Den här artikeln finns tack vare att våra medlemmar betalar för god journalistik.

Bli medlem idag!
Yukiko Duke tipsar om läsvärda böcker.

Vårens bästa böcker – Yukiko väljer

Förlagen har spänt musklerna i vår. Yukiko Duke har valt elva favoriter bland vårens böcker.

11. Klara och solen

Kazuo Ishiguro

Översättning: Niclas Hval
Förlag: Wahlström & Widstrand

Huvudpersonen i Kazuo Ishiguros första roman efter Nobelpriset heter Klara och är en »artificiell vän«, en humanoid robot.
I väntan på att bli köpt, betraktar hon nyfiket människorna i butiken och försöker förstå varför de beter sig som de gör. Klara hamnar till slut hos tonåringen Josie. När Josie blir allvarligt sjuk, ställs Klara på svåra prov. Klara och solen påminner om en av Ishiguros starkaste romaner, Never Let Me Go.

I båda verken rör vi oss i en nära framtid, där vi har gjort vetenskapliga framsteg som skapar moralisk-etiska problem.Utan att skriva läsaren på näsan, ställer Ishiguro två viktiga frågor: Har vetenskapen rätt att gå hur långt som helst? Och hur definierar vi en människa?

10. Em

Kim Thúy

Översättning: Marianne Tufvesson
Förlag: Sekwa

I sina tre till omfånget nätta romaner med starka självbiografiska inslag – Ru, Mãn och Vi – har den vietnamesisk-kanadensiska författaren Kim Thúy poetiskt och precist berättat om flyktingens och immigrantens tillvaro. Hennes senaste roman, Em, handlar om hur tillfälligheternas spel formar och flätar samman några människors liv i Vietnam-krigets skugga. Här tar Kim Thúy ett stort kliv framåt i sitt författarskap, både tematiskt och formmässigt. För första gången skildrar hon krigets vedervärdiga grymhet fullt ut, men också den osjälviska godhet människor kan visa varandra som en protesthandling mot mördandet.

Den grupp människor som står i romanens centrum, överlever krigets fasor med sin mänsklighet och självkänsla i behåll – just för att de fortfarande har förmåga att visa godhet och kärlek. En stark återkomst av en av de författare som bäst satt ord på erfarenheter som många delar i vår tid.

9. Djur

Lise Tremblay

Översättning: Elin Svahn
Förlag: Rámus

Den fransk-kanadensiska författaren Lise Tremblay finns numera på svenska med fyra böcker. Har ni inte läst henne, så gör det! Hennes böcker är små till formatet och ser anspråkslösa ut, men hon är en makalös berättare som förtjänar många läsare. I likhet med Tremblays tidigare romaner utspelar sig hennes senaste verk, Djur, på landsbygden i norra Quebec.

Den ensamstående, pensionerade tand-läkaren Benoît har lämnat storstaden för ett stilla liv på landet. I hans lilla sömniga by har byborna förväntansfullt börjat förbereda sig för den årliga älg-jakten. Men när vargar siktas i byns utkant väcks gamla konflikter till liv. Vem har egentligen rätt att bestämma om man ska skydda eller döda vargarna?

Döden gör sig påmind även på andra sätt i den åldrande Benoîts liv: grannen Mina förbereder sig på sitt frånfälle och hans älskade hund Dan är svårt sjuk. Benoît mediterar över livet, det sköra, det vackra – och får läsaren att göra detsamma.

8. Läsa tankar

Tatjana Brandt
Förlag: Förlaget

Den finlandssvenska kritikern Tatjana Brandt är, i likhet med sin svenske kollega Kristoffer Leandoer, en läsare som med stor känslighet, öppenhet och nyfikenhet närmar sig andras texter. Att läsa dem båda väcker alltid ett häftigt begär efter att få läsa de böcker de skriver om.

I essäsamlingen Läsa tankar, en uppföljare till den glimrande Fängslad, berättar hon om fyra intressanta författare – George Eliot, Fjodor Dostojevskij, Ann Radcliffe och Ursula K. Le Guin – och deras verk. Men hon ställer också deras kreativa verksamhet i relation till sig själv och sin egen läsning. »Vad lär man sig om att leva av att läsa?«, frågar hon sig. Mycket, förstår läsaren. Ett genomgående tema i boken för samtliga fyra författare är kampen för att behålla det egna, personliga uttrycket, trots att det gått på tvärs mot samhällets konventioner och det allmänna kulturklimatet.

