Därför sitter så många svarta i amerikanska fängelser

Hur ska man förstå överrepresentationen av afroamerikaner i USA:s fängelser? I en aktuell avhandling lanseras en ekonomisk förklaring, utifrån att slaveriet övergick i straffarbete.

Den pågående Black Lives Matter-debatten handlar till stor del om strukturell rasism inom amerikanska poliskåren och rättsväsendet. Hur ska man annars förklara den markanta överrepresentationen av svarta i USA:s fängelser? 6,5 procent av USA:s befolkning utgörs av svarta män, men 40 procent av internerna. Svarta döms generellt till längre fängelsestraff än vita, för samma slags brott.

I en ny doktorsavhandling i nationalekonomi går Melissa Rubio tillbaka till slaveriets dagar för att söka de ursprungliga orsakerna till diskrimineringen.

När slaveriet förbjöds efter inbördeskriget 1861–1865 förlorade den lukrativa plantageekonomin i amerikanska södern plötsligt en ansenlig mängd arbetskraft som varit i stort sett gratis. Plantageägarna fick mycket svårt att få tag i personal som kunde ersätta de cirka fyra miljoner slavar som fanns vid inbördeskrigets utbrott.

I det författningstillägg som förbjöd slaveriet godkändes dock ”slaveri” eller ”ofrivillig tjänstgöring” som straff för brott, något som de vita plantageägarna kan tänkas ha utnyttjat. Detta har fram till nu dock inte gått att fastslå.

– Hittills har bevisen för detta påstående varit anekdotiska. Min studie är den första som empiriskt, med nationella data, utvärderar de historiska rötterna till det stora antalet fängslade svarta i USA, säger Melissa Rubio på GU:s hemsida.

Genom att kombinera folkräkningsdata 1850–1940 med gamla fängelsedokument och dokumentation av fångars arbete, som nyligen digitaliserats, har Rubio kunnat visa att det omedelbart efter avskaffandet av slaveriet skedde en stor ökning vad gäller fängslandet av afroamerikaner. Motsvarande ökning fanns inte bland vita. De svarta fångarnas arbete fick alltså, åtminstone delvis, ersätta slavarnas.

– Ett sätt att tolka mina resultat är att afroamerikaner för 150 år sedan greps för mindre brott och dömdes till arbetsläger för att arbeta på bomullsplantager, och att detta kan ha skapat en syn på svarta som potentiellt kriminella, som lever kvar än i dag, säger Melissa Rubio.

Mycket bestickande är att andelen frihetsberövade svarta minskade under år då jordbruket hade bekymmer med till exempel skadedjur eller översvämningar, och behovet av arbetskraft sjönk.

Rubios studie är det första försöket att studera ursprunget till rasrelaterade orättvisor i fängelsesystemet utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

– Jag tror att historien kan hjälpa oss att förstå nutida diskriminering av svarta inom rättsväsendet, säger Melissa Rubio.