Så blev svensken besatt av aktier

På fyra år ökade omsättningen på Stockholmsbörsen från 1,9 till 125 miljarder kronor och Sverige gick om USA som världens aktietätaste land. Hur gick det egentligen till när aktiesparande blev en folkrörelse?

Jan Bolmesons intresse för pengar väcktes när han var 13 år. Pappan hade gått bort i hjärtinfarkt och allt vändes upp och ner. Jans mamma visste inte om de hade råd att bo kvar i huset.

– Där och då bestämde jag mig för att aldrig hamna i en situation där jag inte har några pengar. Jag var rädd, för jag insåg att mattan kunde ryckas undan när som helst. Och det bästa skyddet mot det är en stor påse pengar.

Han slår igen datorn och tar täten nerför källartrappan i familjens villa i Malmö. Lyfter undan ett tygskynke och kliver in i inspelningsstudion. Jan Bolmeson har bloggat sporadiskt om privatekonomi sedan 2007 och nu har han och frun Caroline hittills spelat in drygt 430 avsnitt av den filmade podden Rika tillsammans.

Men han vill inte se sig som influencer i aktie- och fondsparande. Eller som rikedomscoach.

– Nej, jag kallar mig hellre folkbildare.

Han justerar skärpan på de tre kamerorna. Klappar händerna för att kolla ljudet. Caroline tar plats vid den andra mikrofonen. Dagens avsnitt om bankernas höga fondavgifter kommer att ses av 40 000 personer och leda till nya diskussioner på Rika tillsammans forum. Där finns i dag 645 000 inlägg i 30 500 olika privatekonomiska ämnen.

Utanför den lilla studiobubblan sjunger blåmesar och talgoxar. Skolbarn skrattar och stojar i parken.

En rikedom som är gratis – men Rika tillsammans handlar också om rikedom bortom pengar. Om att spara klokt för att ha råd att köpa sig mer fri tid.

Mer frihet.

Hur började den här drömmen om att bli ekonomiskt oberoende och rik på aktier? 

Orsi Husz, professor i idéhistoria vid Uppsala universitet, har ägnat mycket tid åt privatekonomins historia. Hon har skrivit om hur det gick till när ”vanligt folk” blev kunder i affärsbankerna och erbjudna mängder av finansiella produkter.

– Mitt intresse började när jag som doktorand forskade om lotterier. Då blev jag också intresserad av pengarnas kulturhistoria, säger hon.

I mitten av 1900-talet var bara cirka tre procent av Sveriges befolkning aktieägare.

– Men från 50-talet och framåt blir aktier allt vanligare att äga bland mindre rika. Det startas aktieklubbar och de första aktiefonderna kommer till. Även Fredrika Bremer-förbundet startar en utbildning i aktiekunskap för kvinnor. Kvinnlig emancipation och aktieägande kopplades nämligen samman.

Parallellt med det ökade intresset för aktier blev allt fler svenskar bankkunder. Fram till 1950-talet fick de flesta sin lön direkt i handen.

– Från sent 50-tal flyttades löneutbetalningarna successivt över till bankerna. Det får en enorm betydelse. Att sköta löneutbetalningarna var väldigt kostsamt för företagen och de blev glada när bankerna erbjöd den tjänsten. För bankerna innebar det att de kunde börja inskolningen av svenskarna i att bli bankkunder.

1960 skrev Bank- och finansinspektionen till regeringen att ”strävandena att sprida aktieägandet är värda att uppmuntras såsom ägnade att underlätta företagsamhetens finansiering”. Ett par år senare tillsatte regeringen en aktiefondsutredning.

I november 1965 ville dock finansminister Gunnar Sträng införa en evig aktievinstskatt. Ett antal instanser skulle få tycka till om förslaget, men det fanns ingen som förde aktieägarnas talan. Det fick Carl Swartz, analytiker på tidningen Affärsvärlden, och Lars Ramklint, journalist på Veckans affärer, att reagera. 1966 var de med och bildade föreningen Aktiespararna som i dag har 70 000 medlemmar och är världens största organisation för aktiesparare.

Orsi Husz konstaterar att börsen inte längre var ett privilegium för en liten klick.

– Det är tydligt hur löntagaren, delvis med statliga reformer och delvis med praktiska reformer av löneutbetalningar, omvandlades till först en bankkund och sedan till en sorts finansaktör.

Men under 1970-talet skulle allt det där vända.

Intresset för aktier rasade.

David Larsson Heidenblad är docent i historia vid Lunds universitet. Hans arbetsrum på andra våningen är trångt och långsmalt. Det ligger böcker även på stolarna. Välj rätt aktier heter en. Bli rik på aktier en annan.

