Peter Stormare har bott i Los Angeles i 30 år, och han längtar inte hem. Men den mångsidige skådespelaren har nu tagit på sig uppgiften att ärerädda en död bonde från barndomens Hälsingland. ”Vi har gjort samma resa, med hundra års mellanrum”, säger han.

Peter Stormare kör norrut på La Brea Avenue och vidare på Franklin. Vänstersvängen in på Outpost Drive är tillåten då det är söndag och trafiken loj. Molnen har äntligen lättat över Los Angeles, solskensstaden som de senaste dygnen har överfallits av ett oväder som har fyllt vattenreservoarerna och förstärkt känslan av apokalyps då den ena verksamheten efter den andra har släckt ner – teatrarna, biograferna, basketen, barerna. En skräckfilm från Hollywood med ett ovanligt oförutsägbart manus. Armageddon. Jakten på det försvunna vaccinet. Var är Bruce Willis och Harrison Ford när vi behöver dem?

– Det är mörka tider, oroliga tider, galna tider. Polarisering, rasism, aggressivitet, misstänksamhet, avundsjuka. Men, säger Peter Stormare och tar sats, förkunnar med rösten hos en väckelsepredikant som vill nå åhörarna längst bak i kapellet:

– Jag tror på en bättre värld när vi har tagit oss igenom den här prövningen. Jag är en fackelbärare. Att hålla upp den här facklan, att sprida ett ljus, det är min livsuppgift. Det är anledningen till att jag har placerats på jorden, i den här tiden, just här. Om inte jag klarar att hålla facklan, då blir jag bara ytterligare en av dem som bidrar till mörker.

Vi väntar på grönt ljus vid Mulholland Drive. Stormare skvätter handsprit i sina grovarbetarnävar innan han lägger sin högerhand på min, tittar mig i ögonen[Läs mer om Markus Wilhelmsons möte med Peter Stormare i Los Angeles](https://vi.se/artikel/sbPGkz5B-mNpP6kkd-08215) och säger:

– Det behövs inga fler på den mörka sidan.

Jag är ju svensk, det går inte över