Kore-Eda Hirokazus nya film Min vackra stjärna handlar om barnhem, adoption och barnhandel i Sydkorea. I filmen är slutet ljust, men verkligheten är dystrare. Vi har träffat dem som aldrig blev adopterade, de som länge hoppades, men som blev kvar på barnhemmet.

Första gången Se-young förstod att hon var annorlunda gick hon i andra klass. Hennes skola var på ett läger med barn från andra skolor.

– Vi visste inte om att vi var barnhemsbarn. Personalen hade inte pratat med oss om det. Men de andra barnen visste och började mobba oss för att vi var föräldralösa. Vi gick nästan alla in och slogs mot dem.

Se-young är nyvaken när vi träffas på ett kafé i Seoul efter att jag ringt och frågat var hon är. Hon är 22 år, bor ensam och pluggar just nu till universitetsinträdesprovet. Men det var inte studierna som höll henne vaken och fick henne att försova sig.