Johan Ulveson undrar om det är självtvivel eller storhetsvansinne som drabbat honom. Och varför han ber till en gud han inte tror på. Möt en man som kliver upp på scenen med viss skam.

Det är lördag kväll på Scalateatern i Stockholm och Johan Ulveson har pressat in sin kropp i en kryddburk. Han spelar karaktären Garam Masala. Inhandlad av en trendkänslig familj i Bagarmossen, men nu står han övergiven längst bak på kryddhyllan, granne med rosépeppar och utkonkurrerad av koriander. Han är bortglömd och bitter. Ulvesons ögon blänger under kryddlocket.

När han kort senare spelar mus med enorma öron vänder han sig plötsligt mot publiken och säger med ett ansikte som är nollställt runt den svarta plastnäsan:

”Innan pandemin spelade jag I väntan på Godot på Dramaten. Vad var det som hände?”.

Jo, följande: