Under vinjetten Vardagsmysterier reder vi ut små gåtor som vi inte ens visste att vi undrade över. Det här gången söker skribenten Joanna Górecka svaret på frågan varför löddrar tvålen.

Ända sen vi 3000 f.Kr upptäckte att en klump djurfett blandat med aska skapar en kemisk reaktion som löddrar och rengör har tvålen varit människans ständiga färdkamrat genom historien. Till tvålens höjdpunkter hör absolut när den ungerske läkaren Ignaz Semmelweis, på 1840-talet upptäckte att god handhygien drastiskt kunde minska dödligheten i barnsängsfeber, något som lade grunden till basala hygienrutiner inom vården.

Men även det senaste året har tvålen haft en, minst sagt, avgörande roll i våra liv. Få saker har varit så viktiga under pandemiåret som tvålen och dess förmåga att slå ut olika virus. Och inte bara för att begränsa spridningen av covid 19. Under förra året minskade förekomsten av ett stort antal andra smittsamma sjukdomar i Sverige, mycket på grund av den nya intensiteten med vilken vi alla tog oss an handtvagningen.

Tvålens trygghetsnät har länge varit livsviktig för oss. Tvål och vatten räddar liv. Då var det avverkat. Så, nu till pudelns kärna:

Varför löddrar tvålen?

Redan som barn fascineras vi ofta av bubblorna som skapas när vi gnider in rengöringsmedlet i händerna och gnuggar dem under vattnet. Den gräddiga lödderkänslan utövar en särskild lockelse på oss.

Och faktum är att vi får för oss att vi blir mer rena ju mer det löddrar. Brittiska tvålföretaget Stephenson Personal Care uppger att kunder jämt har frågor om hur mycket produkterna löddrar. Löddrig tvål associeras till bättre rengöringsförmåga. Det förhåller sig inte nödvändigtvis så att bästa lödderförmåga ger bästa tvättförmåga – men löddret är viktigt för att avlägsna smutsen.

Och ska man vara prudentlig så är det inte vattnet som får tvålen att löddra, utan tvålen som får vattnet att löddra.

Det som gör att lödder uppstår när tvål och vatten möts beror på det som på engelska heter foaming agents, vilket är otroligt gulligt. Lödderagenter! Löddrandets ombud. Det är lätt att föreställa sig små, företagsamma figurer med stramt hår, slips och solglasögon som går löddrandets ärenden. I praktiken är det nästan lika gulligt.

Foaming agents kallas även tensider. Det är ytaktiva ämnen. Och här kommer den gulliga biten. Man brukar beskriva att tensider har ”ett huvud och en svans”. Ett huvud som älskar vatten och en svans som älskar fett. Tensiderna minskar vattnets ytspänning och får vattnet att skumma. Huvudet är vattenlösligt medan svansen borrar in sig i fettet – på det viset kan smutspartiklarna simma fritt och vaskas bort.

Tensider finns i det mesta som löddrar.

Men, allt som glittrar är inte guld och allt som löddrar är inte tvål, som Dan Knoeppel noterar i en artikel i New York Times. Mycket av den flytande tvålen vi använder idag har egentligen lite att göra med äkta tvål. Men det är ett annat mysterium.

Status: Mysteriet tillfredsställande löst.