Den här artikeln är inte gratis. Du får läsa eller lyssna eftersom JOSEFIN OLEVIK är medlem och har delat den med dig.

Kärlek i pandemins tid

Foto: Linda Bartlett

Lyssna på artikeln

Vad händer med familjen när vi får mer tid tillsammans? Vabb, arbete och hemmapluggande tonåringar i en härlig mix. Det spekuleras redan om både coronaskilsmässor och coronabebisar. Och nu är det påsk och familjehögtid.

På Holmön i Bottniska viken, känd från radions sjörapport, bor Lovisa Algesten. För några år sedan längtade hon och hennes kille till något vackrare och flyttade ut från Umeå. Början av april, när våren försöker bryta sig fram genom vintern, är en fin tid på ön.

– Jag bevakar några snödroppar utanför dörren som försöker ta sig upp, berättar hon.

Holmöborna vet en hel del om avskärmning. De är få som bor på ön, och vintertid är båttrafiken mellan ön och färjeläget Norrfjärden, strax utanför Umeå, inte riktigt att lita på. De senaste åren har is och vindar vid upprepade tillfällen tvingat färjorna, som vanligtvis avgår avgår fyra gånger om dagen, att ligga kvar vid kajen. Ibland flera dagar i rad.

Fungerande transporter är avgörande för Holmöborna. Inställda färjor kan innebära uteblivna paket från apoteket, missade tentor, tomma hyllor i butiken och att snickare går arbetslösa i långa perioder när virke och material fastnat på vägen. Att kommunikationerna strular innebär också oro: Vad händer om någon blir akut sjuk?

– Ibland tänker jag att det finns två personlighetstyper som kryper fram vid sådana tillfällen. En som får panik och känner sig kvävd och begränsad, och en annan som mår bra av de ramar begränsningen ger, säger Lovisa Algesten.

Blir du imponerad eller irriterad när din partner vill köpa hem torrjäst?

I nöden prövas vännen. Och familjen. Hur påverkas partners och familjer av att vi helt plötsligt förväntas begränsa vårt umgänge? När allt som ställs in istället måste äga rum inom hemmets fyra väggar?

För nära relationer finns det flera variabler som spelar roll i kriser. En rör den egna personligheten. Vem blir du i en kris? Följer du Folkhälsomyndighetens alla presskonferenser i direktsändning, eller stänger du av nyheterna om de står på? Låter du en hösnuva hindra dina ärenden i matbutiken eller ej? Får stugan stå tom över påskhelgen? Tänker du att ni ändå inte kommer träffa någon annan och åker? Blir du imponerad eller irriterad när din partner vill köpa hem torrjäst? Ger sex och närhet dig tröst, eller försvinner det från kartan vid stress? Och minst lika viktigt: vem blir din partner?

– En kris kan ta fram sidor hos ens partner man inte sett tidigare. Det kan vara positivt och negativt. Man kan känna beundran, eller besvikelse, och det kan få konsekvenser, säger psykologen och psykoterapeuten Liv Svirsky, som driver podden Barnpsykologerna.

Kriser är oförutsägbara. Därför är det inte så förvånande att folk reagerar annorlunda än man trott.

– Din partner hamstrar kanske handsprit och försöker sälja den dyrt på Tradera, fortsätter Liv Svirsky.

Tanja Suhinina, psykolog och sexolog, tror att många i efterhand kommer skämmas för att man inte tog situationen på allvar, eller för att man överreagerade.

– Man kan behöva konfronteras med sidor man kanske inte är så stolt över och omvärdera sin självbild. Frågan är om folk kommer ta tag i det, eller ignorera det, säger Tanja Suhinina.

Att bo i riktigt gles glesbygd utan offentlig service är slitsamt ur vissa perspektiv. Men Lovisa Algesten ser mest fördelar med begränsningen ö-livet innebär.

– Jag kan nästan tycka att det finns något mjukt och ombonat med att vara avskärmad ibland. Min puls går ner. Valmöjligheterna minskar och jag slipper fundera så mycket. Vi har ju allt vi behöver här. Men, det är inte så att jag uppskattar när färjetrafiken inte fungerar. Den är livsviktig.