David Larsson Heidenblad började läsa aktiebloggar för några år sedan och hittade en Sifo-undersökning från 80-talet som påstod att Sverige var världens aktietätaste land.

Historikern i honom blev nyfiken. Varför är vi svenskar besatta av aktier?

– Jag tror att mycket kan spåras tillbaka till sent 70-tal och tidigt 80-tal och kontroverserna kring löntagarfonderna, säger han.

Frågan är om det går att hitta två decennier som är så olika ur aktiesynpunkt.

– Under 70-talet var inflationen hög medan börsen och aktiesparandet var på en låg nivå. Näringsliv och marknadstänkande stod inte högt i kurs. Den som köpte aktier för 1 000 kronor 1970 hade bara 563 kronor kvar 1980, säger han.

Men så kom förslaget om att inrätta löntagarfonder som skulle öka fackförbundens inflytande över de stora företagen. Det fick partierna till höger att se rött.

– Det väckte starka motreaktioner och ett offensivare organiserat näringsliv. De kontrade och ville på olika sätt försöka skapa en större förståelse och legitimitet för saker som vinst, företagande och entreprenörskap och den samhällsnytta det bidrar till.

Att bredda ägandet och skapa fler småsparare var viktiga pusselbitar i att popularisera aktien

Ett sätt var att bilda stiftelsen Aktiefrämjandet 1976. Olle Wästberg, som avled i oktober 2023, var publicist, diplomat och liberal politiker. Han berättade i boken I tidens skugga hur det gick till:

Håkan Gergils, dåvarande ordförande för Aktiespararna, sökte en dag upp Olle Wästberg i hans fritidshus utanför Strängnäs. 29-årige Wästberg fick erbjudandet att bli vd för Aktiefrämjandet. Håkan Gergils uppdrag skulle bli att sprida kunskap om aktier och försöka vidga aktiesparandet i Sverige.

Han skaffade en lokal i Stockholm, anställde personal och utformade en verksamhetsplan. Aktiefrämjandet fick bland annat till ett samarbete med Förenade landsortstidningar som resulterade i att nästan alla lokaltidningar dagligen började redovisa börskurserna och publicera en aktieskola.

1979 arrangerade Aktiefrämjandet Sveriges första SM i aktiesparande. Deltagarna fick placera 25 000 fiktiva kronor i en portfölj med fem olika aktier.

Skolfröken Marianne Ejby från Bandhagen tog hem första etappsegern. På en månad hade värdet på hennes portfölj stigit med 17,7 procent, samtidigt som börsen som helhet hade backat med 6,9 procent.

När mästerskapet summerades hade det lockat 50 000 deltagare. En succé och bra reklam för att spara i aktier. Kanske bidrog Aktie-SM även till att antalet aktieägare ökade från 600 000 till en miljon på bara fyra år i skarven mellan 70- och 80-tal.

Omsättningen på Stockholmsbörsen ökade från 1,9 miljarder i slutet av 70-talet till 125 miljarder år 1983.

Året efter lanserades allemansfonderna, ett förslag från Socialdemokraterna. Allemansfonderna ersatte de tidigare aktiesparfonderna, som den borgerliga trepartiregeringen med Centern, Folkpartiet och Moderaterna hade infört. Ironiskt nog hade Allemansfonderna ännu mer generösa skatteregler och marknadsfördes med en retorik som betonade individuell rikedom.

– Att bredda ägandet och skapa fler småsparare var viktiga pusselbitar i att popularisera aktien, säger David Larsson Heidenblad. De statliga sparstimulanserna var mycket viktiga, särskilt på sikt. Dessutom gick börsen väldigt bra under hela 80-talet och hundratusentals människor fick se sina pengar växa.

På bara tio år steg Allemansfondernas totala förmögenhet till 140 miljarder. För en del hushåll betydde det att de efter några års sparande kunde lösa sina huslån och bli skuldfria.

Aktiens segertåg kröntes med pensionsreformen som i princip tvingade alla att placera en liten del av pensionen, premiepensionen, i aktiefonder som man antingen kunde välja själv eller låta staten bestämma. Därmed var vi alla – indirekt – investerare.

Antalet svenskar som direktägde aktier skulle också öka stadigt under kommande decennier. Inte minst genom folkaktien Telia.

– Under den fortsatta utvecklingen av 2000-talet tror jag att nätmäklarna Avanza och Nordnet varit mycket viktiga för den svenska aktiekulturen. De har underlättat aktiesparande, men också varit skickliga på att bygga en hel kultur runt det, inte minst digitalt, säger David Larsson Heidenblad.