En härligt inspirerande bok om skrivande och läsande!

7. Brännande sol, isande vind, levande stäpp

Dulat Isabekov
Översättning: Bengt Samuelson
Förlag: Gün förlag

Vilken välsignelse det är att kunna förflytta sig med litteraturens hjälp! Dulat Isabekov, en av Kazakstans främsta författare och dramatiker, för oss i denna fina novellsamling ut på stäppen och låter oss möta dess människor. I det karga, natursköna landskapet försöker människor leva som de alltid har gjort, men den moderna tiden tränger sig på. Ungdomarna försvinner till städerna för studier, byarnas män tas ut i krig som förs långt borta, felplanerade höghus uppförs i missriktade moderniseringsförsök. Kulturkrockar uppstår som ibland är komiska, men för det mesta besvärliga för stäppens invånare.

Med en stor portion ömhet tecknar Isabekov sina porträtt av stoiska och kraftfulla människor som uthärdar prövningar med jämnmod. Med sin lyriska prosa och sitt intresse för vanliga människors liv ansluter Isabekov till den stora ryska, litterära traditionen med namn som Gogol och Gorkij.

6. Vid bandet

Joseph Ponthus
Översättning: Jenny Högström
Förlag: Weyler

Joseph Ponthus, som tidigare har skrivit böcker om socialt arbete, följer med sin fru till Bretagne. För att klara uppehället blir han tvungen att ta tillfälliga jobb genom en bemanningsfirma, där kontrakten är på två dagar – som mest. Han sliter på en räkfabrik, en tofufabrik och ett slakteri. Arbetet är tungt och monotont. Arbetskamraterna kommer från en arbetarklass som upplever sig sviken och har förlorat framtidstron. Många riktar sitt missnöje mot »babbarna« och säger sig vilja ha jakttillstånd på dem. Ponthus slår dövörat till och tänker på författare han älskar för att stå ut.

I 66 pregnanta, prosa-lyriska stycken beskriver han sin tillvaro: det tunga, monotona arbetet och de strategier han tar till för att inte malas ner av det. Tankarna går osökt till Günter Wallraffs klassiska reportagebok Längst där-nere. Som läsare blir man sorgsen ända in i själen över ett system som utsätter människor för detta omänskliga slit och bryter ner dem.

5. Min vän Natalia

Laura Lindstedt
Översättning: Camilla Frostell
Förlag: Norstedts

Finska Laura Lindstedt är en spännande och befriande originell författare. Hon fick sitt stora genombrott med romanen Oneiron, där sju kvinnor i tomrummet mellan liv och död berättar om sina liv.

I Lindstedts senaste roman är berättaren en mycket ambitiös psykoterapeut. En dag dyker den märkliga Natalia upp på mot-tagningen. Natalia har problem med sitt sexliv. Hon tänker tvångsmässigt på sex, men när hon ligger med någon förmår hon inte vara närvarande i stunden. Nu vill hon veta vad det beror på.

Till att börja med under-kastar sig Natalia lydigt terapeutens övningar, men snart dyker hon upp med en bandspelare för att spela in sessionerna. Ganska snart blir det oklart vem av de två som har makten över deras möten. Vem frågar ut vem? Och vad vill Natalia egentligen?

4. Skymningstid

Henrik Bromander
Förlag: Weyler

Henrik Bromander är en alldeles egen och intressant röst i den svenska samtidslitteraturen. Med skarp blick har han undersökt allt från urspårade kroppsideal och manligt självhävdelsebehov till elallergi och extremism i sina pjäser och romaner. I Skymningstid träder han fram som en stilsäker svensk John le Carré.

Romanen handlar om en allt aktivare fyrmannacell i ett hemligt, högerextremt nätverk i 1960- och 70-talets Sverige. I likhet med den brittiske thrillereleganten vet Bromander att hålla sig så nära verkligheten att fiktionen tycks fullständigt trovärdig: i berättelsens utkant utspelar sig flygkapningen på Bulltofta, IB-affären och ambassad-dramat. Cellens aktioner, som till en början närmast ter sig som larviga pojklekar, blir allt allvarligare och får värre och värre konsekvenser. Några av dess medlemmar börjar fråga sig hur långt de är beredda att gå för att uppnå sina mål.

