I 60 år var Inger och Lasse Åberg ett par. I januari hämtades hon i ambulans. Ingen av dem anade att det var ett farväl. ”Nu går jag och pratar för mig själv. Kom fram nu Inger säger jag.”

Han inleder sina memoarer urstarkt, Lars Gunnar Åberg: 

1940-talet, under vilket jag föds i Hofors, flyttas till Stockholm, får scharlakansfeber och en lillebror, börjar i Kristinebergs folkskola, blir förälskad för första gången samt upptäcker att jag är ett geni.