att bevara välfärdsmarknaden måste bort. Bort! Hela den sköra mandatkonstruktionen från 2019 stod och svajade.

Ute var det 30 grader varmt. Folk ville vara lediga, men Sverige hade ingen regering.

2019 gjorde riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh och Vänsterpartiet dramatiskt slut med varandra. Den starkaste parten i en sådan konflikt brukar vara partiet.

Men inget är sig likt i svensk politik, där riksdagsledamöter röstar med partilinjen i 99,6 procent av alla voteringar. Efter två års lösdrift i riksdagshuset fick Kakabaveh den 7 juli 2021 sin största stund i politiken. På vilden hängde regeringsfrågan.

– Jag är inte vilde. Jag är en civiliserad människa, sade hon i talarstolen.

Parlamentariskt var hon snarare ett eget parti.

En intervju med Amineh Kakabaveh är en utmaning. Hon kan prata även på utandning som om varje levande sekund måste användas till kampen mot hedersförtryck och marknadssamhälle. Mycket riktigt har hon en stark identitet som aktivist. 2005 startade hon föreningen VHEK (Varken hora eller kuvad) och hennes konflikter med Vänsterpartiet handlade främst om hur hedersfrågorna skulle hanteras. Vilden Kakabaveh tycker i dag att det är hennes gamla parti som är fördärvat, inte hon.

Partiet tycker säkert annorlunda, men vi lämnar den konflikten åt sidan. Och frågar i stället vad Jean-Jacques Rousseau skulle ha tyckt. 1700-talsfilosofen som hyllade ”vilden”.

Själv var han en krånglig, känslig och bångstyrig person. En individualist som ändå blev en förtrupp för socialismen och hävdade att det fanns en kollektiv ”allmänvilja”.

Vilden var inte ond för Rousseau. Vilden var ädel.

Amineh Kakabaveh lutar åt samma håll.

– Jag känner mig som en viktig röst. Alla borde bli vildar om de bedömer att demokratin är hotad, säger hon.

I riksdagen har de periodvis varit som en liten klubb. Skådespelerskan Solveig Ternström, känd också som Årets yrkeskvinna och Årets värmlänning, satt under 00-talet i riksdagen för Centerpartiet, men lämnade C efter Alliansens kärnkraftsuppgörelse 2009. Vid samma tid fanns en moderat riksdagskvinna som var arg på hela upplägget med folkvalda som degraderas till ”knapptryckarkompani”. Hon hette Anne-Marie Pålsson, var nationalekonom och uppfann RUT-avdraget. Trots att hon hade fått större genomslag än de flesta enskilda politiker kritiserade hon systemet. Formellt blev hon inte vilde, partimedlemskapet behöll hon tills hon lämnat riksdagen.

14 av totalt 33 riksdagsvildar har varit kvinnor.

– Anne-Marie var självständig och stod för sin sak, jag tyckte väldigt mycket om henne. Solveig, Anne-Marie och jag pratade mycket och uppmuntrade varandra. Vi diskuterade inte ideologi, men kunde ändå ge varandra stöd. Det fanns även några miljöpartister i onåd, de fick inga politiska uppdrag, även om de kvarstod i partiet. Var och en av oss var bestraffad, säger

Amineh Kakabaveh och tillägger:

– Gudrun Schyman lämnade ju Vänsterpartiet för att bli politisk vilde. Det finns många starka kvinnor bland vildarna.

Statistiken ger visst stöd för den teorin. Sedan 1907 har 14 av totalt 33 riksdagsvildar varit kvinnor, trots att kvinnor ända fram till 1990-talet var kraftigt underrepresenterade. Bland namnen finns legendaren och rösträttskämpen Kerstin Hesselgren som valdes in 1921. Hon var vilde i tio år mellan 1924 och 1934. Färgstarka Annika Åhnberg lämnade Vänsterpartiet 1992 men stannade som vilde till 1994. Orsak: EU-frågan. När Göran Persson blev statsminister 1996 blev Annika Åhnberg hans första jordbruksminister.

Bland vildmännen har kändisfaktorn varit klart lägre. Hälften av totalt tolv vildar sedan 2010 har varit Sverigedemokrater, bland dem Mikael Jansson som var SD:s partiledare under tio år innan han besegrades av Jimmie Åkesson 2005. En annan SD-vilde var svärmor till Jimmie Åkesson. Hon lämnade inte bara partiet utan så småningom också landet. (Hon är inte heller svärmor längre, åtminstone inte till Jimmie Åkesson.)

Av SD:s sex vildar har fyra hoppat till det högerextrema Alternativ för Sverige.

Finns det en slutsats att dra där, kanske? Nya partier, orutinerade politiker?

Ja, kanske. Missnöjespartiet Ny Demokrati lyckades på bara tre år i riksdagen under 90-talet producera fyra vildar. En av dem, överläkaren Johan Brohult, började rösta med Moderaterna i stället. Åt andra hållet, från Moderaterna till vilde, gick en annan läkare som hette Göran Thingwall. Han gav grönt ljus när riksdagen röstade om att erkänna folkmordet i Armenien 2010. I hans forna parti höll utrikesminister Carl Bildt hårt i piskan. Folkmordet inträffade 1915, men ett erkännande ansågs ännu 105 år senare skada Sveriges relation till Turkiet. Men Göran Thingwall stod på sig: ”Äntligen är jag fri att göra som jag vill och rösta enligt min övertygelse. Hade jag varit en sann moderat och inte satt mig in i ärendet så hade jag litat på partikamraterna i utskottet och röstat som dem”, sade han till SvD efter beslutet.

Kvinnokön, stark personlighet och en stark yrkesposition utanför politiken tycks alltså spela in. I nya partier verkar risken att förvildas vara extra hög.

Jag kan inte bara tycka som alla andra.

Men ytterst sällan får vilden den makt som Kakabaveh fick i juli.

Om förhandlingarna säger hon:

– Det var inte så svårt. Jag sa till Socialdemokraterna att alla mina förslag var klassisk socialdemokratisk politik. De svarade: ”Du har rätt, men på grund av det politiska läget har vi inte kunnat driva den politiken.”

Jag sa: ”Då måste ni ändå prata om den. Sedan får ni säga att den inte går att genomföra.”

Bland Amineh Kakabavehs segrar: att hedersbrott får en egen brottsrubricering. Och att Socialdemokraterna och hon motionerar mot religiösa friskolor och vinstjakt.

– Det känns bra. Man får ingenting gratis. Och jag kan inte bara tycka som alla andra.

Sa vilden.

Och släppte fram Löfven.