”Bättre kommentarer i förväg än magsura recensioner i efterhand", tycker mångsysslaren och författaren Allan Larsson. Med hjälp av sociala medier vill han bjuda in kritiker till sitt bokmanus. Målet med boken? Att förstå världen.

– Jag försöker förklara varför vi befinner oss där vi står just nu, varför Brexit uppstod, Trump blev vald, varför Polen, Ungern och Italien har så starka högerrörelser. Jag utgår från genomarbetade ekonomiska teorier och etablerad forskning. Min tes, som jag hämtar från Nikolai Kondratiev, är att historien handlar om 30–40 år långa vågor, som ebbar ut och övergår i något nytt.

Allan Larsson har arbetat politiskt och internationellt hela sitt yrkesliv, bland annat som socialdemokratisk finansminister 1990–91, AMS-chef, generaldirektör i EU-kommissionen och ordförande i SVT:s styrelse.

Nu skriver han på en bok som kommer att heta Hur ska vi förstå den tid vi lever i? och är en uppdaterad version av en tidigare skrift, publicerad av ett brittiskt universitet.

Var befinner vi oss just nu?
– I något jag kallar ”det tomma rummet”, i glappet mellan två cykler. Det har fyllts med främlingsfientlighet, nationalism och protektionism. Frågan är om våra barn och barnbarn ska leva med detta eller om det bara är en fas innan vi går in i något annat? Det är sådant jag kommer att undersöka i kommande kapitel.

Du har gått ut med att du vill ha hundra medarbetare. Hur går det till?
– Jag har bjudit in mina vänner på Facebook att tycka och faktagranska. Mitt första kapitel ligger ute på Arenas hemsida för den som vill att läsa, och jag kommer att publicera ett kapitel i månaden framöver. Jag tar under tiden tacksamt emot synpunkter.

Varför vill ha du att en massa andra människor ska lägga sig i ditt manus?
– Det är väl bättre att få kommentarer innan något är tryckt istället för magsura recensioner i efterhand? Framför allt kan jag omöjligt ha koll på allt som skrivits och tänkts i de här frågorna, och då är det en stor tillgång att andra kan bidra med tips och uppslag.

Hur ska vi förstå tillbakagången för demokratin i många länder?
– Jag letar förklaringsmodeller i självbilden hos olika nationer, i de ekonomiska och sociala förhållandena och i synen på migration. Det blir ett sätt att förstå val och åsikter, trots att de inte alltid verkar logiska utifrån.

Har du fått några användbara tips från dina hundra medarbetare?
– Ja, det har jag. En läsare tipsade mig till exempel om en bok om demokratin som imitation, vilket kan bidra till att förklara hur de demokratiska institutionerna så snabbt har monterats ner i Östeuropa.

Får vi veta hur det går i sista kapitlet?
– Jag har inte skrivit det än, men jag hoppas att jag får hjälp av mina medskribenter för att göra det.

Ser du något hopp?
– Ja, det gör jag. Många fruktade att EU skulle försvagas på grund av Brexit, men det har snarast blivit tvärt om. Det innebär att vi i Europa har en organisation för politisk förhandling, till skillnad från 1930-talet. Det är en del av svaret. Men det finns mycket mer som kan ge hopp.