Hockeyklubbor för säkrare trafik

Trasiga hockeyklubbor kan hjälpa till att göra våra bilar mer krocksäkra, tror forskare i Luleå.

I Sverige finnsomkring 75 000 licensierade ishockeyspelare. En spelare på elitnivå förbrukar cirka hundra klubbor per år, dyr utrusning som i dag åker rakt ner i soporna när de gått sönder. Men i dessa tider av återvinningsiver måste vi som bekant vända på alla stenar, och det är precis vad professor Patrik Fernberg och hans kollegor i Luleå har gjort. De vill nämligen använda avslagna hockeyklubbor till att förbättra trafiksäkerheten!

Dagens kompositklubbor är tekniska underverk, säger Patrik, så även när de blivit värdelösa för hockeyspelaren kan de göra nytta på andra sätt.

– Vi är övertygade om att det går att göra användbara saker av de delar som fortfarande är intakta. I vårt fall till bilindustrin. Vi undersöker nu om det går att använda resterna från klubborna i byggblock i nya strukturer, som kan fånga upp energi vid fordonskrockar. Det är fråga om skaften, som är ihåliga i moderna hockeyklubbor.

Blocken han talar om görs i dagens bilar av stål och sitter innanför de synliga stötfångarna.

*Vadärett kompositmaterial?– Det är ett material där man blandar två eller flera material och skapar ett nytt. I hockeyklubbor är det bland annat kolfiber och glasfiber som ingår. Men eftersom det just är fråga om blandningar är det svårt att separera och återvinna kompositmaterial. Därför handlar vårt projekt omåterbruk *– vi kommer att använda de intakta delarna av klubborna som de är, för att bygga de nya strukturerna.

Hur kom ni på idén?

– Återvinning och återbruk ligger ju i tiden och vi såg att en mängd högkvalitativt material bara slängdes. Att Luleå är en hockeystad spelade nog också in.

Patrik ser fördelar på flera plan om projektet går i lås:

– För klubbarna och hockeyföräldrarna innebär det i första hand en möjlighet att undvika resursslöseri. För en fordonstillverkare kan återbruk av skrotade klubbor innebära att kostnaden för material minskar, men också fordonets vikt, något som är positivt för bränsleförbrukning, räckvidd och klimatavtryck.

I forskningssammanhang brukar man använda skalan 0–9 för att mäta ”teknikmognad”, hur långt en teknisk lösning har kommit. Var befinner ni er på den skalan?

– Någonstans mellan 2 och 3.

Till sist en fråga vars svar kan tyckas självklart: Vilket är hockeylaget i ditt hjärta?

– Det är inte så självklart. Jag kommer från Piteå, som ligger mitt emellan Skellefteå och Luleå. Som ung hade jag en period då jag trodde att jag var Skellefteå-supporter, men sedan några år vet jag att Luleå är mitt lag.