Kan man ärva talang?

Är kända föräldrar en genväg in i nöjesvärlden – eller en belastning? Vi gick till forskningen för ett få svar på varför det finns så många Skarsgård, Wahlgren och August i svensk underhållningsindustri.

Begreppet ”nepo-babies” fick under 2022 stor spridning i sociala medier och i december publicerade New York Magazine ett omslag med bilder på välkända ansikten monterade på bebiskroppar. Rubriken löd: ”Åh titta! Hon har sin mammas ögon – och agent.”

Snart var debatten i full gång. Å ena sidan: Så enkelt dessa kändisar har haft det tack vare att manegen krattats av föräldrarnas egna karriärer. Å andra sidan: Hur lätt är det att leva upp till förväntningarna som väcks av ett efternamn?

Även i Sverige riktades sökarljuset på lyckade familjer inom showbusiness. Nepotismbarn ur släkterna Wahlgren och Skarsgård lyftes fram – och när tv-serien Händelser vid vatten hade premiär uppmärksammades att skådespelaren Pernilla August hade sällskap av inte mindre än två döttrar – Alba och Asta August – i rollistan. Båda dessutom med en filmregissör (Bille August) som pappa.

Inget nytt under solen, kan tilläggas. Redan 2021 hade Göteborgspostens kritikredaktör Sanna Samuelsson dundrat att ”kulturbarnens räkmacka är ett demokratiskt problem” och fått ett flertal kändisbarn att rycka ut i försvar.

Bör de skämmas över att ha nått dit de har nått?

Anna Dåderman, professor emerita i psykologi, anser att begreppet nepotismbarn är missvisande.

– Ordet har en negativ klang och kan säkert upplevas kränkande för de som har en karriär inom exempelvis skådespeleri och musik. Och tittar man på forskningen går det att hitta många skäl till att förälderns yrke kan färga av sig på barnens, säger hon.

Att miljön man växer upp i påverkar vägvalet är förstås givet. Spenderar du en barndom på teatrar eller filminspelningar, och har framgångsrika skådisföräldrar som bjuder hem lika framgångsrika skådisvänner på middag, kan det falla sig naturligt att gå i samma fotspår som föräldrarna. Och lära känna rätt människor på vägen.

– Det är det vi kan kalla miljöpåverkan. Hemmiljön har betydelse för vad du gör och väljer att bli i livet, men faktiskt inte så mycket som man tidigare har trott. Forskningen visar att till exempel talang är något som går i arv, säger Anna Dåderman.

Detta gradvisa uppvärderande av arvets vikt kan förklaras med DNA-forskningens utveckling. Både gener och uppväxtmiljö sätter ramar för hur våra liv blir.

– Det är ett samspel där det ena inte verkar separat från det andra, säger Anna Dåderman.

När det gäller yrkesval spelar personligheten stor roll och där menar forskningen att du ärver mer än 50 procent från föräldrarna. Anna Dåderman, som har disputerat i både psykologi och rättspsykiatri, berättar om de egna studierna kring om barn till kriminella oftare tenderar att slå sig in på brottets bana.

– Vissa personlighetsdrag och personlighetsstörningar bidrar till vissa val, till exempel går det att se att psykopati och narcissism är drag som kan bidra till att man kan utföra kriminella handlingar. Men även där är det samspel mellan arv och miljö, för har du växt upp i en kriminell familj kan det påverka förutsättningarna för livsvalen framöver, säger Anna Dåderman.

För att se hur mycket det ligger i begreppet nepotismbarn finns det skäl att granska en av de mest kartlagda släkterna i världen – Långarydssläkten. Släktforskare Per Andersson började studera trådar bakåt i tiden redan 1976 och 1990 anslöt Johan Lindhardt för att lära sig mer om sitt ursprung.

