Kan givandet bli mer givande?
Moderaterna vill skära ned på det svenska biståndet och inom näringslivet vill en kändis-sanktionerad app göra välgörenhet ”sexigt”. Vad i hela världen håller på att ske med den svenska filantropin?
// Illustration: Ollanski
Lyssna på artikeln
Moderaterna vill skära ned på det svenska biståndet och inom näringslivet vill en kändis-sanktionerad app göra välgörenhet ”sexigt”. Vad i hela världen håller på att ske med den svenska filantropin?
När Joe Biden nu ska make America decent again så har han en diger att göra-lista. Att återansluta till Paris-avtalet var ett enkelt beslut, men högt upp på dagordningen står också att återinstifta det amerikanska biståndet. Utrikespolitiken hamnade i skymundan under Donald Trumps presidentskap; hans America first-agenda innebar att det internationella biståndet bortprioriterades.
En av de sista sakerna Trump uträttade var att klassificera huthi-rebellerna i Jemen som internationella terrorister, något som försvårade möjligheten att skicka bistånd till stora delar av landet. Problematiskt, eftersom Jemen förutom krig och corona härjas av kolera, malaria och dengue-feber. Enligt FN behövs 3,85 miljarder dollar bara för att täcka de behov som kommer att uppstå i landet under 2021. För några veckor sedan såg Biden till att amerikanska dollar återigen började flöda in till de behövande.
Den 1 mars stod Sverige, tillsammans med Schweiz, värd för en internationell givarkonferens tillägnad just Jemen. I samband med denna aviserade Sveriges nytillträdde biståndsminister Per Olsson Fridh (MP) att anslagen till just Jemen ökas, från 20 till 80 miljoner kronor.
Potentater som Bill Gates har åtskilliga gånger lovprisat den blågula generositeten, men den senaste tidens biståndsdebatt har faktiskt handlat om att minska det svenska biståndet. Det är Moderaterna och Sverigedemokraterna som vill strama åt. Och det rejält. I år uppgår Sveriges internationella bistånd till 46,8 miljarder kronor. 15,7 miljarder kronor, mer än en tredjedel, borde kapas för att i stället gå till inhemska angelägenheter, såsom att rusta upp polisen och försvaret, anser de två partierna.
Förslaget är kontroversiellt. Biståndet, och framför allt då beslutet att skänka bort en procent av bruttonationalinkomsterna (BNI), har varit en del av den svenska självbilden – ja, somliga skulle möjligen säga självgodheten – sedan 1962, då riktlinjerna för svensk biståndspolitik först drogs upp. I-landet Sverige kunde avvara, resonerade man. Nationen hade uträttat vad den skulle på hemmaplan, folkhemsbygget närmade sig fullbordan. Nu var det dags att öppna sig mot världen, att dela med sig till den.
Just nu: Testa Vi i 3 månader för 3 kronor
Betala 3 kronor för de 3 första månaderna, därefter 69 kr per månad. Enkelt att bli medlem, enkelt att säga upp. Det här ingår:
- Nya intervjuer, analyser, krönikor, bokutdrag, quiz och reportage varje vecka
- Läs allt ur vårt systermagasin Vi Läser
- Alla artiklar finns inlästa
- Veckobrevet, litteraturbrevet och kulturtipsbrevet i din mejlkorg
- Få tillgång till Vi-appen