Parisa Amiri: ”Jag är en evig nörd, eller tönt”
Parisa Amiri är den dubbla På spåret-vinnaren som egentligen skulle ha blivit jurist. Hon vill avsätta några despoter och därefter önskar hon sig tvillingar.
Lyssna på artikeln
Parisa Amiri är den dubbla På spåret-vinnaren som egentligen skulle ha blivit jurist. Hon vill avsätta några despoter och därefter önskar hon sig tvillingar.
Hur skulle du beskriva dig själv?
– Nyfiken och selektivt social arbetsnarkoman. Identitet tyvärr cementerad i högstadiet som en evig nörd eller dess rätta ord, tönt.
Vilket vägval i livet har format dig mest?
– Tveklöst att jag frångick persiska familjeplanen att bli jurist. Sen finns det absolut dagar som frilansare då jag undrar om det inte hade varit att föredra.
Vad skulle du ha gjort om du inte vore journalist och programledare?
– Arbetsnarkoman men jurist.
Vad uppskattar du mest hos en vän?
– Gudfadern-obehagliga krav på lojalitet, humor, skärpa, initiativrikedom och empati.
Vilken person har betytt mest för dig?
– Delad förstaplats mellan Gloria Steinem och Larry David.
Vilket karaktärsdrag hos dig själv är du mest trött på?
– Vad är jag inte trött på? Mest en tilltagande otålighet. Dränerande för både mig och andra.
Vad gör du helst en ledig dag?
– Tar den förebyggande citodonen för ryggskadan och sitter i ett antal biostolar.
Vad är din bild av lycka?
– Frånvaro av problem och plikter en portugisisk eftermiddag och, för att fortsätta på fantasin, i sällskap av någon jag trivs med.
Vad betraktar du som din största olycka?
– Personliga, utöver den ständiga, globala? Att det är så väldigt svårt att släppa tidigare upplevelser och det tillhörande, själsliga bagaget.
Vad skulle du göra om du vann 20 miljoner kronor?
– Köpa en kaffe på Arlanda. Förlåt. Nej, jag skulle nog leva hyfsat likadant men bränna allt på resor med familj och vänner.
Vilken är din största kulturupplevelse?
– Djupt orättvis fråga. Omedelbara tankar: När jag upptäckte Nora Ephrons essäsamlingar. När jag skulle se Amy Poehler med improvgruppen Asscat på Carnegie Hall och Tina Fey klev ut på scen. Tiden stod stilla och jag fick örfilas till liv igen. Farnaz Arbabis revolutionerande uppsättning av Cabaret på Dramaten, där fascism mötte eroticism. Johannes Anyurus De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, Gräns av Ali Abbasi, och så vidare i all evighet.
Vad ångrar du mest?
– Som en del, att jag stått ut med respektlöst och kränkande beteende från män i relationer i yngre dagar men även från usla chefer på arbetsplatser.
Bästa klimattips?
– Ekolådan! Genialt, både slippa plastmisären i grönsaksdisken och stötta ekobönder. Annars Humana second hand, Arkivet second hand och hyralternativ som Rent Routine. Låt oss rikta om lite av flygskammen mot modekonsumtionen.
När gråter du?
– Ofta men garanterat dag 14 i menscykeln, enligt en snabb titt i appen. Då räcker det med stråkarna efter ett brandtal i West Wing, reklam för sköljmedel eller att se om Cinema Paradiso.
Vad skrattar du åt?
– Standup, till exempel Elin Almén som jag antog skulle ta över programmet Svenska nyheter. Annars konstanta flödet av dumheter som omvärlden och jag själv står för.
Vilken är din viktigaste drivkraft?
– Jadu. Det ena är nyfikenhet, att få rota i och utforska angelägna frågor, det andra är väl att stävja tristess? Och att jag verkligen inte vill behöva ångra att ha missat en eventuellt spännande eller givande chans.
Vad skulle du vilja hälsa statsministern?
– Oavsett statsminister: att komma ihåg vad du stod för eller genuint ville förbättra när du började din resa och inte bara vem du försöker utmanövrera just nu i korridorerna på Helgeandsholmen.
Vad hatar du allra mest?
– Maktmissbruk. Apropå ovan? Förtryck och förnedring i stort.
Vilken talang skulle du helst vilja ha?
– Dyrkade Serena Williams som barn så får jag säga att ens ha ett uns av hennes talang? Och så försökte jag lära mig Successions ledmotiv och lekte med tanken på att briljera på piano.
Hur kan du tänka dig att dö?
– Förbrukad och döstädad. Absolut i sömnen i hög ålder, gärna att några enheter Don Julio (tequila) är boven i dramat efter en obetydlig högtid med trivsel kring en stor familj som absolut inte ska behöva ta farväl av mig i någon sjukhussäng.
Vad är ditt motto?
– What would a medieman do. Och haft i tolv goda år nu.
Vad önskar du dig mest av allt just nu?
– Diverse avsatta despoter, att koldioxiden i atmosfären bantas och rent tidsekonomiskt vore ett par biologiska tvillingar bra inom tre år.