”Jag har nog aldrig skrattat så mycket”

Lyra Ekström Lindbäck – som nyligen Augustprisnominerades för Moral: En roman – har inspirerats av Iris Murdoch och kommer aldrig att glömma en sexscen av Lars Gustafsson.

1. Boken jag läser just nu:

– Cassandra at the Wedding av Dorothy Baker. Uppslukande.

2. Boken som förändrade mitt liv:

– Jag hittade flera böcker av Simone Weil i mitt grovsoprum 2016, bland annat Väntan på Gud, och läsningen av dem ledde till en kristen omvändelse. Genom Weil förstod jag att det som kristna kallar Gud inte var något främmande för mig, utan ett namn på den kärlek som bär livet och som jag alltid har känt och längtat efter.

3. Författaren som inspirerat mitt skrivande:

– Den anglo-iriska författaren och filosofen Iris Murdochs lekfullt hämningslösa produktion (26 romaner) hjälpte mig att inse tre saker: 1) inspiration utgår från ett erotiskt och moraliskt tvetydigt djuplager 2) litteratur är inte filosofi och 3) det är bara att skriva vidare, även om det blir ojämnt når man så småningom fram till något. Jag har också ägnat min avhandling i filosofi åt henne, Iris Murdoch and the Ancient Quarrel: Why Literature is Not Philosophy, som kommer ut på Bloomsbury Academic UK i maj nästa år.

4. Den mest underskattade boken:

– Alberte-trilogin av Cora Sandel. Visst, det finns många därute som älskar den djupt för dess ojämförliga livsnärvaro och insisterande vilsenhet. Men jag tycker att det är en av de mest storslagna skandinaviska 1900-talsromanerna, och i litteraturhistorien behandlas den aldrig så. Det är på tiden att Cora Sandel får den ställning hon förtjänar. Jag har döpt min dotter efter henne.

5. Boken som fick mig att skratta:

– Jag tror aldrig att jag har skrattat så mycket åt en text som när vi spelade in avsnittet om sexskildringar av vår podcast Gästabudet. Mikaela Blomqvist läste högt ur Tommy Berggrens självbiografi och Victor Malm delade en sexscen av Lars Gustafsson som jag tyvärr aldrig kommer att kunna utradera ur minnet.

6. Boken som jag aldrig läste klart:

– Mitt år i Ingenmansbukten av Peter Handke. Kommer aldrig att plocka upp den igen. Alldeles för tråkig.

7. Boken som jag skäms för att jag ännu inte har läst:

– Kapitalet av Karl Marx.

8. Mitt första läsarminne:

– Jag är dålig på att minnas min barndom, men jag minns hur drabbad jag blev när jag läste Laurie Halse Andersons Säg något under mellanstadiet. Jag var nog 11 år, alldeles för ung för att förstå vad en våldtäkt var, och ändå minns jag hur akut jag kände berättarjagets skärande förtvivlade ensamhet under läsningen.

9. Min tröstläsning:

– På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust. För att det är det vackraste som någonsin har skrivits.

10. Romanfigur som jag identifierat mig mest med:

– När jag var i 20-årsåldern älskade jag det performativt uppblåsta jaget i Witold Gombrowicz Dagboken.

11. Filmen som är bättre än boken:

– Kupé nr 6 av Juho Kuosmanen, baserad på Rosa Liksoms roman med samma namn. Romanen är inte dålig, men filmen är helt underbar.

Ur Vi Läser #6 2023.

Läs mer: Smala, smarta & störiga – är gänget i Gästabudet finkulturens framtid?