Så ska Sverige klara en krasch i betalsystemet

I Sverige betalar de flesta med kort. Men vad gör vi när systemet pajar? Centrala aktörer har övat på att hantera en sådan kris genom att spela spel.

I början av juli drabbades en stor it-leverantör av en internationell utpressningsattack vilket gjorde att många stora svenska företag – bland andra Coop, Apotek Hjärtat och SJ – inte kunde ta betalt. Kassasystemen hade havererat. Coop valde att stänga de flesta av sina 800 butiker i väntan på att problemet skulle lösas.

Sverige är ett av världens mest it-beroende samhällen. Det gör oss extremt sårbara för störningar i de elektroniska systemen, vilket i sin tur kan leda till stora problem när det gäller tillgång till livsmedel, drivmedel, vård etcetera.

Detta har varit utgångspunkten forskningsprojektet Om betalsystemet kraschar som beställts och finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Forskarna har låtit aktörer öva på olika störningsscenarier genom att spela rollspel, där ett fiktivt samhälle drabbas av en situation där kortbetalningar inte är möjliga under tio dygn. Vad gör handeln? Bankerna? Företagen? Vårdapparaten? Transportsektorn? Myndigheterna?

– Våra deltagare har kunnat öva på hundratals varianter av samma händelseförlopp och på så sätt vara beredda på alla tänkbara scenarier. Deltagarna har inte bara fått en förståelse för hur det drabbar den egna verksamheten, utan även hur deras val påverkar andra aktörer – en kunskap som bygger bättre och tryggare krishanterare, säger Joeri van Laere, projektledare och krisforskare på Högskolan i Skövde, till forskning.se.

Projektet har omfattat 21 speldagar i 14 län och en av många lärdomar är att samverkan är nyckeln till att klara en längre betalningsstörning. I stället för att sätta den egna verksamheten främst är en ”bäst för alla”-attityd det som ger de mest positiva resultaten.

– Under spelsessionerna blev det tydligt att ju mer deltagarna resonerade fram en åtgärd, desto bättre effekt fick den. Aktörerna behöver öva samma scenario flera gånger tillsammans för att bygga den helhetssyn som mildrar effekten under en betalningsstörning, säger Joeri van Laere.

Projektet har pågått sedan 2016, avslutades på försommaren och landade i slutsatsen att vi måste ta fram alternativa betalningslösningar, som olika former av krediter eller förskottsbetalda kort, som kan användas som komplement till uppkopplade kortbetalningar.

Efter it-attacken i juli sa Jonas Milton på MSB till SvD:

– Det visar att det här projektet är relevant och att sårbarheterna måste tas på allvar. Det visar också att vi måste ha förnödenheter hemma och att butiker måste ha offlinelösningar.