3. Senseis portfölj

Hiromi Kawakami
Översättning: Lars Vargö
Förlag: Tranan

Vilken ljuvlig, välformulerad meditation över kärlek och vänskap den här romanen är! Den handlar om den 38-åriga Tsukiko Omachi, som lever ett ensamt och ganska händelselöst liv i dagens Tokyo. Var dag följer samma mönster: hon går till kontoret, gör sitt jobb utan någon större entusiasm och tar sig sedan hem via den lokala baren. Men en kväll blir hon tilltalad av en äldre man, som visar sig vara en av hennes lärare från gymnasiet. Hon minns honom vagt, men inte vad han heter och kallar honom därför Sensei, magistern. Sensei är lika ensam som Tsukiko: han är änkling och sonen, det enda barnet, bor långt bort. De två börjar umgås och ett starkt band växer fram mellan dem, men är det kärlek eller vänskap? Och vad är det Sensei har i portföljen som han envisas med att släpa omkring på?

2. Hummerns sköld

Caroline Albertine Minor
Översättning: Johanne Lykke Holm
Förlag: Wahlström & widstrand

Vad var det som gjorde danska Caroline Albertine Minors novellsamling Välsignelser till så stark läsning? Jo, hennes vidunderliga förmåga att sätta ord på känslor som ofta är svårdefinierbara: hon är en skarpsynt skildrare av familjerelationer.

Nu är hon aktuell med romanen Hummerns sköld. Den handlar om syskonen Ea, Niels och Sidsel, som tidigt mister sin mor. När modern dör, kan fadern inte hantera situationen. Han lämnar barnen och går helt upp i sitt arbete. Situationen påverkar de tre barnen starkt, de väljer olika strategier för att överleva: Ea far tidigt till USA och försöker skapa sig ett helt nytt liv, Sidsel lever ensam i en stark symbios med sitt barn, Niels hankar sig fram på småjobb.

Vad är en familj egentligen? Hur präglar vår uppväxt oss? Minor ställer känsligt tänkvärda frågor.

1. Shuggie bain Redaktionens val

Douglas Stuart
Översättning: Eva Åsefeldt
Förlag: Albert Bonnier

Året är 1981, platsen Glasgow i Skottland. Margaret Thatchers åtstramningspaket har slagit hårt mot den skotska staden. Industrierna, som en gång fick staden att blomstra, har lagts ner och industriarbetarna har förlorat sina jobb.

Männens sårade självkänsla gör arbetarkvarterens machokultur brutalare och mer destruktiv än tidigare. Kvinnorna får tidigt lära sig att de bara räknas som sexobjekt: våldtäkter och misshandel hör till var-dagen.

Pojken Shuggie känner sig främmande för den manliga kultur som omgivningen tar för givet att han ska växa in i: han blir retad för sin mjukhet och sitt feminina sätt. Den enda som verkligen ser och förstår honom är hans mamma, Agnes. Hon är vacker som Elisabeth Taylor och drömmer om ett bekymmerslöst liv, men hennes verklighet är grå och torftig.

Agnes bor i ett nerslitet bostadsområde intill en kolgruva med sin andre man, en rumlande häradsbetäckare, och sina tre barn. När mannen lämnar henne, går hennes värld i kras: hon börjar dricka. Drickandet gör henne så elak och oregerlig att barnen lämnar henne. Kvar blir till slut bara hennes yngste, Shuggie.

Åh, så hjärtskärande Douglas Stuart skildrar hans förtvivlade kärlek till sin missbrukande mamma! Men Stuart gör mer än så, han visar också att han är en vass samhällsskildrare i en livskraftig brittisk tradition.

I hans Bookerpris-vinnande debutroman värker sorgen över en stad som förlorat sin identitet, så till den milda grad att dess invånare inte längre orkar tro på fram-tiden, utan går ner sig kollektivt. Shuggie Bain är en makalös roman som stannar kvar länge inom läsaren.