”Hjärnan är missförstådd”

Martin Nilsson har tagit SM-guld i minne och vill visa att vi själva kan ta kontroll över hjärnans kapacitet. I boken Det andra minnet berättar han varför ett bättre minne betyder ökad kunskap.

Nyårsafton 2016. Runt middagsbordet bjöd sällskapet på löften för året som stundade och det var, som vanligt, ambitioner om både Vasalopp och nyttigare kostvanor. När turen kom till Martin Nilsson utbrast han: ”Jag ska ställa upp i en minnestävling.”

– När det väl var sagt ville jag ju inte dö av pinsamhet och göra uselt ifrån mig, så jag fick börja träna och förbereda mig, bland annat genom att utbyta erfarenheter med andra som höll på med minnestekniker, säger Martin Nilsson.

Att han skulle fylla 40 år kan ha påverkat nyårslöftet:

– Var det en 40-årskris? De andra pratade ju om maraton och sådant och då ville jag skilja ut mig lite. Fast sedan tog jag mitt maraton två år senare, så jag slapp inte undan stereotypen ändå.

Helt ny var inte heller fascinationen för det mänskliga minnet. Nyfikenheten hade väckts redan fem år tidigare då Martin Nilsson bytt jobb och skulle tågpendla tre och en halv timme per dag.

– Jag förstod att jag behövde använda tiden till att investera i mig själv, så jag gick in i en bokhandel första dagen och fastnade för en bok om minnestekniker.

Litteraturvalet har onekligen påverkat hans liv. Vid den tävling han till sist ställde upp i, efter nyårslöftet, tog han SM-brons. Året därpå blev det silver och 2019 guld. Samma år satte han också världsrekord i det som kallas ”Minnestestens Mount Everest”, Pi Matrix, som går ut på att memorera de 10 000 första decimalerna av pi så väl att man också kan berätta fortsättningen på siffersekvensen oavsett var bland decimalerna tävlingen börjar.

Förra året deltog Martin Nilsson också i TV4-programmet Talang. I boken Det andra minnet förklarar han bakgrunden till att ställa upp i TV: för att bevisa sambandet mellan information och kunskap, för att visa att det som på ytan ser ut som tekniker för att kunna fylla hjärnan med information egentligen är ett sätt att utvecklas som människa.

– Jag hör ibland att det skulle vara meningslöst att memorera 10 000 decimaler, säger Martin Nilsson. Då svarar jag: ’Du har ju ingen nytta av att lyfta en hantel på gymmet heller, däremot kanske det gör att du kan gå ut i trädgården och hugga ner ett träd.’ Min träning på pi-decimaler har varit väl investerad tid.

Hur då?

– Den stora upptäckten för mig under de här åren är egentligen hur livslångt lärandet är. Visst minnestävlande behöver du helst vara i 20-årsåldern för att bli världsbäst på, det är som sprintgrenar i friidrott. Men det går att göra häpnadsväckande resultat oavsett ålder, även om ambitionen inte är att tävla med sitt minne. Genom att träna minnet kan du utöka din kunskap och potential.

Så, hur tränar någon som bara vill bli lite klokare sitt minne?

– Den enklaste startpunkten för att förklara är att du måste tänka in fler saker runt det du vill minnas, för att skapa kopplingar som blir som en nyckel till minnet. Ska du komma ihåg ett datum från år 2012 får du börja med att skapa dig en nyckel till året. Det kan till exempel vara ’OS’ som leder dig fram till ’OS i Stockholm’ som leder dig till ’100 år sedan OS i Stockholm’. Du behöver platser för att skapa ordning i kaoset, och sedan göra om dem till bilder.

För att minnas några få saker ska vi alltså fylla på hjärnan med massor av ytterligare information?

– Det låter paradoxalt men det är för att hjärnan är missförstådd. Den betraktas som en hårddisk som kan bli full, när den egentligen ökar sin lagringskapacitet och sin förmåga att hitta allt när den fylls på med information. Ju fler saker vi lägger in, desto större blir motorvägen till den plats där vi ska navigera oss fram till minnet vi vill åt.

Har du någon egen aha-upplevelse om den där breddade motorvägen från dina tidiga försök?

– När jag satt på det där pendlingståget 2012 och skulle lära mig hur man gör om siffror till bilder tog jag hjälp av de amerikanska presidenterna. Då räckte det till slut med att jag tänkte nummer 19 för att veta att det var Rutherford B. Hayes. Jag fick en kick av att den där enkla tågresan hade lett till att jag plötsligt kunde uttala mig om vilken president som styrde USA vid en viss tidpunkt. Det var väldigt kraftfullt.

Att gå igång på sådant skvallrar ändå om en person som har en viss vetgirighet generellt. Har du någonsin kallats nörd

– Många gånger, i många sammanhang. När andra lyssnade på senaste skivan av en artist ville jag höra den första demon. När jag blir intresserad av något vill jag löpa linan ut.

Och Det andra minnet är ett sätt att väcka samma lust att lära mer hos andra?

– Det finns en massa böcker om hur man tränar minnet och många om hjärnforskning och hur lärande går till. Men mig veterligen finns ingen på svenska, skriven av en svensk, som handlar om hur man går igenom det här, alla misslyckanden du gör på vägen och alla vinster du stöter på. Jag hoppas att boken ska väcka nyfikenhet och förståelse för att minnet är något som du själv kan förändra, påverka och styra över på egen hand.

Vad har du själv svårt att komma ihåg?

– Nycklar! Eftersom jag alltid är på väg till tåget och behöver komma i väg i tid har jag inte tid att leta efter nycklar. Att köpa en bluetooth-enhet som spårar nyckelknippan är den bästa investering jag gjort. Jag är inte teknikfientlig.