Natalie Gerami skriver om sexförbrytarna hon mött

Under åren som biståndsarbetare träffade Natalie Gerami barn som fallit offer för sexhandel. När hon själv blev mamma blev arbetet för tungt mentalt. Nu är hon aktuell med romanen Bakom låsta dörrar som handlar om trafficking.

Tranströmerbiblioteket på Södermalm i Stockholm blir knäpptyst när Natalie Gerami berättar om människorna hon mött under sina år som biståndsarbetare i länder som Sudan, Sydafrika, Ghana och Nepal. Kontrasten mellan vår nuvarande verklighet, på mjuka sittunderlag, och historierna om hur barn luras iväg hemifrån för att bli sålda som sexslavar, är stor.

Natalie Gerami vet inte när hennes äventyrslust först väcktes till liv, hon tror inte att den kommer från uppväxten. Syskonen är nämligen inte alls lika äventyrliga som henne. Kanske kommer det från hennes pappas iranska farmor. Hon har hört historier om hur farmodern brukade ta en kappsäck på ryggen och vandra i Iran, det var närmast revolutionerande att en kvinna gjorde något sådant. Redan som 25-åring fick Natalie Gerami jobb som logistiker för Läkare utan gränser i Sudan. Det var också där hennes engagemang för barn växte.

– Jag såg ofta klotter på byggnader, som det var tydligt att barn hade ritat. Här i Sverige kanske ungdomarna skriver något fult ord eller så. I Sudan klottrade barn krigsscener. Det var det som de växte upp med, säger hon.

Efter sin tid i Sudan med Läkare utan gränser började hon arbeta för organisationerna Ecpat Sverige och World’s children’s prize, som arbetar för att utbilda barn om demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. För deras räkning reste hon runt i åtta länder och utbildade barn om sexhandeln. Hon träffade då barn som sålts, eller befann sig i riskzonen att bli sålda.

– Vid ett tillfälle i Sydafrika kände jag mig så otroligt förtvivlad över det barnen berättade, och skämdes över att jag kände så. Barnen hade upplevt det här och jag kunde inte ens lyssna utan att bryta ihop.

Hon fortsätter.

– Då brast jag helt enkelt och frågade barnen ”Hur ska jag kunna hjälpa er?” Då var det en liten flicka som sa: ”Det är ingen hemlighet det vi berättat, skriv om det så att världen får veta”. 

Det är helt vanliga svenska män med röda hus och gungställning på tomten som köper sex av barn

Flickans uppmaning blev startskottet till fackboken Tysta rop: barns berättelser om sexhandel, som kom ut 2015. Den berättar historien om fyra barn, Laxmi, Samson, Maeva och Fareeda, och deras  upplevelser av sexhandeln på olika platser i världen. Boken fick en hel del medial uppmärksamhet. Natalie Gerami var exempelvis med i Nyhetsmorgon i samband med att den släpptes. Men hon ville att fler skulle nås, och hon upplevde att många tyckte att ämnet var för tungt för att de skulle välja att läsa om det.

– Då var det en litterär person i min närhet som föreslog att jag skulle skriva en deckare istället, eftersom många läser deckare. Jag trodde att han skämtade först, säger Natalie Gerami. 

Med viss skepsis började hon skriva på deckaren Flicka saknad, som kom ut 2022. Nyutkomna Bakom låsta dörrar är uppföljaren i en planerad trilogi. Det har varit viktigt för henne att skriva deckare med respekt för de verkliga berättelserna som hon baserar dem på.

– Alla karaktärer av relevans har verklighetsbakgrund och så väver jag in de berättelser som berört mig allra mest i mitt arbete.

Natalie Gerami slutade arbeta på fältet när hon själv blev mamma 2013, då blev det för tungt mentalt. Men hon brinner för att sprida kunskap om ämnet, även utanför sitt författarskap. En period jobbade hon som reporter på P4 Gävleborg och 2017 när Musikhjälpen hade barnsexhandel som tema, deltog hon varje dag som expert. Hon upplever att det finns en större öppenhet hos allmänheten kring ämnet idag.

– En vanlig missuppfattning är att det här inte händer i Sverige. Men det är helt ”vanliga” svenska män med röda hus och gungställning på tomten som köper sex av barn. Sverige är ett så kallat efterfrågansland.

Hon har pratat med flera av dessa män.

– Vissa ursäktar sig med att den de köper sex av behöver pengar, de menar alltså att de hjälper dem genom att köpa sex.

Det blir dessutom allt vanligare att köpa sex på nätet. 2021 anmäldes cirka 2000 fall av utnyttjande av barn för sexuell posering. Vilket kan jämföras med 200 fall tio år tidigare, detta enligt en rapport från World childhood foundation. En sexköpare behöver inte längre lämna datorn, utan kan regissera ett övergrepp genom skärmen.

Sedan 2014, när hennes första bok Uppdrag Sudan kom ut, har Natalie Gerami åkt runt på skolor och föreläst om grooming (ett begrepp för när vuxna tar kontakt med barn och skapar en relation för att sedan utnyttja dem sexuellt) och sexhandel. Det har hänt vid upprepade tillfällen att flickor kommit fram till henne efter föreläsningar och berättat att de blivit utsatta för övergrepp på nätet.

– Många tänker att det bara händer barn och unga som inte har en trygg familj, det är absolut inte sant. Vet man inte om att detta sker kan man inte ställa rätt frågor som förälder. Förövare söker sig till sidor där barn finns, på hästspel eller vad som helst.

Även om det förekommer att kvinnor köper sex är den stora majoriteten av köparna män.

– Vi pratar ofta om att vi måste lära våra flickor att skydda sig, men vi borde prata mer om hur vi uppfostrar våra pojkar till att bli bra män.

Hur har det påverkat dig att arbeta med det här?

– Det har påverkat mig mycket. Jag lever med de här barnens röster i mitt huvud hela tiden. Jag känner ofta dåligt samvete. Men det har också gjort mig tacksam över småsaker. Baksidan är väl att jag kan bli lite raljant när folk klagar, och jag kan vara väldigt hård mot mig själv när jag har en dålig dag. Då tänker jag att jag inte har något att klaga över, säger hon.

Har du någon förhoppning om vad dina böcker ska leda till?

– Jag tror vi bara kan förändra genom kunskap. Genom medvetenhet kan vi uppmärksamma barn, som far illa och på så sätt göra skillnad. Jag hoppas att mina böcker ska leda till en ökad grad av medvetenhet och ett större engagemang för barnen i vår omgivning.

Läs mer:

Varför hånar alla Camilla Läckberg?

Anna Charlotta Gunnarson: ”Inga kvinnor jag talar med vill se skiten”