Kan relationerLovisa Algesten bor på Holmön i Bottniska viken, Liv Svirsky är psykolog och Tanja Suhinina är psykolog och sexolog.

Nu när påskens röda dagar är här har Folkhälsomyndighetens rekommendationer redan givit många extra tid hemma med familjen – med eller utan jobbdator. I bästa fall upplevs den som något positivt, kanske rent av mysigt. En förälder som varit mycket frånvarande är plötsligt hemma. Du blir kanske tacksam över brädspelssamlingen som du annars irriterar dig på. Mitt i all oro kan det kännas fint att hinna ge mer stöd åt sin omgivning än vanligt.

Tillsammans klarade vi det. Så kommer en del familjer känna när Coronapandemin är över. Men förmodligen inte alla. Checklistan för att gå stärkt ur en kris följer ett känt mönster. För det första är ens ekonomi avgörande, både på kort och lång sikt. Är man en stor familj som bor i en tvåa och båda förlorar sina jobb, eller bor man i ett stort hus där barnen har egna rum och sparkonton? Sådant har betydelse. Det spelar också roll hur man mådde innan krisen började. Psykisk ohälsa riskerar att förvärras, medan god hälsa ökar din och relationens marginaler.

Ensamhet är en annan sårbarhetsfaktor. Helst ska man ha ett nätverk av vänner och familj som man håller kontakten med så gott det går. Dessutom är förmågan att känna efter, att kunna reflektera över sitt mående och hur det påverkar andra, att kunna be om hjälp och sätta gränser, viktiga personliga egenskaper i sammanhanget.

Puh.

Umgänget har krympt sen flytten till ön.

– Jag tränar just nu på att bli lite mer bekväm med att videochatta, mest är det min dotter som älskar att göra det med andra barn och farfar och fastrar och så vidare.

Lovisa Algesten tror inte hon blivit mer digitalt erfaren av att bo i periferin.

– Jag tror däremot att vi som bor här ute i allmänhet är bättre rustade för kris och ofrivillig isolering. De vinterdagar då isen varit för tjock för att färjan ska gå, för knagglig för att svävaren ska sväva, när vindarna varit för starka för helikoptertrafik, har ju alla som bor här och jobbar på fastlandet fått hitta speciallösningar.

Blåser det kuling bjuder till exempel lanthandeln på ”kulingkaffe”.

– Men det är en sak med hemkarantän och en annan sak med den ekonomiska kris som nu drabbar oss alla. Att du är en öbo som är van vid att ha möten via Skype betyder inte att du är van vid att plötsligt förlora ditt jobb eller vid att inte få tag i värktabletter för att folk hamstrar i panik. Där är vi alla lika små inför den här omskakande tiden vi står inför.

På egen handEnsamhet kan vara både en trygghet och en sårbarhetsfaktor. Foto: Inès d'Anselme

Generellt innebär oroliga tider också turbulens i privatlivet. När hemmet är den plats vi rekommenderas tillbringa vår mesta tid i är det de som redan far illa som drabbas mest. De som inte har något hem, och de som inte förknippar hemmet med trygghet. Från både Sverige och andra länder har det under de senaste veckorna rapporterats om ökat våld mot kvinnor i hemmet, och oro för vad som händer med barn som annars har skolan som sin fasta punkt.

Men även i välfungerande familjer kan den extra tiden tillsammans ge något helt annat än guldkant på tillvaron. Det är inte alla som likt den brittiska familjen Marsch förmår spela in en rolig och rörande sång om svårigheterna med att trängas hemma – som sen blir en viral succé.

Hur barn påverkas beror i hög grad på föräldrarnas stressnivå. Ovissheten om hur länge krisen ska pågå spär också på oron.

– Vi vet inte hur vi ska hushålla med våra resurser. I det här läget är det lätt att få katastroftankar. Kommer vi bli allvarligt sjuka? Kommer pengarna räcka? Kommer jag ha mitt jobb kvar, säger Liv Svirsky.

För en del kommer krisen bli ett tillfälle att syna sin relation.

– Det är inte så kontroversiellt att säga, men förmodligen kommer det vara en skilsmässotid efter det här, säger Tanja Suhinina.

