Hon var USA:s mest galna presidentfru

En presidentfru var bipolär, en annan tablett- och alkoholmissbrukare, en tredje drev fram stora politiska reformer. Lagom till mellanårsvalet i USA har mångåriga korrespondenten Karin Henriksson skrivit en bok om landets first ladies. Här väljer hon de fem mest färgstarka.

MÄKTIGAST:

Eleanor Roosevelt (gift med Franklin D. Roosevelt)

Ögon, öron, ben, men – lika mycket – mun som hon använde flitigt. Under flera årtionden fungerade Eleanor Roosevelt som sin förlamade make Franklins budbärare, opinionspejlare – och samvete. Förmögen bakgrund men allt mer radikal socialt. Lojal hustru fram till dagen när ”golvet försvann under henne” vid upptäckten av kärleksbrev till Franklin. Skilsmässa var otänkbart. Födde sex barn men visade mer värme mot landets alla utsatta. Och, så det största mysteriet av alla; hade hon ett lesbiskt förhållande med en kvinnlig reporter? Franklin Roosevelt segrade i fyra presidentval och den energiska Eleanor var därmed första dam längre än någon annan, dryga tolv år. Hon drev på för ökad jämställdhet och stöttade reformerna som kallas New Deal. Efter makens död 1945 var Eleanor med och skrev FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna.

SKYGGAST:

Jane Pierce (gift med Franklin Pierce)

Jane Pierce avskydde politik och svimmade när hon fick höra att hennes man Franklin nominerats till presidentkandidat 1852 (han sägs ha lurat i henne att han inte var intresserad). Strax efter valsegern omkom parets son i en tågolycka medan föräldrarna maktlöst såg på. Jane, som redan förlorat två söner, tolkade det som ett straff från Gud. Hon dröjde så länge hon kunde med att flytta in i Vita huset som hon draperade i svart. I likhet med flera andra sörjande eller sjukliga första damer på 1800-talet var Jane Pierce så gott som osynlig. I modern tid är Melania Trump den enda som lika tydligt tagit avstånd från plikterna, fast hon valde kläder med omsorg och säker smak. Undantaget var jackan med texten ”I REALLY DON’T CARE. DO U?” som hon bar på väg till ett center för barn som skiljts från sina föräldrar vid mexikanska gränsen.

VACKRAST:

Frances Cleveland (gift med Grover Cleveland), Jackie Kennedy (gift med John F. Kennedy) och Michelle Obama (gift med Barack Obama)

Sexistiskt, ja, men mer eller mindre elaka kommentarer om utseende, frisyrer och kläder måste USA:s första dam vara beredd på. Några har bejakat det och gjort hederssak av att lyfta fram amerikanska modeskapare. På 1800-talet hyllades i synnerhet den unga Frances Cleveland för sin skönhet och knappt hundra år senare blev den eleganta och sofistikerade Jacqueline Kennedy stilbildande med hårburret, slanka fodral och treradiga pärlhalsband. Flera första damer har prytt omslaget på Vogue, men inte Melania Trump som skyllde detta på vänstervinklade medier. Kanske lyckades Michelle Obama bäst med att kombinera rollerna som modedocka, förespråkare för nyttig mat, motion och grönsaksodling samt sina insatser tillsammans med nuvarande första damen Jill Biden – den äldsta av alla med sina 73 år – för att hjälpa militära familjer.

GALNAST

Mary Lincoln (gift med Abraham Lincoln)

Ingen president har hjälteförklarats som Abraham Lincoln. Men med hustrun Mary Lincoln var det tvärtom, fram till nu när forskare gissar att hon led av bipolär sjukdom, näringsbrist eller sviter av dåtidens farliga preparat mot migrän. Mary Lincoln utsattes för ihärdiga förtalskampanjer i det febriga politiska klimatet före och under inbördeskriget 1861–65. Hon sades vara lynnig, fåfäng, högfärdig, svartsjuk, slösaktig, hypokondrisk, vidskeplig, ja, rent av galen. Allt hon tog i blev fel, med alltför dyra inköp till Vita huset och gigantiska skulder efter egna shoppingorgier. Seanserna för att nå kontakt med den döde sonen Willie hånades, även om ockultism var på modet. Maken mördades sedan framför hennes ögon och äldste sonen spärrade in henne på mentalsjukhus. Efter en rotlös tillvaro i Europa återvände hon hem och avled bara 63 år gammal.

MODIGAST

Betty Ford (gift med Gerald Ford)

Ordet bröst var tabu, ordet bröstcancer onämnbart. Men när Betty Ford sommaren 1974 fick besked om en tumör och order om omedelbar operation bestämde hon sig för att gå ut öppet med det. Ett par dagar senare kunde hon se ett inslag i tv:n på sjukhussalen med bilder av kvinnor som köade för att få sina bröst undersökta. Hon insåg, med stor belåtenhet, att första damen faktiskt hade inflytande. Perioden i Vita huset blev kort, bara drygt ett och ett halvt år. Ett par år efter Gerald Fords valförlust hölls familjerådslag, med enighet om att även offentliggöra Bettys mångåriga tablett- och alkoholmissbruk. Hon genomgick avgiftning och grundade sedan en egen klinik med kravet att kvinnor skulle tilldelas en stor andel av platserna. Inte så konstigt, alltså, att den frispråkiga och framsynta Betty Ford tillhör de populäraste presidentfruarna.

Fotnot: Karin Henrikssons bok USA:s alla första damer – från Martha Washington till Jill Biden kommer ut 22 september på Lind & Co.