När talibanerna tog över
1996 åkte fotografen Per-Anders Pettersson till Afghanistan för att skildra ett land där en ny okänd rörelse successivt höll på att ta över. Han minns ett lamslaget folk och talibaner med fokus på att se coola ut. Nu återpublicerar vi hans bilder.
Lyssna på artikeln
1996 åkte fotografen Per-Anders Pettersson till Afghanistan för att skildra ett land där en ny okänd rörelse successivt höll på att ta över. Han minns ett lamslaget folk och talibaner med fokus på att se coola ut. Nu återpublicerar vi hans bilder.
Den 27 september 1996 intogs Kabul av den nya och nästan okända talibanrörelsen. I augusti 2021, 25 år senare, intog talibanerna Kabul på nytt – med den stora skillnaden att de idag snarare är ökända än okända.
En som var på plats i Afghanistan under 1996 var fotografen Per-Anders Pettersson, som var där på uppdrag av Newsweek. Han hade tidigare bland annat skildrat Gulf- och Balkankrigen samt Sydafrikas första demokratiska val. Bilderna han tog under Afghanistanresan publicerades även i Vi redan en månad senare. Omslagsrubriken var Tillbaka till medeltiden.
– Delar av Afghanistan, som staden Kandahar i södra delarna, hade blivit ockuperat redan 1994 men det fanns väldigt få bilder och inte så mycket information om vad som pågick. Vårt uppdrag var därför att rapportera om vad som skedde, berättar han.
Just osäkerhet och bristen på information kom att prägla teamets sex veckor långa vistelse i landet. Läget var instabilt, befolkningen rädda och det florerade många rykten. Frustrerande nog var det nästintill omöjligt att fotografera människor och miljöer.
– Jag har nog aldrig kommit hem med så lite bilder från en jobbresa, säger Per-Anders Pettersson. Ibland kunde man ta tillfället i akt och fotografera under några korta ögonblick. I Kandahar fick vi knappt gå ut, men hörde rapporter om hur människor fick händer och fötter kapade och därefter hänges upp i lyktstolpar. Eller blev piskade på gatorna.
I Herat, som är landets tredje största stad, var läget mindre oroligt. Många kvinnor vågade också ha framsidan på burkan uppfälld så att ansiktet syntes.
– Men så snart det kom en patrullerande pickup med talibaner så fälldes burkan ner, barnen gömde sig och unga killar rusade in på marknaden av rädsla att bli tvångsrekryterade. Hela gator låg plötsligt tomma. Folk var så skärrade och osäkra på vad som höll på att hända, säger han och tillägger:
– Jag gissar att det är precis samma stämning i landet idag. Det är en stark déjà vu att se rapporteringarna från Afghanistan.
Efter flera veckors förhandlingar kunde teamet besöka ett talibanläger utanför Kabul. De bodde med förbandet under flera dagar. Fotografen beskriver gruppen som gästvänliga, nyfikna – och naiva.
– De ville veta mer om var vi kom ifrån och var väldigt intresserade av fotoutrustningen och våra kläder. Överlag gav de ett fåfängt och världsfrånvänt intryck. De sminkade sig och fixade mycket med sin look som terrorister, men verkade inte särskilt samhällsintresserade. Det kändes mer som teater än ett möte med hårdföra krigare.
Ingen visste det inte just då, men bara några veckor senare skulle Kabul komma att invaderas – bland annat av gruppen de hade besökt. Då var Per-Anders Pettersson tillbaka i New York och trots att han inte tagit så många bilder så fick de stor uppmärksamhet. Det blev omslag på Newsweek, gav upphov till hans första separatutställning (på Galleri Kontrast i Stockholm) och fotografierna publiceras världen över än idag.
– De har blivit klassiska, eftersom vi var nästan först med att skildra ett talibanstyrt Afghanistan. Och de är tyvärr än mer aktuella i dag, vilket är helt absurt.