Litteratur med råd om aktiesparande är en egen genre. Tobias Schildfatär en av många som lyft pennan.

Vi stämmer träff utanför Malmö börshus. Han kommer gående med sin bok Vägen till din första miljon, boken där han myntade begreppet ”min pengamaskin” om aktier och aktieutdelningar. Boken har sålts i över 100 000 exemplar sedan den gavs ut 2010.

– Jag ville skriva om pengar och ekonomi på ett enkelt sätt som kunde inspirera andra, säger han.

Han verkar ha lyckats. Tobias Schildfat har en hel pärm full med läsarbrev och får fortfarande nya.

Han blev aktiesparare som 15-åring. Det började med att han fick två aktier i ett investmentbolag i julklapp av mormor och morfar.

– Jag visste inte vad aktier var, men blev intresserad och lärde mig mer. När jag skulle köpa fler på banken i Bjuv fick jag ha med mig tillstånd från mina föräldrar, säger han och skrattar.

Hans korta svar på varför svenskarna älskar aktier lyder:

– Den svenska börsen är den bästa i världen. Den har gett högst totalavkastning i genomsnitt per år de senaste hundra åren. Om ens investeringar går bra berättar man det gärna för andra, säger han och lyfter fram föreningen Aktiespararna.

– De har varit med och skapat en folkrörelse kring att investera. Jag tror inte att andra länder har några liknande medlemsorganisationer som varit lika stora och betydelsefulla.

En tredje förklaring är våra välfärdssystem, tror Tobias Schildfat.

– Vi har vant oss vid att staten finns där och hjälper oss om det behövs. Det kanske gör att vi vågar ta mer risker privat och investera. I andra länder måste man oftare lita lite mer på sig själv, man kan inte räkna med samma hjälp från stat och välfärdssystem. Då är man kanske mindre benägen att ta en risk. Dessutom har vi successivt blivit vana vid att investera och den vanan förs över från generation till generation.

Men aktiehandeln har en mörk baksida. Varför skulle den annars behöva varningstexter?

Ekonomijournalisten Andreas Cervenka, som 2022 nominerades till Augustpriset för sin bok Girig-Sverige, har liknat aktiemarknaden vid ett höghastighetståg framfört av lokförare som är både blinda och svagbegåvade.

Och Finansinspektionen konstaterade i en analys att svenska investerare, främst unga män, förlorade 72 miljoner kronor på Gamestop-hajpen 2021, då det spekulerades kraftigt i det amerikanska spelbolaget.

I aktier eller billiga globala indexfonder? I fondrobotar eller bankernas aktivt förvaltade branschfonder?

Den svenska vården har de senaste tre-fyra åren börjat ta emot patienter som är beroende av handel med värdepapper. Än så länge rör det sig dock inte om så många vårdbehövande.

– Men sannolikt ska man utgå ifrån att det finns ett mörkertal. Vi når inte ut med vår verksamhet tillräckligt bra ännu och en del tror nog inte att de lider av något som kan jämställas med ett beroende, säger Anders Håkansson, överläkare som arbetar med spelberoende på Malmö beroendecentrum.

De patienter han träffat lider av ångest och känslor av hopplöshet. De behandlas på samma sätt som andra spelberoende – med KBT, kognitiv beteendeterapi.

– Den långsamma aktiehandeln som involverar mycket planering har inte någon stor beroendepotential. Det som triggar beroendet är de snabba formerna där det går väldigt kort tid mellan satsade pengar och resultat. Där man hela tiden omsätter en vinst eller en förlust i nya satsningar, säger han.

Aktier är en riskfylld bransch.

Jan och Caroline Bolmeson vet. De har förlorat sitt kapital två gånger om.

Inom aktievärlden handlar diskussionerna om hur man sparar bäst och säkrast. I aktier eller billiga globala indexfonder? I fondrobotar eller bankernas aktivt förvaltade branschfonder?

Vilken strategi hade Marianne Ejby, läraren som krossade allt motstånd i första etappen av Aktie-SM? Hon satsade på-Gotlandsbolaget som blev den aktie som steg mest av alla på Stockholmsbörsen.

Lusläste hon deras årsredovisning och räknade på jämförelsetal?

Nej, hon valde Gotlandsbolaget för att hon hade bott ett halvår i Visby och tyckte om Gotland.

Ur Tidningen Vi #1 2025.

Läs mer:

Kollektivkrogen i Malmö har 74 delägare

När Konsum kom till byn