Att umgås med kollegor handlar mycket om att gnälla

Men Tanja Suhinina ser inte mer tid tillsammans som den stora utmaningen för relationer i Coronatider. Det är själva omställningen med mycket nytt på kort tid som är det svåra – och hur vi utifrån våra personligheter och förutsättningar hanterar det. Det går helt enkelt inte att köra på som vanligt.

Vanligen finns ett slags ramverk. Är vi på jobbet behöver vi inte tänka på tvätten eller att barnen kräver uppmärksamhet. Att försöka vara lärare åt sina egna barn samtidigt som man jobbar hemifrån är något helt annat än en helg- eller semesterdag.
– Att umgås med kollegor handlar mycket om att gnälla – och det är bra. Men träffar man dem inte och är irriterad på sin jobbsituation är det viktigt att inte ta ut det på sin partner, säger Tanja Suhinina.

Allt det som nu sker i vardagen, och känslorna det väcker inom en, behöver man prata om. Det är alltså här superkrafterna att kommunicera och att reflektera över sitt eget mående och hur det påverkar andra kommer väl till pass. Om nödvändiga samtal uteblir riskerar det som tidigare var små problem att ställas på sin spets. Det blir plötsligt uppenbart vem som får jobba ostört, vem som inte får det, och hur ansvaret för barnen fördelas.

En viktig aspekt av kommunikationen handlar om gränssättning, som vi nu behöver bli tydliga med.

– Om man inte lärt sina barn att mamma finns kvar, men just nu behöver hon göra något annat, får man en smärtsam snabblektion i det, säger Tanja Suhinina.

Sex är också något man behöver prata om.

– Ett par som är kompatibelt sexuellt i vanliga fall behöver inte vara det nu, och pratar man inte om det blir det jobbigt, säger hon.

Relationer kommer prövas hårt i Coronatider. Men de separationer Tanja Suhinina förutspår kommer inte nödvändigtvis omedelbart. Och det på grund av lågkonjunkturen.

– Vi kanske går varandra på nerverna, men vi inser också att vi är beroende av varandra. Under ekonomiska kriser behöver folk hålla ihop för det praktiska, säger Tanja Suhinina.

Guldkant? Ibland är hemmalivet det bästa. Foto: Picsea

Årets påskbudskap om att stanna hemma hörsammas på många håll. Det gäller till och med påskkäringarna, som enligt statsministern ska lämna sina kvastar på parkeringen på skärtorsdagen. Fjällanläggningar bommar igen. Äldre släktingar på äldreboenden blir utan besök. Familjer i olika delar av landet träffas inte.

Att vi saknar våra nära och kära är något vi kan försöka uppskatta, menar Tanja Suhinina.

– Saknad väcker fina minnen och känslor. Nu kanske man kan reflektera över vad farmor betyder för en.

Inställda högtider, påskfiranden såväl som pesach och ramadan, kan dessutom leda till kreativa lösningar.

– Inför storhelger finns det många som bävar inför traditionella firanden som man inte känner sig helt bekväm med. I år uppstår en möjlighet att skapa firandet som man själv vill ha, säger Liv Svirsky.

Att umgänge avråds skulle kunna minska den sociala stressen. Det finns ju inget att missa. Man behöver inte fara runt eller försöka övertala motvilliga barn. Dyra aktiviteter är ändå inte aktuellt. Hetsen och förväntningarna sänks.

– På sikt skulle det här kunna påverka vårt sätt att leva, säger Liv Svirsky, som själv avverkat några middagar med vänner på andra sidan skärmen och uppskattar det.

– Vissa nya beteenden gillar vi kanske så mycket att vi håller fast i dem även när Corona-krisen är över.

– Det känns viktigt att understryka, det är absolut inte synd om oss på Holmön. Vi har ju valt det här livet. Däremot är det jobbigt när man påverkar andra med sitt logistikkrångel.

I påsk stannar Lovisa Algesten och hennes familj på ön. Stockholmsresan är inställd.

– Den största likheten mellan Coronakarantän och att bo på en stundtals svårtillgänglig plats, är kanske att allt skalas ner och blir snävare. Och framför allt, att vi måste lyssna när någon annan dikterar villkoren. I ena fallet är det en statsepidemiolog, och i det andra: kraftiga nordostliga vindar.