Den här artikeln är inte gratis.
Du får läsa eller lyssna eftersom Vi-redaktionen har delat den med dig.
Mvh Peter Fröberg Idling
Sara Gordan nomineras till Vi:s litteraturpris
Sedan 1947 har Tidningen Vi:s litteraturpris delats ut. Genom åren har bland andra Astrid Lindgren, Sara Lidman, Mikael Niemi och Lina Wolff tilldelats priset. Nu står det klart vilka tre författare som nomineras för 2022 års pris. Här är kandidat 2.
Lyssna på artikeln
Sedan 1947 har Tidningen Vi:s litteraturpris delats ut. Genom åren har bland andra Astrid Lindgren, Sara Lidman, Mikael Niemi och Lina Wolff tilldelats priset. Nu står det klart vilka tre författare som nomineras för 2022 års pris. Här är kandidat 2.
Nomineras för ”Natten”
Motivering: ”Med den klaustrofobiska skildringen Natten, om hur inre och yttre kriser i ett föräldraskap sammanfaller, tar Sara Gordan sitt författarskap till en ny nivå. I effektfull kontrast mellan det precisa återhållna språket och den obevekliga kärleken har hon skrivit en djupt berörande roman.”
Just den här dagen är Sara Gordan omgiven av vatten. Hon undervisar på Biskops Arnös författarskola och är tillfälligt strandsatt. Den smala vägbanken mellan ö och fastland är översvämmad. En traktor kan behöva inkallas till undsättning.
Huvudpersonen i hennes senaste roman är i sin tur omgiven av natten. Någonstans därute i storstadsmörkret finns hennes fjortonåriga dotter, med alkohol, gränslösa vänner och avslagen mobiltelefon. Det är inte första gången. Ibland är hon borta i dygn. Det som gör moderns oro akut är att dottern måste hantera sin diabetes och ta sina insulinsprutor. Annars riskerar hon medvetslöshet, hjärnskador och till och med död. Någon räddande traktor finns inte att hoppas på.
Sara Gordan berättar hur hon länge letat efter ett sätt att skriva Natten. Materialet har prövats i flera oavslutade manus. Romanens frågor och känslor kan ju gestaltas på olika sätt.
– Men till slut kom jag till en punkt där jag var tvungen att gå rakt på sak. Det fick bära eller brista.
Berättelsen om den ensamstående modern med två barn, det ena med diabetes och det andra med ett livshotande hjärtfel, ligger nära Sara Gordans egna erfarenheter. Den är också förlagd till ett nära förflutet Stockholm. Hon tycker dock att kritiker och andra läsare har förstått att se att det är en roman, ett eget konstverk utifrån vissa faktiska händelser.
– Jag förhöll mig helt litterärt till det egna livet. Om det var något jag ansåg behövde sägas så hittade jag på en sådan scen.
Sara Gordans familj har hela tiden varit införstådd med vad slags roman hon har skrivit. Hennes egen dotter har också haft total vetorätt.
Berättelsen är i sig oerhört stark. Bortom det akuta tillståndet – rädda dottern nu! – handlar den också om ett barns frigörelseprocess. Ja, det ofrånkomliga slutet på livets stora kärlekshistoria – barn växer upp, blir sina egna och lämnar hemmet där de har varit själva hjärtat.
Men det är gestaltningen som gör Natten till ett litet storverk. Den precisa och återhållna prosan bildar en perfekt kontrast till de känslostormar som läsaren förstår finns mellan raderna. Spänningen mellan form och innehåll skapar en stoicism, målad i tragedins färgskala.
– Tidigare har jag öst på mer, men nu var jag väldigt återhållsam. Jag var också noga med att inte skriva ut så mycket känslor. Men jag bestämde även att det måste vara helt subjektivt berättat. Det var viktigt att inte påstå något om någon annan än mamman. På så sätt kan man också få syn på att det finns andra sätt att förstå det här.