Håkan Hellströms texter blir forskningsprojekt

Han har fyllt Ullevi många gånger om och sjungit sig in i den svenska folksjälen. Nu blir Håkan Hellström även föremål för forskning – i Norge.

Håkan Hellström är inte bara älskad i Sverige. Också i övriga Skandinavien är han en firad artist, med stor publik som följt honom sedan succédebuten Känn ingen sorg för mig Göteborg år 2000.

Cecilie Takle är forskare i nordisk litteratur och barn- och ungdomslitteratur vid Universitetet i norska Agder och dessutom ett stort Håkan Hellström-fan. Så stort att hon just inlett ett forskningsprojekt där hon helt ägnar sig åt att studera hans texter.

– Håkan Hellström är ett väldigt intressant pop- och ungdomskulturfenomen, säger hon.

– Han kan sätta ord på erfarenheten av att vara ung på ett sätt som många känner igen sig i. Låttexterna är nästan som små berättelser. Ofta använder han sig av olika karaktärer, på ett sätt som jag tror får många att uppleva låtarna som fullkomligt osande av ungdomlig nostalgi.

Projektet inleddes under våren. På Universitet i Agder finns sedan tidigare sånglyrik som forskningsfält, och Cecilie Takle har flera kollegor som också studerar låttexter. Arbetet utförs bland annat i workshops, där forskarna lyssnar, läser, analyserar och diskuterar varandras material. Håkan Hellströms Du kan gå din egen väg, från albumet Det kommer aldrig vara över för mig från 2013, är ett av spåren som de dissekerat i detalj.

– Håkan stammar på ett intressant sätt när han sjunger den låten, säger Cecilie Takle. Samtidigt har han duktiga körsångare, som hjälper honom över trösklarna där hans egen sång inte bär. Sammantaget understryker hans stamning och deras trygga röster osäkerheten som finns hos jag-karaktären i texten. Det blir väldigt effektfullt.

Under sommaren deltog Cecilie Takle i en internationell lyrikkonferens, där hon presenterade analyser av tre av Håkan Hellströms texter. Då stod ”Eva” i centrum, ett namn som återkommer regelbundet i låtarna ända sedan debutskivan. Ordet, eller karaktären, har en speciell roll i Håkan Hellströms skrivande. ”Eva” kan fungera lika väl som ett verktyg för att bygga rim, som bärare av hela berättelsen.

– Frågan är om man ska betrakta ”Eva” som en enda karaktär, eller om hon symboliserar olika nyanser av kvinnlighet, säger Cecilie Takle.

– ”Eva” skulle ju kunna ses som en form av urkvinna. Namnet har givetvis bibliska konnotationer, men ordet betyder faktiskt också ”levande” på hebreiska. I andra texter, som Uppsnärjd i det blå, framstår ”Evas” närvaro mer som slumpmässig. Där behövs hennes namn främst för att rimma på ”leva”.

Ett annat centralt begrepp i Håkan Hellströms berättande är tid, förklarar Cecilie Takle. Genom hela karriären förekommer tankar kring alltets förgänglighet, kring livet som bara passerar. Också åldrande tar stor plats i texterna.

– Som i Livets teater, där han säger att när man är yngre vill man ha åldern, och när man är äldre vill man ha elden. Jag tycker att just den formuleringen komprimerar en stor portion livsvisdom, i bara två rader.

Ju fler skivor Håkan Hellström har släppt, desto mer kritik har han mött just för sin ovilja att låta texterna tematiskt följa med honom in i medelåldern. I Sverige hade vi en debatt redan för tio år sedan, där kultursidorna diskuterade huruvida landets största artist inte borde skriva mer om att köpa fyrarummare och tanka pappakombin. I den norska dagstidningen Klassekampen pågick en liknande ordväxling i somras, där författaren Olaug Nilssen ”gjorde slut” med sin favoritartist. Cecilie Takle gick i svaromål från sin forskningshorisont. Hon menar att man som betraktare alltid måste se Håkan Hellströms artisteri ur flera perspektiv samtidigt:

– Jag tycker att man ska betrakta Håkan Hellström som ett allkonstverk. Musiken förstärker och understryker det som sjungs med ord. Också konserterna fyller samma förstärkande funktion. Därför måste man ta såväl text och musik som scenshowen i beaktande när man gör sin bedömning. Att bara läsa texterna blir inte rättvist.

Målet med Cecilie Takles Håkan Hellström-forskning är att vid slutet av projektet publicera en bok. Den blir dock knappast någon klassisk artistbiografi med sikte på att ta plats i fansens bokhyllor. Ambitionen är mer raffinerad än så:

– Jag tycker ju att fler som intresserar sig för sånglyrik som forskningsfält borde titta närmare på Håkan Hellströms texter. Så det blir en vetenskaplig bok, som jag föreställer mig att den kommer att läsas av andra forskare och studenter. Min förhoppning är att den ska bidra till att lyfta en av Skandinaviens största artister in i akademin.