Tillsammans har de kartlagt drygt 254 000 släktingar under de senaste 300 åren. Långarydssläkten har knipit två platser i Guinness Rekordbok: Största kartlagda släkt och Största släktmötet (2 500 släktingar träffades 1991 i halländska Långaryd).

Men några tydliga tecken på att framgång föder framgång går inte att finna, menar Lindhardt:

– Faktum är att Långarydssläkten snarare visar att det är vanligare att kända personer inte får kändisar till barn.

Fast visst finns de. Släkten inbegriper exempelvis Joakim Thåström, Titiyo Jah, Magnus Carlsson, Amanda Jensen, Timo Räisänen, Jonas ”Basshunter” Altberg och Barbro Hörberg. Här finns också några före detta ministrar, som Anna-Karin Hatt (C), Mikael Odenberg (M), Jan Nygren (S), Björn Rosengren (S). Liksom en del författare och skribenter – Alf Henriksson, Göran Sonnevi, Christoffer Carlsson, Jan Sigurd, Maria Schottenius, Olle Svenning, Dick Harrison …

– Jag skulle säga att andelen kändisar i vår släktforskning, som innefattar en kvarts miljon personer, är ungefär lika stor som andelen kändisar i Sverige i stort, säger Johan Lindhardt.

Måhända är det i de kreativa yrkena som arvet lättare förs vidare. I varje fall finns det forskning som tyder på det. Beteendevetaren David Nettle har till exempel i studier sett att manliga skådespelare har högre nivåer av neuroticism (alltså personlighetsdrag eller symtom som påminner om neuros), medan kvinnliga har högre nivåer av extraversion (utåtvända, realistiska). Båda könen besitter även stora portioner öppenhet, välvillighet och empati, vilket det är rimligt att de då slussar vidare till sina barn.

Annan forskning visar på liknande utmärkande egenskaper hos just skådespelare. Som en amerikansk studie av professionella skådespelare och studenter som utbildade sig till yrket, där det fastslogs att man med 96 procents säkerhet kunde särskilja dessa två grupper från andra utifrån tre tydliga egenskaper: kreativitet, personlighet (rörande öppenhet och extraversion) samt motivation. Även studien The Personality Disorder Profile of Professional Actors (från 2016) fann att skådespelare skiljer ut sig utifrån ett antal personlighetsstörningar: antisocial, narcissistisk, borderline, tvångssyndrom samt histrionisk (överteatralisk, sexuellt utmanande och överdrivet mån om att tilldra sig andras uppmärksamhet).

– Det är även sådana personlighetsstörningar som är ärftliga, säger professor Anna Dåderman.

Hon understryker att den kreativa ådran också går vidare i generationer via IQ, då det har visat att intelligens är något som i hög utsträckning går i arv.

– Därför är det inte alls konstigt om de här så kallade ”nepo-barnen” går i föräldrarnas fotspår.

Med det i åtanke finns det skäl att fundera över vad framtida forskning kommer att finna rörande den adoptionstrend som rått i Hollywood sedan millennieskiftet (Brad Pitt/Angelina Jolie, Jennifer Aniston, Hugh Jackman, Meg Ryan, Sharon Stone, Denise Jessica Alba). Enligt Anna Dåderman är det inte självklart att miljön som barnen växer upp i kommer att räcka för en framgångsrik karriär i föräldrarnas fotspår:

– Kanske får de bättre social status men frågan är om de har talangen som krävs.

Men den besitter alltså alla de Skarsgårds, Wahlgrens och Augusts som vi har omkring oss. För även om miljön de har vuxit upp i spelar roll, talar vetenskapen om att arvet från föräldrarna har varit avgörande för att nå framgång. Med det i åtanke ser Anna Dåderman en poäng i att vända på nepotismbarn-debatten.

– Här har du en massa individer som har ärvt talang och personlighet från sina föräldrar. Varför skulle alla de här begåvade människorna då behöva jobba i andra yrken, om deras bästa möjlighet är att roa alla oss andra?